Prioriteringsstöd

Prioriteringsstödet listar suicidpreventiva insatser som har prioriterats utifrån deras evidens, övriga potentiella positiva effekter, genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans för Sverige. Insatserna är kategoriserade utifrån områden från den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet.

 Läs om metoden bakom prioriteringsstödet

Antal unika insatser (12)

Area 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid

Prioriteringsgrad 1

Säkerhetsplanering
  • Beskrivning av insatsen: Behandlare i samarbete med patienten tar fram en personlig plan för hur patienten kan hantera sin nuvarande och eventuellt framtida självmordskriser. Behandlaren följer sedan upp säkerhetsplanen tillsammans med patienten och reviderar den med avseende på vad som har fungerar och inte. Planen syftar till att skapa en plan för att upprätthålla sin personliga säkerhet med åtgärder som är anpassade för den suicidala patienten.
  • Syfte: Insatsen syftar till att minska risken för upprepade självmordsförsök efter en tidigare vårdkontakt för självmordstankar eller självmordsförsök.
  • Utvärderad i målgrupp: Vuxna som har vårdats på sluten- eller öppenvård för självmordstankar eller efter självmordsförsök. Säkerhetsplanering har utvärderats på unga personer, men har visat på nollresultat (ingen effekt). 
  • Utvärderad i kontext: Insatsen har främst utvärderats i en akutsjukvårdskontext. Det går dock att tänka sig att implementering av säkerhetsplanering i övriga delar av sjukvården skulle fungera väl, exempelvis inom psykiatrin men även primärvården.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

BCI - Brief contact intervention (via telefon)
  • Beskrivning av insatsen: Patienten får efter utskrivning för självskada eller suicidförsök uppföljande telefonsamtal under tre månader och oftast upp till ett år. Antalet samtal varierar vanligtvis mellan tre och tio. Kontakten är oftast tätare nära inpå utskrivning och minskar successivt över tid. Samtalen är ofta korta, omkring tio minuter, men kan pågå i upp till en halvtimme. Syftet är att upprätthålla kontakt med patienten, förmedla omtanke och erbjuda mellanmänskligt stöd under en period med förhöjd suicidrisk. Under samtalen görs vanligtvis en bedömning av patientens välbefinnande och aktuella suicidrisk, samtidigt som säkerhetsplaner och evidensbaserade copingstrategier följs upp och förstärks. Samtalen kan även innehålla information om krisstöd och uppmuntra patienten att söka ytterligare hjälp vid behov. I vissa studier genomförs uppföljningen av personal som tidigare träffat patienten inom vården, medan andra använder särskilt utbildad personal eller volontärer.
  • Syfte: Att minska suicidrisk och risken för återfall genom fortsatt kontakt. 
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen självskadat eller genomfört ett suicidförsök. 
  • Utvärderad i kontext: Insatsen har utvärderats inom hälso‑ och sjukvården, främst inom psykiatrisk vård för att följa upp patienter efter utskrivning från akutmottagningar. Det är dock troligt att man kan förvänta sig positiva effekter av BCI inom exempelvis socialtjänsten eller andra verksamheter som möter självmordsnära individer.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Civilsamhället Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Uppföljningsbesök hos psykiatriker
  • Beskrivning av insatsen: En enkel insats som består av att patienten besöker vården för ett enstaka uppföljningsbesök hos en psykiater inom sju till 30 dagar efter utskrivning från sjukhus efter ett suicidförsök. I det vetenskapliga underlaget framgår det inte att besöket har något specifikt innehåll, utöver att följa upp patientens mående. Efter detta besök fortsätter patienten med sedvanlig psykiatrisk vård utan ytterligare uppföljningskontakter.
  • Syfte: Att minska suicidrisk genom tidig uppföljning och kontakt under en period med förhöjd risk efter utskrivning.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen vårdats på sjukhus efter ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Specialiserad psykiatrisk vård och uppföljning efter sjukhusvård.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Region 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

BIC – Brief Intervention and Contact
  • Beskrivning av insatsen: Senaste tre dagar efter utskrivning genomförs ett cirka en timmes långt psykoedukativt informationssamtal med patienten. Under samtalet får patienten kunskap om bland annat suicidala beteenden, risk-och skyddsfaktorer, strategier för att hantera suicidala kriser och vart man kan vända sig för ytterligare stöd. Efter det inledande informationssamtalet genomför personalen omkring tio kortare uppföljningssamtal via telefon under en period på mellan tre och 18 månader. Tidsintervallet mellan uppföljningarna ökar successivt för fler samtal ska genomföras nära i tid tills patientens utskrivning. Uppföljningarna varar mellan fem och tjugo minuter och fokuserar på att följa upp patientens hälsostatus och allmänna mående. Informations- och uppföljningssamtalen genomförs av personer med klinisk erfarenhet, exempelvis läkare, psykiatrisjuksköterskor eller psykologer, och som är särskilt utbildade i att utföra BIC.
  • Syfte: Att minska risken för framtida självmordsförsök.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som fått vård för självskada.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård.

