Metod

På den här sidan kan du läsa om metoden bakom prioriteringsstödet på RESPI. Det vetenskapliga underlaget sammanställs från vetenskapliga publikationer som samlas in, kategoriseras och sammanfattas. Prioriteringsstödet tas sedan fram i strukturerade paneldiskussioner där experter från olika områden använder det vetenskapliga underlaget som grund.

Identifiering av publikationer

För att identifiera relevanta publikationer används databaserna PubMed, PsycInfo, Embase och Web of Science. För respektive databas har en informationsspecialist utvecklat en anpassad sökstrategi för att fånga upp vetenskapliga studier som utvärderat suicidpreventiva insatser. 

De identifierade publikationerna granskas därefter av minst två personer för relevans i tre steg utifrån deras:

1. Titel
2. Abstract (sammanfattning)
3. Hela artikeln (fulltext)

Efter varje granskningssteg exkluderas publikationer som inte anses relevanta att inkludera, vilket successivt minskar antalet publikationer som går vidare till nästa steg. För att inkluderas i det vetenskapliga underlaget på RESPI behöver publikationer:

• Ha genomgått referentgranskning (peer review),
• Vara systematiska översikter, metaanalyser eller originalstudier,
• Ha suicid eller suicidförsök som utfallsmått,
• Utvärdera en eller flera suicidpreventiva insatser (utöver psykoterapeutiska och farmakologiska behandlingar)

Läs om vanliga utmaningar inom suicidforskning

Kategorisering av publikationer enligt den nationella strategin

Det vetenskapliga underlaget kategoriseras utifrån de prioriterade områdena som fastställts i den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention ”Det handlar om livet”. Prioritering av insatser sker därmed endast inom de nedanstående områden, beslutade av regeringen:

1. Fånga upp personer i svåra livssituationer tidigt för att minska sociala och ekonomiska riskfaktorer kopplade till suicid och suicidförsök
2. Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid
3. Minska åtkomst till metoder och medel för suicid
4. Samordna insatser vid akuta suicidala händelser
5. Minska stigmatiseringen och öka kunskapen om suicid och suicidalitet
6. Utveckla stödet till anhöriga och andra närstående vid suicidförsök och till efterlevande efter suicid

En studie eller sammanställning kan handla om en eller flera insatser som är relevanta för mer än ett område. Bedömningen om i vilken eller vilka områden studien tillhör görs av litteraturgranskare och experter inom det specifika kunskapsområdet. 

Sammanställning av det vetenskapliga underlaget

När det vetenskapliga underlaget har sorterats av litteraturgranskare tas beskrivningar av insatsernas evidensläge fram eller uppdateras.

Underlaget för varje insats tas fram för att:

• Ge en kort, beskrivande och teoretisk bakgrund till insatsen, såsom vad den syftar till och vilka risk- och skyddsfaktorer den är förknippad med
• Koncist sammanfatta vad forskningen visar om effekter på självmordshandlingar, inklusive för vilka grupper och under vilka omständigheter
• Redovisa de publikationer som ligger till grund för insatsens underlag och prioritering.

Paneldiskussioner för att bedöma insatsers prioriteringsgrad

För att prioritera insatser används underlaget i en delfi-process med paneldiskussioner, som togs fram med stöd av Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Processen inleds med att den vetenskapliga litteraturen för varje insats granskas av en litteraturexpert och minst en expert inom suicidprevention, för att sedan presenteras och diskuteras med en bredare panel av experter. Panelens olika roller består av:

• Experter inom suicidprevention ansvarar för att leda delfi-panelen, bidrar med bred kunskap om suicidprevention och har det övergripande ansvaret för poängsättningen
• Litteraturexpert har god kunskap om den vetenskapliga litteraturen för den aktuella insatsen och ansvarar för att besvara frågor om evidensläget
• Fältexperter representerar de verksamhetsområden där insatserna är tänkta att implementeras, exempelvis hälso- och sjukvården eller transportsektorn
• Dokumenterare ansvarar för att dokumentera processen och de beslut som fattas

Prioritering utifrån förutbestämda kriterierna

Paneldiskussionerna om varje insats utgår ifrån fyra förutbestämda kriterier. Dessa togs fram av en arbetsgrupp beståendes av NASP, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner samt den nationella samordnaren för ett samlat suicidpreventivt arbete. Kriterierna är följande:  

1. Insatsens effekt på suicidalt beteende (exklusive självskador och självmordstankar) enligt den vetenskapliga litteraturen
2. Tillförlitligheten i det vetenskapliga underlaget gällande insatsens effekt på självmordshandlingar bedöms utifrån antal studier, studiedesign, överförbarhet till svenska förhållanden, kontextens betydelse samt risken för publikationsbias eller svaga jämförelsegrupper
3. Insatsens övriga potentiella positiva effekter och skadliga effekter, exempelvis ökad misstro mot hälso- och sjukvården eller ökat stigma
4. Insatsens genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans för Sverige

Under diskussionen går panelen igenom kriterierna i tur och ordning med hjälp av en strukturerad enkät, och bedömer (systematiskt betygsätter) varje insats inom varje kriterium. Insatsers betyg jämförs med de andra insatser inom samma område, och rankas i prioriteringsordning. Insatser från olika områden jämförs inte med varandra.

Resultatet blir en rangordning där den insats som i högst grad uppfyller kriterierna placeras först, följt av insatser med successivt lägre poäng.

Gå till rangordningen av insatser i prioriteringsstödet