Vetenskapligt underlag för utbildning av allmänläkare inom depression
Totalt sju studier utvärderade utbildningsinsatser i primärvård med fokus på förbättrad upptäckt och behandling av depression samt bedömning av suicidrisk. Två randomiserade studier undersökte mer strukturerade primärvårdsinsatser och visade blandade resultat; en studie bland äldre personer rapporterade minskad förekomst av självskadebeteende, suicidtankar eller suicidförsök, medan en studie bland ungdomar inte fann någon statistiskt signifikant effekt på suicidtankar eller suicidförsök/avsiktlig självskada. Flera kvasiexperimentella studier av utbildningsprogram för allmänläkare rapporterade minskade suicidtal efter interventionen, men resultaten var inte entydiga och effekterna föreföll i vissa fall vara tidsmässigt begränsade. En bredare regional fyrnivåkampanj, där utbildning för allmänläkare kombinerades med informationsinsatser till allmänheten och andra lokala aktörer, rapporterade en signifikant minskning av suicidtal, särskilt bland män. Sammantaget tyder resultaten på att utbildnings- och kvalitetsförbättringsinsatser i primärvård kan vara associerade med minskad suicidrisk, men resultaten varierar mellan studier och studiedesignerna begränsar möjligheten att dra säkra slutsatser om kausala effekter.
Vad innebär insatsen?
Utbildningsinsatser i primärvård syftar till att förbättra upptäckt, bedömning och behandling av depression och suicidrisk. Många personer med depression eller suicidtankar söker vård i primärvården, ibland för andra symtom än psykisk ohälsa. Allmänläkare och annan primärvårdspersonal kan därför ha en viktig roll i att identifiera personer med förhöjd suicidrisk, initiera behandling och vid behov hänvisa vidare till psykiatrisk vård eller andra stödinsatser. Insatserna kan bestå av utbildning om depressionsdiagnostik, suicidtankar, suicidriskbedömning, läkemedelsbehandling och uppföljning. De kan också omfatta fallseminarier, rollspel, videobaserade diskussioner, skriftligt utbildningsmaterial, audit och återkoppling till vårdcentraler samt stöd för vårdsamordning eller remittering. I vissa fall ingår insatsen i en bredare lokal eller regional kampanj, där utbildning för primärvården kombineras med information till allmänheten, utbildning av andra nyckelpersoner och stöd till personer med depression och deras närstående. Syftet är att öka vårdens förmåga att tidigt upptäcka depression och suicidrisk, förbättra behandlingskvaliteten och minska risken för suicidhandlingar.
Översikt av studier
Sju studier undersökte utbildningsinsatser i primärvård, huvudsakligen med fokus på förbättrad upptäckt och behandling av depression samt bedömning av suicidrisk. Almeida m.fl. (2012) och Asarnow m.fl. (2005) utvärderade mer strukturerade primärvårdsinsatser i randomiserade studiedesigner. Almeida m.fl. (2012) rapporterade en minskad förekomst av självskadebeteende, suicidtankar eller suicidförsök bland äldre primärvårdspatienter, medan Asarnow m.fl. (2005) inte fann någon statistiskt signifikant effekt på suicidtankar eller suicidförsök/avsiktlig självskada bland ungdomar med depressiva symtom.
Flera studier undersökte utbildningsprogram för allmänläkare om depression och suicidrisk. Rutz m.fl. (1992) och Henriksson och Isacsson (2006) rapporterade minskade suicidtal efter utbildningsinsatser på Gotland respektive i Jämtland, men i Gotlandsstudien tycktes effekten vara tidsmässigt begränsad. Roškar m.fl. (2010) och Zonda och Lester (2006) fann däremot ingen statistiskt säkerställd eller tydlig minskning av suicid efter liknande utbildningsinsatser i Slovenien respektive Ungern.
Hübner-Liebermann m.fl. (2010) utvärderade en bredare regional fyrnivåkampanj inom Alliance Against Depression, där utbildning för allmänläkare kombinerades med information till allmänheten, utbildning av nyckelpersoner och stöd till personer med depression och anhöriga. Studien rapporterade en signifikant minskning av suicidtal i interventionsområdet, särskilt bland män, medan motsvarande förändringar inte sågs i kontrollregionerna eller i Tyskland som helhet.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en måttlig potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som osäker eftersom evidensen är av varierande kvalitet och resultaten är inkonsekventa. Flera studier är dessutom genomförda i sammanhang som skiljer sig från det svenska hälso- och sjukvårdssystemet vilket begränsar överförbarheten till svenska förhållanden. Utbildningsinsatsen är i stor utsträckning redan integrerad i nuvarande läkarutbildning och fortbildning (eftersom materialet utvecklades under 1990-talet), vilket minskar det tillkommande värdet. Även om kompetenshöjning är viktig bedöms insatsen därför ha lägre prioritet jämfört med andra åtgärder med större förbättringspotential.