Insatsen uppskattas att ha en stor potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som ganska osäker då trots flera studier med god kvalitet finns även dem med inga signifikanta resultat. Studierna är dessutom genomförda i vårdkontexter som skiljer sig från den svenska (exempelvis Iran samt multinationella sammanhang), och en del av effekten kan vara kopplad till lägre grundnivå av psykoedukation och uppföljning än vad som ofta finns i svensk hälso- och sjukvård. Men insatsen bedöms ändå möjlig att integrera i befintliga strukturer. Samtidigt är BIC mer resurskrävande än enklare kontaktbaserade alternativ så som Brief contact intervention (BCI) som inte har en psykoedukationskomponent.

Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök

Case management
  • Beskrivning av insatsen: En case manager utformar, samordnar och följer på ett strukturerat sätt upp en patients vårdplan. Syftet är att främja behandlingsföljsamhet, följa upp patientens suicidrisk och psykosociala välbefinnande samt underlätta tillgången till hälso- och socialtjänstinsatser. Stödet ges genom regelbunden men flexibel kontakt med patienten och dennes familj.
  • Syfte: Att förbättra vårdutfall och minska suicidrisk genom bättre behandlingsföljsamhet.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med komplexa vård- och stödbehov, psykisk ohälsa, eller återkommande suicidalt beteende.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård samt socialtjänst, med behov av långsiktig samordning av insatser.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Prioriteringsgrad 2

ASSIP
  • Beskrivning av insatsen: En ASSIP-utbildad behandlare genomför tillsammans med patienten tre strukturerade terapisessioner om cirka 60 till 90 minuter vardera, samt en fjärde session vid behov. Under den första sessionen filmas patienten när hen berättar om sin suicidala kris. Vid den andra sessionen analyserar och diskuterar patienten tillsammans med behandlaren videoinspelningen för att identifiera utlösande faktorer och varningssignaler. Patienten erhåller även ett psykoedukativt informationsblad som en hemläxa. I den tredje och sista sessionen diskuteras informationsmaterialet och en säkerhetsplan tas fram, vilken även skrivs ut till patienten. Därefter får patienten standardiserade men delvis individanpassade uppföljningsbrev under två års tid, för att förstärka copingstrategier och erbjuda stöd vid potentiella framtida kriser.
  • Syfte: Att minska risken för upprepade suicidförsök genom förbättrad förståelse av den suicidala krisen.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen genomfört ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård, särskilt psykiatrisk vård och uppföljning efter suicidförsök.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Region 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Rådgivning om begränsad tillgång till dödliga medel
  • Beskrivning av insatsen: Vid ett tillfälle med sin behandlare får patienten personlig rådgivning kring patientens tillgång till dödliga medel såsom läkemedel och skjutvapen samt får vägledning om säker förvaring eller borttagning av sådant som skulle kunna användas vid ett suicidförsök.
  • Syfte: Att minska suicidrisk genom att begränsa tillgången till dödliga medel under perioder av förhöjd sårbarhet.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som vården bedömt har en förhöjd suicidrisk.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Assertive Outreach
  • Beskrivning av insatsen: Patienter som nyligen genomfört ett suicidförsök tillskrivs en ansvarig handläggare som under en begränsad tid följer upp genom upprepade och uthålliga försök att ta kontakt med patienten via telefonsamtal, hembesök eller meddelanden. Innefattar även praktiskt och psykosocialt stöd, säkerhetsplanering och krisinsatser samt aktiv hjälp med att knyta patienten till fortsatt vård och andra relevanta stödinsatser.
  • Syfte: Att på ett mycket aktivt sätt säkerställa kontinuitet i stöd och vård för att minska suicidrisk.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med förhöjd suicidrisk efter ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Prioriteringsgrad 3

Vårdnära insatser utformade för äldre
  • Beskrivning av insatsen: I det vetenskapliga underlaget innefattar dessa insatser ofta av olika slags komponenter, som implementeras på flera olika nivåer. En komponent är en telefonbaserad stöd- och larmtjänst med en knapp som de äldre kan använda om de önskar få kontakt med sjukvården. Andra komponenter är gatekeeper-utbildning för vårdpersonalen, och sjuksköterskeledda gruppsessioner med syftet att främja social interaktion. På befolkningsnivå innefattas ekonomiska stödprogram, utbildningsinsatser och screening för depression, samt lokala insatser för att främja sociala nätverk och minska social isolering.
  • Syfte: Att minska suicidrisk hos äldre genom ökad tillgänglighet till stödresurser.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer i åldern 80 år och äldre med ökad risk för psykisk ohälsa, ensamhet eller suicid.
  • Utvärderad i kontext: Äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Socialtjänst Kommun Region 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan

BCI - Brief Contact intervention (via vykort och sms)
  • Beskrivning av insatsen: Patienten får efter utskrivning för självskada eller suicidförsök uppföljande vykort eller sms som skickas till sin hemadress respektive mobiltelefon under tre månader och oftast upp till ett år. Antalet meddelanden varierar från sex till tolv, samt ett extra meddelande på patientens födelsedag. Utskicken är tätare nära inpå utskrivning och minskar successivt. Meddelandena är mestadels standardiserade, ibland handskrivna, och syftar till att förmedla att personalen bryr sig om patientens välmående. De ska också förmedla information om krisstöd och evidensbaserade copingstrategier. Även mer personliga element kan inkluderas exempelvis påminnelser om patientens personliga copingstrategier, om dessa diskuterades under patientens vårdbesök. Det finns även insatser i denna kategori som endast erbjuder ett kort med kontaktuppgifter till en psykolog som är tillgänglig dygnet runt, alternativt ett kort som ger patienten möjlighet till direkt återinläggning på psykiatriska akutmottagningen.
  • Syfte: Att minska suicidrisk och risken för återfall genom fortsatt kontakt.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som nyligen självskadat eller genomfört ett suicidförsök.
  • Utvärderad i kontext: Hälso- och sjukvård, särskilt psykiatrisk vård och uppföljning efter utskrivning från akutmottagning.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Civilsamhället Socialtjänst Region Kommun 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan 2c. Systematiskt följa upp suicidförsök 2d. Utveckla, utvärdera och införa vård- och behandlingsinsatser som är specifikt inriktade på suicidalt beteende

Ökad kvalitet inom psykiatrin
  • Beskrivning av insatsen: En bredd av strukturella förbättringsinsatser som implementeras på många nivåer av psykiatrisk vård. Exempel på insatser är standardiserade suicidriskbedömningar, individanpassad behandlings- och säkerhetsplanering, bättre kontinuitet i uppföljning efter utskrivning, utbildning av personalen, utökat multidisciplinärt samarbete samt samordnad psykiatrisk eftervård.
  • Syfte: Att förbättra kvalitet, säkerhet och kontinuitet i psykiatrisk vård för att minska suicidrisk.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med psykisk ohälsa eller suicidrisk inom psykiatrisk vård.
  • Utvärderad i kontext: Psykiatrisk vård.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Region 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2b. Kartlägga och minska risker och brister i vård- och omsorgskedjan

Utbildning av allmänläkare inom depression
  • Beskrivning av insatsen: Utbildningsinsatser för allmänläkare och annan vårdpersonal i tidig identifiering, bedömning och behandling av depression och suicidrisk. Insatserna varierar mellan ett fyra timmar långt seminarium med efterföljande workshop till en två dagar lång utbildning. Utbildningarna innehåller information om depression och suicid, videoinspelade fallbeskrivningar, rollspelsövningar, WHO:s screeningformulär för depression samt informerar om olika behandlingar, såsom kognitiv beteendeterapi, och läkemedelsbehandling inklusive dosering.
  • Syfte: Att främja tidig upptäckt, korrekt bedömning och adekvat behandling av depression och suicidrisk inom hälso- och sjukvården.
  • Utvärderad i målgrupp: Patienter med depression och/eller suicidrisk.
  • Utvärderad i kontext: Primärvård.
Vetenskapligt underlag
Hälso- och sjukvård Region 2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid 2a. Öka lärandet inom ramen för det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet