| Förhöjd åldersgräns vid köp av alkohol | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Åldersgräns för alkoholkonsumtion | Birckmayer, J., & Hemenway, D. (1999). https://doi.org/10.2105/ajph.89.9.1365 | Kvasi-experimentell observationsstudie | Självmordstal bland ungdomar 18–20 år | Delstater med lägre laglig åldersgräns för alkoholkonsumtion (18 år) hade 8% högre självmordstal bland unga jämfört med delstater med en åldersgräns på 21 år. | USA, 1970-1990 |
| Nolltoleranslagar | Carpenter, C. (2004). https://doi.org/10.1002/pam.20049 | Kvasi-experimentell observationsstudie | Självmordstal bland ungdomar 15–29 år | Minskade suicidtal hos män (−10,3 % för 15–17 år; −7,7 % för 18–20 år) i samband med nolltoleranslagar; inga effekter bland äldre män eller konsekvent bland kvinnor. | USA, 1981–1998 |
| Åldersgräns för alkoholkonsumtion | Carpenter, C., & Dobkin, C. (2009). https://doi.org/10.1257/app.1.1.164 | Kvasi-experimentell observationsstudie | Självmordstal bland unga vuxna 19-22 år | Ungdomars dödlighet i suicid steg med 16% mellan 1997–2004 när de nådde åldersgränsen på 21 år. | USA, 1997–2004 |
| Åldersgräns för alkoholkonsumtion | Grucza, R. A., Hipp, P. R., Norberg, K. E., et al. (2012). https://doi.org/10.1111/j.1530-0277.2011.01608.x | Kvasi-experimentell observationsstudie | Självmordstal bland vuxna födda efter 1960 | Inga skillnader i suicidtal hittades beroende på staters åldersgräns för alkohol, med undantag för kvinnor som hade högre odds för suicid i stater med lägre åldersgräns. | USA, 1990–2004 |
| Nolltoleranslagar | Markowitz, S., Chatterji, P., Kaestner, R. (2003). | Observationsstudie med tidsserieanalys | Självmordstal bland unga 10-24 år | Nolltoleranslagar var associerade med minskade suicidtal bland personer 15–19 år samt män 20–24 år. Införandet av 0,08-promillegräns var associerat med minskade suicidtal bland män 20–24 år och kvinnor 15–19 år. | USA, 1976–1999 |
| Förändringar i alkoholpolicy | Murphy, J. P., Smart, R., Schell, T. L., et al. (2024). https://doi.org/10.1016/j.amepre.2024.04.002 | Observationsstudie | Självmordstal i befolkningen | Ökad restriktivitet i den samlade alkoholpolicyn (inklusive skatter, tillgänglighet, åldersgränser och trafikregler) var inte tydligt associerad med förändringar i suicidtal på befolkningsnivå. | USA, 2002–2018 |
| Åldersgräns för alkoholkonsumtion | Choi, Y., Jin, T., Seo, J., et al. (2025). https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep. 2025.112557 | Kvasi-experimentell observationsstudie | Självmordstal bland ungdomar 10–19 år | Införandet av åldersgränsskyltning i butik var associerat med en signifikant minskning i suiciddödlighet bland ungdomar (–0,35 [95 % KI: –0,51 till –0,18]), medan varken förbud mot langning (–0,26 [–0,59 till 0,07]) eller skärpta böter för försäljning till minderåriga (–0,11 [–0,52 till 0,31]) var associerade med någon signifikant förändring när åtgärderna analyserades var för sig, men en minskning sågs i relation till trenden före införandet av samtliga alkoholpolicyer (–0,72 [–1,28 till –0,16]). | Sydkorea, 2006–2019 |
| Åldersgräns för alkoholkonsumtion | Pridemore, W. A., & Snowden, A. J. (2009). https://doi.org/10.2105/AJPH.2008.146183 | Kvasi-experimentell studie | Självmordstal | Suiciddödlighet (antal per månad), stratifierat efter kön Policyn var associerad med en omedelbar och varaktig minskning av suicid bland män (–3,6 per månad [95% CI: –6,9 till –0,4]), motsvarande cirka 10%, medan ingen signifikant förändring observerades bland kvinnor. | Slovenien, 1997–2005 |
| Restriktiva lagar för skjutvapen | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Väntetider, universella bakgrundskontroller, krav på vapenlås och restriktioner av öppet bärande | Anestis, M. D., & Anestis, J. C. (2015). https://doi.org/10.2105/AJPH.2015.302753 | Ekologisk tvärsnittsstudie, lagändringar 2009–2013 | Totalt suicidtal; Suicidtal med skjutvapen; Andel suicid med skjutvapen | Efter justering var samtliga fyra lagtyper signifikant associerade med lägre suicidtal med skjutvapen och lägre andel suicid med skjutvapen. Totalt suicidtal var signifikant lägre vid bakgrundskontroller (12,45 vs 15,97; p = 0,003), restriktioner av öppet bärande (12,96 vs 15,99; p = 0,003) och krav på vapenlås (11,04 vs 15,12; p = 0,028), men inte vid väntetider. | USA, 2013 |
| Restriktiv lagstiftning om handeldvapen: inköpstillstånd, registrering och licens för vapeninnehav | Anestis, M. D., Khazem, L. R., Law, K. C., et al. (2015). https://doi.org/10.2105/AJPH.2014.302465 | Ekologisk tvärsnittsstudie | Totalt suicidtal; Suicidtal med skjutvapen; Andel suicid med skjutvapen | Inköpstillstånd var associerat med lägre totalt suicidtal (10,3 vs 15,4 per 100 000; p < 0,001), suicidtal med skjutvapen (4,0 vs 8,8; p < 0,001) och andel suicid med skjutvapen (38% vs 56%; p < 0,001). Licenskrav var också signifikant associerat med samtliga tre utfall (11,2 vs 15,2; p = 0,004; 5,3 vs 8,3; p = 0,012; 43% vs 54%; p = 0,039). Registreringskrav var associerat med lägre suicidtal med skjutvapen (4,3 vs 8,0; p = 0,037) och lägre andel suicid med skjutvapen (38% vs 53%; p = 0,016), men inte signifikant lägre totalt suicidtal efter justering. | USA, 2010 |
| Inköpstillstånd, registrering och licens för vapeninnehav | Anestis, M. D., Khazem, L. R., Law, K. C., et al. (2015). https://doi.org/10.2105/AJPH.2014.302465 | Ekologisk tvärsnittsstudie | Totalt suicidtal; Suicidtal med skjutvapen; Andel suicid med skjutvapen | Inköpstillstånd var associerat med lägre totalt suicidtal (10,3 vs 15,4 per 100 000; p < 0,001), suicidtal med skjutvapen (4,0 vs 8,8; p < 0,001) och andel suicid med skjutvapen (38% vs 56%; p < 0,001). Licenskrav var också signifikant associerat med samtliga tre utfall (11,2 vs 15,2; p = 0,004; 5,3 vs 8,3; p = 0,012; 43% vs 54%; p = 0,039). Registreringskrav var associerat med lägre suicidtal med skjutvapen (4,3 vs 8,0; p = 0,037) och lägre andel suicid med skjutvapen (38% vs 53%; p = 0,016), men inte signifikant lägre totalt suicidtal efter justering. | USA, 2010 |
| Väntetid vid vapenköp | Arnold, G. E., & Priestley, M. B. (2025). https://doi.org/10.1002/hec.4970 | Longitudinell kvasi-experimentell studie | Totalt suicidtal; Suicidtal med skjutvapen | Väntetider var associerade med cirka 5,0% lägre suicidtal med skjutvapen (β = −0,051; p < 0,01) och 2,3% lägre totalt suicidtal (β = −0,023; p < 0,10). Bland counties >50 miles från en delstat utan väntetid var minskningarna 5,1% (β = −0,052; p < 0,01) respektive 2,2% (β = −0,022; p < 0,05); inga signifikanta samband sågs inom 50 miles. | USA, 1991–2019 |
| National Firearms Agreement, NFA: Nationellt skärpt vapenlagstiftning och återköpsprogram | Baker, J., & McPhedran, S. (2007). https://doi.org/10.1093/bjc/azl084 | Naturligt experiment, NFA infördes 1996–1997 | Suicidtal med skjutvapen | Observerat suicidtal med skjutvapen 1997–2004 var signifikant lägre än förväntat (1,22 vs 1,85 per 100 000; p < 0,001). Ingen signifikant skillnad sågs för suicid utan skjutvapen. Resultaten tyder på att NFA kan ha bidragit till minskat suicid med skjutvapen, men effekten kan inte säkert skiljas från andra samhällstrender. | Australien, 1979–2004 |
| Bill C-17: skärpta krav för tillgång till skjutvapen | Bridges, F. S. (2004). https://doi.org/10.2466/pr0.94.3.819-826 | Ekologisk före–efterstudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal; Suicid med skjutvapen | Suicid med skjutvapen minskade signifikant från 4,09 till 3,17 per 100 000 (t = 5,08; p = 0,001) och andelen suicid med skjutvapen från 31,2% till 24,5% (t = 6,24; p = 0,001). Suicid med andra metoder ökade signifikant från 9,02 till 9,76 per 100 000 (p = 0,01), medan det totala suicidtalet inte förändrades signifikant. | Kanada, 1984–1998 |
| Bill C-17: skärpta krav för tillgång till skjutvapen | Caron, J., Julien, M., & Huang, J. H. (2008). https://doi.org/10.1521/suli.2008.38.2.195 | Tidsseriestudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal; Suicid med skjutvapen | Efter lagen minskade suicid med skjutvapen med 16,9%, medan totalt suicidtal ökade med 19,1% och suicid genom hängning med 59,3%. Förändringen i trend för suicid med skjutvapen var inte signifikant, vilket talar för att lagen inte accelererade den redan pågående minskningen. Bland män var suicid med skjutvapen negativt korrelerat med hängning (r = −0,708; p < 0,01). | Kanada, 1987–2001 |
| Bill C-17: skärpta krav för tillgång till skjutvapen | Caron, J. (2004). https://doi.org/10.1080/13811110490476752 | Ekologisk före–efterstudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal; Suicid med skjutvapen | Suicid med skjutvapen minskade signifikant från 12,7 till 10,0 per 100 000, medan suicid med andra metoder ökade från 11,8 till 16,8 per 100 000 (χ² = 16,98; p < 0,001). Totalt suicidtal förändrades inte signifikant. Bland personer <25 år minskade suicid med skjutvapen med 38%, samtidigt som totalt suicidtal ökade med 69% (p < 0,001). | Kanada, 1986–1996 |
| Bill C-51: obligatoriska kontroller av belastningsregister innan ett vapenförvärvscertifikat utfärdades samt krav på företagstillstånd för handel med vapen och ammunition | Carrington, P. J., & Moyer, S. (1994). https://doi.org/10.1176/ajp.151.4.606 | Ekologisk före-efter-studie, Bill C-51 infördes 1978 | Totalt suicidtal; Suicidtal med och utan skjutvapen; Andel suicid med skjutvapen | Trenden för suicid med skjutvapen förändrades signifikant efter Bill C-51 (b = −0,13; p < 0,001), liksom trenden för totalt suicidtal (b = −0,47; p < 0,001). Andelen suicid med skjutvapen minskade från 30% till 26% (p < 0,001). Ingen metodsubstitution observerades; förändringarna kunde dock inte säkert tillskrivas lagstiftningen eftersom även suicid utan skjutvapen minskade. | Kanada, 1965–1989 |
| Omfattande bakgrundskontroller vid nästan alla vapenförvärv samt 10-årigt förbud mot köp och innehav för personer dömda för vissa våldsbrott av mindre allvarlig grad | Castillo-Carniglia, A., Kagawa, R. M. C., Cerdá, M., et al. (2019). https://doi.org/10.1016/j.annepidem.2018.10.001 | Kvasi-experimentell studie, reformerna infördes 1991 | Suicidtal med skjutvapen | Suicid med skjutvapen var 10,9% lägre än i syntetiska Kalifornien under de första 10 åren efter reformerna (−0,7 per 100 000). Suicid utan skjutvapen minskade samtidigt med 7,0% (−0,4 per 100 000), och författarna fann därför ingen specifik förändring av suicid med skjutvapen som kunde associeras med reformerna. | USA, 1981–2000; |
| Förbud mot vissa halvautomatiska och pumpdrivna vapen, återköpsprogram, obligatorisk registrering och skärpta krav på licensiering och överlåtelser | Chapman, S., Alpers, P., Agho, K., et al. (2006). https://doi.org/10.1136/ip.2006.013714 | Nationell ekologisk observationsstudie, Reformerna infördes 1996–1998 | Suicidtal med skjutvapen; Totalt suicidtal; Suicid med andra metoder | Minskningen i suicidtal med skjutvapen ökade från 3% per år före reformerna till 7,4% per år efter reformerna (p = 0,007). Totalt suicidtal förändrades från +1% per år till −4,4% per år (p < 0,001), utan tecken på metodsubstitution. | Australien, 1979–2003 |
| Förbud mot vissa halvautomatiska och pumpdrivna vapen, återköpsprogram, obligatorisk registrering och skärpta krav på licensiering och överlåtelser | Chapman, S., Alpers, P., & Jones, M. (2016). https://doi.org/10.1001/jama.2016.8752 | Nationell ekologisk observationsstudie, Reformerna infördes 1996–1998 | Suicidtal med skjutvapen; Totalt suicidtal | Minskningen i suicidtal med skjutvapen ökade från 3,0% till 4,8% per år efter reformerna (RT = 0,981 [95% CI: 0,970 till 0,993]; p = 0,001). Totalt suicidtal förändrades från +1,0% till −1,5% per år (RT = 0,975 [95% CI: 0,968 till 0,982]; p < 0,001). Ingen metodsubstitution observerades, men förändringarna kunde inte säkert tillskrivas reformerna. | Australien, 1979–2013 |
| Bill C-17: skärpta krav på förvaring, hantering och transport av skjutvapen samt obligatorisk säkerhetsutbildning och kompetenskrav | Cheung, A. H., & Dewa, C. S. (2005). https://doi.org/10.1007/BF03403676 | Ekologisk tidsseriestudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal; Suicid med skjutvapen | Efter Bill C-17 minskade trenden för suicid med skjutvapen signifikant (β = −0,296 [95% CI: −0,441 till −0,150]), medan suicid genom hängning ökade (β = 0,193 [95% CI: 0,038 till 0,348]). Totalt suicidtal förändrades inte signifikant, förenligt med metodsubstitution. | Kanada, 1979–1999 |
| Permit-to-purchase-lagstiftning för handeldvapen: krav på inköpstillstånd kopplat till bakgrundskontroll; införande i Connecticut (1995) och upphävande i Missouri (2007) | Crifasi, C. K., Meyers, J. S., Vernick, J. S., et al. (2015). https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2015.07.013 | Kvasi-experimentell studie | Suicidtal med och utan skjutvapen; Totalt suicidtal bland 20–29-åringar | Införandet av permit-to-purchase-lag i Connecticut var associerat med 15,4% lägre suicidtal med skjutvapen, medan upphävandet i Missouri var associerat med 16,1% högre suicidtal med skjutvapen. Kompletterande regression visade 12% lägre suicidtal med skjutvapen i Connecticut (IRR = 0,88 [95% CI: 0,81 till 0,96]; p = 0,004), men ingen signifikant effekt i Missouri. Resultaten för suicid utan skjutvapen var inkonsekventa. | USA, 1981–2012 |
| Firearm purchaser licensing: krav på licens/tillstånd före vapenförvärv, med utökad bakgrundskontroll och krav på giltig licens vid försäljning, införande i Connecticut (1995) och Maryland (2013) samt upphävande i Missouri (2007) och partiellt upphävande i Michigan (2012) | Crifasi, C. K., Topazian, R. J., McCourt, A. D., et al. (2024). https://doi.org/10.1177/0044118X241273418 | Kvasi-experimentell longitudinell studie | Suicidtal med och utan skjutvapen bland 15–24-åringar | Införandet av firearm purchaser licensing i Connecticut var associerat med signifikant lägre suicidtal med skjutvapen (ATT = −0,445; −0,56 per 100 000), medan upphävandet i Missouri (ATT = 0,308; +0,36 per 100 000) och det partiella upphävandet i Michigan (ATT = 0,215; +0,24 per 100 000) var associerade med signifikant högre suicidtal. Ingen signifikant total förändring sågs efter införandet i Maryland. | USA, 1990–2019 |
| Omfattande restriktiv vapenlagstiftning och obligatoriskt återköpsprogram: förbud mot vissa automatiska och halvautomatiska gevär samt halvautomatiska och pumpdrivna hagelgevär | Duenow, P., & Connelly, L. B. (2024). https://doi.org/10.1002/hec.4769 | Kvasi-experimentell studie, Reformen infördes 1996 | Suicid med skjutvapen respektive andra metoder | Reformen var associerad med 0,299 färre suicid med skjutvapen per 100 000 och år, motsvarande cirka 77 färre suicid årligen. Ingen av 29 placebotester visade en lika stor eller större avvikelse efter reformen som Australien. Suicid med andra metoder ökade tillfälligt efter reformen men konvergerade med kontrollen omkring 2003, varför den långsiktiga metodsubstitutionen var osäker. | Australien, 1980–2003 |
| Minimiålder 21 år för köp av handeldvapen samt bakgrundskontroller, särskilt permit-to-purchase, dvs. krav på särskilt inköpstillstånd | Fridel, E. E., Zimmerman, G. M., & Arrigo, S. R. (2024). https://doi.org/10.2105/AJPH.2024.307689 | Kvasi-experimentell studie | Suicidtal med skjutvapen och totalt suicidtal bland 18–20-åringar | Minimiålder 21 år var associerad med lägre suicidtal med skjutvapen (IRR = 0,88 [95% CI: 0,79 till 0,98]), men inte totalt suicidtal. permit-to-purchase-lagar var associerade med 39% lägre suicidtal med skjutvapen (IRR = 0,61 [95% CI: 0,51 till 0,74]) och 14% lägre totalt suicidtal (IRR = 0,86 [95% CI: 0,75 till 0,99]). Effekten av 21-årsgränsen var starkare tillsammans med permit-to-purchase lagar (interaktion IRR = 0,72 [95% CI: 0,59 till 0,88]). Universella bakgrundskontroller vid försäljning visade inget signifikant samband. | USA, 1991–2020 |
| Bill C-17: skärpta krav på förvaring, hantering och transport av skjutvapen samt obligatorisk säkerhetsutbildning och kompetenskrav | Gagné, M., Robitaille, Y., Hamel, D., et al. (2010). https://doi.org/10.1136/ip.2009.022491 | Ekologisk tidsseriestudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal och metodspecifika suicidtal bland män | Suicid med skjutvapen minskade signifikant snabbare efter mitten/slutet av 1990-talet bland män 15–34 år (APC = −11,1% [95% CI: −14,8 till −7,2]) och 35–64 år (APC = −5,6% [95% CI: −7,6 till −3,6]); ingen signifikant förändring sågs bland män ≥65 år. Ingen tydlig metodsubstitution observerades. Resultaten är förenliga med en möjlig effekt av de gradvis införda lagen, men kausalitet kan inte fastställas. | Kanada, 1981–2006 |
| National Firearms Agreement, NFA: Nationellt skärpt vapenlagstiftning och återköpsprogram | Gilmour, S., Wattanakamolkul, K., & Sugai, M. K. (2018). https://doi.org/10.2105/AJPH.2018.304640 | Retrospektiv difference-in-difference-studie, Lagen infördes 1996–1997 | Suicidtal | Ingen signifikant ytterligare minskning av suicid med skjutvapen sågs bland kvinnor efter National Firearms Agreement (DiD RR = 0,974 [95% CI: 0,955 till 1,004]; p = 0,09). Bland män var DiD-estimatet >1 (RR = 1,027 [95% CI: 1,019 till 1,036]; p < 0,001), vilket visade att nedgången i suicid med skjutvapen var mindre uttalad än förändringen i suicid utan skjutvapen. | Australien, 1978–2015 |
| Jägarutbildning, tillståndskrav för hagelgevär, säker förvaring i låst vapenskåp, säkrare förvaring av hemvärnsvapen | Gjertsen, F., Leenaars, A., & Vollrath, M. E. (2014). https://doi.org/10.3390/ijerph110100487 | Nationell observationsstudie | Suicid | Vapenskåpskravet från år 2000 var inte associerat med någon signifikant minskning av suicid med skjutvapen, och ingen signifikant minskning sågs efter 2003 års krav för hemvärnsvapen. | Norge, 1969–2009 |
| Uppluckring av lokal vapenrestriktion: upphävde Tucsons krav på destruktion av beslagtagna/inlämnade skjutvapen och krävde att vapnen i stället såldes vidare | Goldstein, E. V., & Prater, L. C. (2022). https://doi.org/10.1136/bmjopen-2021-058196 | Observationsstudie | Suicidtal med respektive utan skjutvapen, Lagen infördes 2016 | Lagen var associerad med 1,13 fler suicid med skjutvapen per 100 000 i Pima County relativt kontrollområdena (β = 1,13 [95% CI: 0,51 till 1,74]; p < 0,01), motsvarande 10,9% relativ ökning. Ingen signifikant förändring sågs för suicid utan skjutvapen. | USA (Arizona), 2014–2019 |
| Tillgång till handeldvapen genom vapenköp | Grassel, K. M., Wintemute, G. J., Wright, M. A., et al. (2003). https://doi.org/10.1136/ip.9.1.48 | Fall-kontrollstudie | Suicidtal | Köp av handeldvapen under de tre föregående åren var associerat med högre odds för suicid (OR = 6,8 [95% CI: 5,7 till 8,1]) och särskilt suicid med skjutvapen (OR = 12,5 [95% CI: 10,4 till 15,0]). Köp inom ett år var ännu starkare associerat med suicid med skjutvapen (OR = 22,7 [95% CI: 18,2 till 28,4]); bland kvinnor var OR = 109,8 [95% CI: 61,6 till 195,7]. | USA, 1996–1998 |
| Uppluckring av vapenlagstiftning: övergång till permitless open carry: öppet bärande av laddat handeldvapen utan särskilt tillstånd | Grimsley, E. A., Torikashvili, J. V., Janjua, H. M., et al. (2024). https://doi.org/10.1097/XCS.0000000000000959 | Kvasi-experimentell studie | Totalt suicidtal; Suicidtal med och utan skjutvapen | Övergång till permitless open carry var associerad med signifikant högre totalt suicidtal (ATT = 1,57 [95% CI: 1,05 till 2,09]) och högre suicidtal med skjutvapen (ATT = 1,18 [95% CI: 0,90 till 1,46]). Ingen signifikant effekt sågs på total skjutvapenrelaterad dödlighet. | USA, 2013–2021 |
| Restriktiv delstatlig vapenlagstiftning: 44 lagtyper, bl.a. bakgrundskontroller, försäljningsrestriktioner, väntetider, innehavsförbud, krav på säker förvaring, rapporteringskrav, återförsäljarlicensiering och registrering | Haines, K. L., Gorenshtein, L., Kaur, K., et al. (2024). https://doi.org/10.1016/j.jss.2024.04.066 | Retrospektiv kohortstudie | Suiciddödlighet med skjutvapen bland personer <18 år | Femton av 44 lagtyper var associerade med lägre suicidtal i ojusterade analyser (p < 0,05), men ingen enskild lag var signifikant efter justering för vapenägande. Högre vapenägande var den enda signifikanta faktorn (handeldvapenmodeller: β = 4,247 [95% CI: 1,37 till 7,12]; p = 0,006; långvapenmodeller: β = 4,373 [95% CI: 2,31 till 6,44]; p < 0,001). | USA, 2009–2016 |
| Child Access Prevention-lagar, inklusive krav på säker förvaring och ansvar vid barns tillgång till skjutvapen; samt minimiålderslagar | Kappelman, J., & Fording, R. C. (2021). https://doi.org/10.1111/sltb.12713 | Longitudinell ekologisk panelstudie | Suicid med skjutvapen bland personer 0–24 år | Starka Child Access Prevention-lagar var signifikant associerade med cirka 8% lägre suicidtal med skjutvapen på 0,10-nivån (IRR = 0,927; β = −0,075; p = 0,07), medan svaga CAP-lagar inte var signifikanta. Effekten var signifikant bland pojkar/män och personer ≤19 år (p < 0,05), men inte bland flickor/kvinnor eller 20–24-åringar. Ingen signifikant ökning av suicid med andra metoder sågs. | USA, 1981–2017 |
| Bakgrundskontroller vid privat vapenförsäljning, obligatoriska väntetider samt innehavsförbud vid kontaktförbud på grund av våld i nära relation eller psykisk ohälsa | Kawano, B., Agarwal, S., Krishnamoorthy, V., et al. (2023). https://doi.org/10.1097/XCS.0000000000000431 | Ekologisk studie | Suicidtal med skjutvapen | Bakgrundskontroller vid privat försäljning och obligatoriska väntetider var konsekvent associerade med lägre suicidtal med skjutvapen. För handeldvapen var suicidtalet 5,25 vs 12,50 per 100 000 vid bakgrundskontroll och 5,32 vs 11,45 vid väntetid (båda p < 0,001). Innehavsförbud vid kontaktförbud (9,16 vs 13,77; p < 0,001) och psykisk ohälsa (9,09 vs 12,16; p < 0,05) var också associerade med lägre suicidtal totalt, men inte signifikant för specifika vapentyper. | USA, 2009–2018 |
| Riskbaserad lagstiftning om omhändertagande av skjutvapen, som möjliggör tillfälligt beslag av vapen från personer som bedöms utgöra risk för sig själva eller andra | Kivisto, A. J., & Phalen, P. L. (2018). https://doi.org/10.1176/appi.ps.201700250 | Kvasi-experimentell studie, lagarna infördes 1999 (Connecticut, med ökad tillämpning 2007) respektive 2005 (Indiana) | Suicidtal med och utan skjutvapen; Totalt suicidtal | Indiana: 7,5% lägre suicidtal med skjutvapen efter lagen; kompletterande analys IRR = 0,90 [95% CI: 0,87 till 0,94]; p < 0,001. Connecticut: 1,6% lägre efter införandet och 13,7% lägre efter ökad tillämpning 2007; IRR = 0,84 [95% CI: 0,80 till 0,89] respektive 0,88 [95% CI: 0,85 till 0,92], båda p < 0,001. Evidensen för metodsubstitution var blandad. | USA, 1981–2015 |
| National Firearms Agreement, NFA: Nationellt skärpt vapenlagstiftning och återköpsprogram | Klieve, H., Barnes, M., & De Leo, D. (2009). https://doi.org/10.1007/s00127-008-0435-9 | Ekologisk tidsseriestudie, lagen infördes 1997 | Suicidtal med skjutvapen bland män | I Queensland minskade suicid med skjutvapen med 7,2% per år före och 6,5% per år efter NFA, utan signifikant förändring i trend. Nationellt accelererade minskningen från 3,9% till 7,1% per år (trendkvot = 0,9672 [95% CI: 0,9429 till 0,9921]; p = 0,0102), men nedgången hade börjat före NFA och de nationella data bedömdes ha kvalitetsproblem. | Australien, nationella data 1968–2004 |
| Bakgrundskontroll, psykologisk bedömning, krav på säker förvaring och utbildning, minimiålder samt skärpta krav för vapeninnehav | König, D., Swoboda, P., Cramer, R. J., et al. (2018). https://doi.org/10.1016/j.eurpsy.2018.04.006 | Longitudinell studie, Vapenreformen infördes 1997 | Totalt suicidtal; Suicidtal med skjutvapen; Andel suicid med skjutvapen | Efter reformen minskade suicidtalet med skjutvapen med 4,7% per år 1998–2008 (95% CI: −5,3% till −4,0%; p < 0,0001), med signifikant trendförändring 1998 (p < 0,0001). Efter 2008 upphörde minskningen. Totalt suicidtal uppvisade ingen signifikant trendförändring i samband med reformen. | Österrike, 1985–2016 |
| Bill C-17: skärpta krav på förvaring, hantering och transport av skjutvapen samt obligatorisk säkerhetsutbildning och kompetenskrav | Langmann, C. (2020). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0234457 | Kvasi-experimentell tidsseriestudie, Bill C-17 infördes 1991 | Suicid med skjutvapen | Efter 1991 minskade skjutvapensuicid signifikant relativt hängning bland män 45–59 år (RR = 0,945 [95% CI: 0,916 till 0,975]), män ≥60 år (RR = 0,946 [95% CI: 0,915 till 0,978]) och kvinnor (RR = 0,947 [95% CI: 0,911 till 0,984]), men inte bland män totalt. Ingen signifikant minskning av totalt suicidtal sågs, vilket var förenligt med metodsubstitution till hängning. | Kanada, 1981–2016 |
| National Firearms Agreement (NFA): Omfattande restriktiv vapenlagstiftning och återköpsprogram | Lee, W. S., & Suardi, S. (2010). https://doi.org/10.1111/j.1465-7287.2009.00165.x | Kvasi-experimentell tidsseriestudie, NFA infördes 1996–1997 | Suicidtal med och utan skjutvapen | Ingen tydlig förändring i trenden för suicid med skjutvapen identifierades i samband med NFA. Ett signifikant örändring i trenden identifierades i stället 1987, med genomsnittlig årlig förändring från −0,23% till −7,80%. Studien fann därmed inget stöd för någon större effekt av NFA på suicid med skjutvapen och inga tydliga tecken på metodsubstitution. | Australien, 1915–2004 |
| Bill C-51: obligatoriska kontroller av belastningsregister innan ett vapenförvärvscertifikat utfärdades samt krav på företagstillstånd för handel med vapen och ammunition | Leenaars, A. A., & Lester, D. (1997). https://doi.org/10.1037/0008-400X.29.1.1 | Nationell ekologisk före-efter-studie, Bill C-51 infördes 1978 | Totalt suicidtal; Suicidtal med och utan skjutvapen; Andel suicid med skjutvapen | Suicidtalet med skjutvapen ökade från 4,27 till 4,72 per 100 000 (p < 0,05), men andelen suicid med skjutvapen minskade från 35,2% till 33,4% (p < 0,05) och trenden förändrades från ökande till minskande. Minskningar i suicidtal med skjutvapen sågs endast i åldrarna 35–64 år och inte bland personer ≥65 år. | Kanada, 1969–1985 |
| Bill C-51: obligatoriska kontroller av belastningsregister innan ett vapenförvärvscertifikat utfärdades samt krav på företagstillstånd för handel med vapen och ammunition | Leenaars, A. A., Moksony, F., Lester, D., et al. (2003). https://doi.org/10.1080/07481180302890 | Kvasi-experimentell studie, Bill C-51 infördes 1978 | Totalt suicidtal; Suicidtal med och utan skjutvapen; Andel suicid med skjutvapen | Ingen signifikant omedelbar förändring av suicid med skjutvapen sågs, men trenden förändrades signifikant nedåt efter Bill C-51 (b = −0,33; p < 0,01). I justerade analyser var lagen associerad med lägre suicidtal med skjutvapen (b = −0,72; p < 0,05), medan totalt suicidtal inte minskade signifikant. Bland män ökade suicid med andra metoder (b = 1,39; p < 0,05), förenligt med viss metodsubstitution. | Kanada, 1969–1985 |
| National Firearms Agreement, NFA: Omfattande restriktiv vapenlagstiftning och återköpsprogram | Leigh, A., & Neill, C. (2010). https://doi.org/10.1093/aler/ahq013 | Kvasi-experimentell panelstudie, NFA infördes 1996–1997 | Suicidtal med och utan skjutvapen; Totalt suicidtal | Högre återköpsgrad var associerad med signifikant lägre suicidtal med skjutvapen. Ett återköp på cirka 3 500 vapen per 100 000 uppskattades minska suicid med skjutvapen med 45–78%; i huvudanalysen var minskningen 74% (−1,9 per 100 000; p = 0,004), motsvarande cirka 376 färre suicid per år. Ingen signifikant effekt sågs på suicid utan skjutvapen eller totalt suicidtal. | Australien, 1968–2006 |
| Reglering/licensiering av vapenhandlare, obligatoriska väntetider, lokal rätt att reglera skjutvapen samt universella bakgrundskontroller | Leung, C., Kaplan, M. S., & Xuan, Z. (2019). https://doi.org/10.1093/hsw/hlz028 | Ekologisk tvärsnittsstudie | Suicidtal med skjutvapen bland män 15–24, 25–44, 45–64 och ≥65 år | Bland män 15–24 år var reglering av vapenhandlare (B = −6,07; β = −0,32; p < 0,01) och väntetider (B = −5,97; β = −0,25; p = 0,01) associerade med lägre suicidtal med skjutvapen. Ingen lagtyp var signifikant bland män ≥25 år. För alla åldrar sammantaget var endast väntetider signifikanta (B = −2,95; β = −0,14; p = 0,03). | USA, suiciddata 2017 |
| Firearms Control Regulations Act: Restriktiv vapenlagstiftning: förbud mot köp, försäljning, överlåtelse och innehav av handeldvapen för civila, med undantag för redan ägda och registrerade vapen | Loftin, C., McDowall, D., Wiersema, B., et al. (1991). https://doi.org/10.1056/NEJM199112053252305 | Avbruten tidsseriestudie, lagen infördes 1976 | Suicidtal | Suicid med skjutvapen minskade med 23%, från 2,6 till 2,0 per månad (−0,6 per månad; p = 0,005). Suicid med andra metoder förändrades inte signifikant och ingen motsvarande minskning sågs i jämförelseområdena. I analys av årliga mortalitetstal var minskningen av suicid med skjutvapen inte signifikant. Inget tydligt stöd för metodsubstitution. | USA, 1968–1987 |
| Begränsad tillgång till skjutvapen: soldater skulle lämna sina tjänstevapen på militärbasen under helgledighet | Lubin, G., Werbeloff, N., Halperin, D., et al. (2010). https://doi.org/10.1521/suli.2010.40.5.421 | Naturlig före-efter-studie, policyändringen infördes 2006 | Totalt antal suicid; Suicid med skjutvapen | Totalt antal suicid minskade med 40%, från 28 till 16,5 per år (T = 3,35; p = 0,04). Suicid med skjutvapen under helger minskade från 10 till 3 per år (T = 17,44; p < 0,001), medan ingen signifikant förändring sågs under vardagar. Policyändringen genomfördes samtidigt med andra suicidpreventiva insatser. | Israel, 2003–2008 |
| Brady Handgun Violence Prevention Act: Restriktiv vapenlagstiftning: obligatorisk bakgrundskontroll och fem dagars väntetid vid köp av handeldvapen från licensierade vapenhandlare | Ludwig, J., & Cook, P. J. (2000). https://doi.org/10.1001/jama.284.5.585 | Kvasi-experimentell studie, Brady Act infördes 1994 | Totalt suicidtal och suicidtal med och utan skjutvapen bland personer ≥21 och ≥55 år; | Ingen signifikant förändring av suicid med skjutvapen sågs bland personer ≥21 år. Bland personer ≥55 år minskade suicid med skjutvapen signifikant med 0,92 per 100 000 (95% CI: −1,43 till −0,42), särskilt i delstater som införde både bakgrundskontroll och väntetid (−1,03 [95% CI: −1,58 till −0,47]). Totalt suicidtal minskade inte signifikant. | USA, 1985–1997 |
| Delstatliga och federala förbud mot innehav av handeldvapen bland personer <18 år | Marvell, T. B. (2001). https://doi.org/10.1086/323314 | Longitudinell studie, örbud infördes 1994 | Suicid bland personer 15–19 år | Ingen signifikant effekt på suicid med skjutvapen sågs för tidigare delstatliga lagar, delstatliga lagar från 1994 eller det federala förbudet. Inte heller suicid utan skjutvapen påverkades signifikant. | USA, 1980–1998 |
| Reformer med förbud mot vissa typer av skjutvapen och kompensation för inlämnade förbjudna vapen | McPhedran, S., & Baker, J. (2012). https://doi.org/10.1080/13811118.2012.667330 | Kvasi-experimentell studie, reformen infördes 1996 | Suicidtal med skjutvapen | Ingen signifikant förändring kring 1996–1997 sågs för suicid med skjutvapen bland 15–24-, 35–44 eller 25–34-åringar. Sammantaget kunde reformen inte kopplas till minskade suicidtal med skjutvapen bland yngre australier. | Australien, 1907–2007 |
| National Firearms Agreement, NFA: Omfattande restriktiv vapenlagstiftning och återköpsprogram | Neill, C., & Leigh, A. (2007). https://doi.org/10.2139/ssrn.1011519 | Reanalys av nationella tidsseriedata, NFA infördes 1996–1997 | Suicidtal | Med hela tidsserien och logaritmisk modell var suicidtalet med skjutvapen efter reformen 1,23 per 100 000 jämfört med förväntade 2,40, motsvarande −1,17 per 100 000 (p < 0,001) och cirka 233 färre suicid per år. Resultaten talade för en minskning efter NFA, men kunde inte säkert fastställa kausalitet eller metodsubstitution. | Australien, 1915–2004 |
| Avskaffning obligatorisk väntetid på 48 timmar mellan köp och överlämnande av handeldvapen | Oliphant, S. N. (2022). https://doi.org/10.1136/ip-2022-044719 | Kvasi-experimentell studie, väntetiden avskaffades 2015 | Suicidtal med skjutvapen | Efter att väntetiden avskaffades ökade suicid med handeldvapen med 1,14 per 100 000, motsvarande 30,3% och cirka 66 ytterligare suicid per år. Suicid med samtliga skjutvapen ökade med 0,45 per 100 000, motsvarande 6,5% och cirka 26 ytterligare suicid per år. Förstärkt syntetisk kontroll gav liknande resultat: +1,10 [95% CI: 0,66 till 1,55] respektive +0,49 [95% CI: 0,19 till 0,79] per 100 000. | USA, 1999–2020 |
| Skärpta begränsningar för halvautomatiska vapen i Victoria 1988 samt nationella reformer 1996–1997 med förbud mot vissa vapentyper, licensiering, registrering, amnesti och återköpsprogram | Ozanne-Smith, J., Ashby, K., Newstead, S., et al. (2004). https://doi.org/10.1136/ip.2003.004150 | Kvasi-experimentell tidsseriestudie, vapenregleringar nfördes 1988 och 1996–1997 | Suicid | I Victoria minskade suicid med skjutvapen med 31,7% efter 1988 års reformer (p = 0,008), och därefter med ytterligare 33,4%; totalt 54,5% lägre än 1979–1987. De samlade skjutvapenrelaterade dödsfallen minskade relativt övriga Australien efter 1988 (17,3%; p < 0,0001), och övriga Australien uppvisade motsvarande relativ minskning efter de nationella reformerna (14,0%; p = 0,0372). Metodsubstitution analyserades inte. | Australien, 1979–2000 |
| Restriktiv delstatlig vapenlagstiftning: bl.a. bakgrundskontroller, magasinsbegränsningar, registrering, tillståndskrav, Child Access Prevention-lagar och och förbud mot vissa automatliknande vapen | Paul, M. E., & Coakley, B. A. (2023). https://doi.org/10.1016/j.jpedsurg.2023.01.005 | Ekologisk observationsstudie | Suicid med skjutvapen bland barn och vuxna | Mer tillåtande vapenlagstiftning var associerad med högre suicidtal med skjutvapen bland vuxna (β = 0,11 [95% CI: 0,05 till 0,17]; p < 0,004) och barn (β = 0,027 [95% CI: 0,01 till 0,04]; p < 0,004). Magasinsbegränsning för handeldvapen, registrering av långvapen och förbud mot vissa automatliknande vapen var signifikanta i båda grupperna (samtliga p < 0,004). Bakgrundskontroll vid privat försäljning var signifikant endast bland vuxna (β = −3,12 [95% CI: −5,34 till −0,91]; p < 0,004). | USA, 1999–2019 |
| Minimiålder 21 år i stället för 18 år för köp av handeldvapen | Raifman, J., Larson, E., Barry, C. L., et al. (2020). https://doi.org/10.1136/bmj.m2436 | Kvasi-experimentell studie, policyförändringar i Missouri 2007, South Carolina 2008, West Virginia, Wyoming 2010 | Totalt suicidtal; Suicidtal med skjutvapen bland ungdomar | Minimiålder 21 år var associerad med 1,91 färre suicid per 100 000 18–20-åringar (95% CI: −3,13 till −0,70; p = 0,025) och 1,83 färre suicid med skjutvapen (95% CI: −2,66 till −1,00; p = 0,002), utan signifikant förändring i suicid utan skjutvapen. I regression discontinuity-analysen var 18-årsgräns associerad med högre suicidtal (IRR = 1,26 [95% CI: 1,10 till 1,45]). | USA, 2001–2017 |
| Army XXI: Begränsad tillgång till militära skjutvapen: halvering av arméns storlek, tidigare avslutad militärtjänst samt skärpta krav för att behålla/köpa tjänstevapnet efter tjänstgöring | Reisch, T., Steffen, T., Habenstein, A., et al. (2013). https://doi.org/10.1176/appi.ajp.2013.12091256 | Naturlig kvasi-experimentell studie, Army XXI genomfördes 2003–2004 | Totalt suicidtal; Suicidtal med skjutvapen och andra metoder bland män 18–43 år | Efter Army XXI var suicidtalet med skjutvapen 2,64 per 100 000 lägre än förväntat (95% CI: 2,19 till 3,08; p < 0,001) och totalt suicidtal 2,16 per 100 000 lägre (95% CI: 1,29 till 3,03; p < 0,001). Cirka 22% av minskningen i suicid med skjutvapen uppskattades ha ersatts av andra metoder. Inga signifikanta förändringar sågs i jämförelsegrupperna. | Schweiz, 1995–2008 |
| Bill C-51: obligatoriska kontroller av belastningsregister innan ett vapenförvärvscertifikat utfärdades samt krav på företagstillstånd för handel med vapen och ammunition | Rich, C. L., Young, J. G., Fowler, R. C., et al. (1990). https://doi.org/10.1176/ajp.147.3.342 | Ekologisk före-efter-studie, agändringen infördes 1978 | Totalt suicidtal | Bland män i Toronto minskade andelen suicid med skjutvapen från 23,2% till 16,2% (p < 0,001), medan suicid genom hopp ökade från 15,7% till 22,5% (p < 0,001). Totalt suicidtal förändrades inte signifikant i Toronto eller Ontario, vilket var förenligt med metodsubstitution. | Kanada, 1973–1983 |
| Restriktiv vapenlagstiftning: bl.a. tillståndskrav för vapenförvärv, förbud mot försäljning till minderåriga samt innehavsförbud kopplade till psykisk ohälsa, alkohol-/drogproblem, våld i nära relation och tidigare brott | Rodríguez Andrés, A., & Hempstead, K. (2011). https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2010.10.005 | Longitudinell ekologisk studie | Totalt suicidtal bland män | Generella begränsningar av vapentillgången var associerade med lägre suicidtal bland män (IRR = 0,9440; p < 0,01). Tillståndskrav var associerade med lägre suicidtal bland 45–64-åringar (IRR = 0,8601; p < 0,01) och ≥65-åringar (IRR = 0,8518; p < 0,01), men högre suicidtal bland 15–24-åringar (IRR = 1,2043; p < 0,01). Förbud mot köp bland minderåriga var associerat med lägre suicidtal bland 15–24-åringar (IRR = 0,8715; p < 0,10) och 25–44-åringar (IRR = 0,8647; p < 0,01). | USA, 1995–2004 |
| Minimiålder 21 år för köp/innehav av handeldvapen, högst ett vapenköp per månad, förbud mot ”junk guns” samt ”shall issue”-lagar för dolt bärande | Rosengart, M., Cummings, P., Nathens, A., et al. (2005). https://doi.org/10.1136/ip.2004.007062 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal med skjutvapen och totalt suicidtal | Ingen lag var signifikant associerad med suicid med skjutvapen. ”Junk gun”-förbudet var associerat med lägre totalt suicidtal (RR = 0,86 [95% CI: 0,77 till 0,96]), men sambandet bedömdes sannolikt inte vara kausalt. | USA, 1979–1998 |
| Vapenlagstiftning om förvaring och användning: Child Access Prevention, Right-to-Carry och Stand Your Ground; restriktiv policy definierad som Child Access Prevention utan Right-to-Carry eller Stand Your Ground | Schell, T. L., Cefalu, M., Griffin, B. A., et al. (2020). https://doi.org/10.1073/pnas.1921965117 | Longitudinell ekologisk studie | Suicid med skjutvapen | Efter 6 år var Child Access Prevention associerat med lägre suicidtal med skjutvapen (IRR = 0,95 [80% CI: 0,91 till 1,00]), medan Right-to-Carry var associerat med högre suicidtal (IRR = 1,03 [80% CI: 1,00 till 1,07]). Stand Your Ground visade inget tydligt samband. En restriktiv kombination av lagarna var associerad med 9% lägre suicidtal med skjutvapen (IRR = 0,91 [80% CI: 0,84 till 0,98]). | USA, 1980–2016 |
| Bakgrundskontroller, minimiålder, väntetider, Child Access Prevention samt restriktioner av dolt bärande och Stand Your Ground-lagar | Schell, T. L., Smart, R., Cefalu, M., et al. (2024). https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2024.22948 | Longitudinell jämförande effektstudie | Suicid med skjutvapen | Den mest restriktiva kombinationen var associerad med 19% lägre suicidtal med skjutvapen (IRR = 0,81 [80% CrI: 0,73 till 0,90]). Restriktioner för köp/innehav (IRR = 0,88 [80% CrI: 0,82 till 0,95]) och användning/förvaring (IRR = 0,92 [80% CrI: 0,86 till 0,99]) var båda associerade med lägre suicidtal. Enskilda policyers effekter var mindre och mer osäkra. | USA, 1979–2019 |
| Mer omfattande bakgrundskontroller före vapenförvärv, bl.a. av belastningsregister, besöks-/kontaktförbud, psykisk sjukdom, efterlyst/förrymd-status och mindre allvarliga brott | Sen, B., & Panjamapirom, A. (2012). https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2012.07.019 | Ekologisk longitudinell studie | Suicid med skjutvapen; Totalt suicidtal | Fler typer av bakgrundskontroller var associerade med lägre suiciddödlighet med skjutvapen (IRR = 0,98 [95% CI: 0,96 till 1,00]; p < 0,10). Kontroller av psykisk sjukdom (IRR = 0,96 [95% CI: 0,92 till 0,99]) och efterlyst/förrymd-status (IRR = 0,95 [95% CI: 0,90 till 0,99]) var signifikant associerade med lägre suiciddödlighet med skjutvapen. Motsvarande kontroller var även associerade med lägre totalt suicidtal, utan tydligt stöd för metodsubstitution. | USA, 1996–2005 |
| Delstatlig vapenlagstiftning: bl.a. universella bakgrundskontroller, innehavsförbud efter våldsbrott, 21-årsgräns för innehav, restriktioner/tillåtande regler för dolt bärande, förbud mot ”junk guns”, assault weapons och stora magasin | Siegel, M., Pahn, M., Xuan, Z., et al. (2019). https://doi.org/10.1007/s11606-019-04922-x | Longitudinell studie | Totalt suicidtal; Suicid med skjutvapen | Förbud mot ”junk guns” var associerat med 6,4% lägre totalt suicidtal (95% CI: 3,5% till 9,2%), medan permitless carry var associerat med 5,1% högre suicidtal (95% CI: 0,2% till 10,4%). Övriga åtta lagtyper var inte signifikant associerade med totalt suicidtal. Sambanden för de två signifikanta lagarna var inte specifika för skjutvapen. | USA, 1991–2016 |
| Licensiering av vapenhandlare, tillstånd för att bära vapen, vapenlicens och väntetid vid köp | Sommers, P. M. (1984). https://doi.org/10.1007/BF02309996 | Ekologisk tvärsnittsstudie | Suicidtal | Vapenlagarna var sammantaget signifikant associerade med lägre suicidtal med skjutvapen (partiellt R² = 0,28; p < 0,01). Krav på tillstånd för att bära vapen uppvisade starkast negativt samband (b = −1,343; t = −2,63; p < 0,01). Övriga enskilda lagtyper var inte signifikanta i totalbefolkningen. | USA, 1970 |
| Bakgrundskontroller vid vapenförvärv genomförda av federal, delstatlig eller lokal myndighet | Sumner, S. A., Layde, P. M., & Guse, C. E. (2008). https://doi.org/10.1016/j.amepre.2008.03.023 | Ekologisk tvärsnittsstudie | Suicidtal med skjutvapen bland personer ≥21 år | Lokalt genomförda bakgrundskontroller var associerade med 27% lägre suicidtal med skjutvapen jämfört med federala kontroller (IRR = 0,73 [95% CI: 0,60 till 0,89]). Delstatliga kontroller visade inget signifikant samband. Sambandet med mord med skjutvapen var inte statistiskt signifikant. | USA, 2002–2004 |
| Skärpt Firearms Act med licenskrav även för hagelgevär | Thomsen, J. L., & Albrektsen, S. B. (1991). https://doi.org/10.1177/002580249103100213 | Retrospektiv före-efter-studie, Lagen infördes 1986 | Suicid med skjutvapen | Suicid med skjutvapen minskade med 17%, från 129 före till 107 efter lagändringen. Suicid med hagelgevär minskade endast från 58 till 55, och någon statistisk signifikans rapporterades inte. | Danmark, 1984–1987 |
| Minimiålder för köp och innehav av handeldvapen samt Child Access Prevention-lagar | Webster, D. W., Vernick, J. S., Zeoli, A. M., et al. (2004). https://doi.org/10.1001/jama.292.5.594 | Kvasi-experimentell longitudinell studie | Suicid med skjutvapen bland 14–20-åringar | Bland 14–17-åringar var Child Access Prevention-lagar associerade med 8,3% lägre totalt suicidtal (RR = 0,92 [95% CI: 0,86 till 0,98]; p = 0,005) och 10,8% lägre suicidtal med skjutvapen (RR = 0,89 [95% CI: 0,83 till 0,96]; p = 0,003), utan förändring i suicid med andra metoder. | USA, 1976–2001 |
| Säker förvaring av skjutvapen | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Child Access Prevention-lagar för säker förvaring och tillgång till skjutvapen | Athey, A., Nestadt, P. S., Rogers, M. L., et al. (2025). https://doi.org/10.1016/j.jaac.2024.11.009 | Longitudinell ekologisk studie | Suiciddödlighet med skjutvapen bland 1–17-åringar | Lagar om förvaring av skjutvapen var associerade med signifikant lägre suiciddödlighet med skjutvapen (B = −0,15 [95% CI: −0,29 till −0,02]; p = 0,033). Lagar om vårdslöst tillhandahållande var inte associerade med suiciddödligheten. Ingen signifikant metodsubstitution till suicid utan skjutvapen observerades. | USA, 1990–2020 |
| Vapenkontrollagstiftning, Bill C-17: skärpta krav för tillgång till skjutvapen, bl.a. säkert förvaring | Bridges, F. S. (2004). https://doi.org/10.2466/pr0.94.3.819-826 | Ekologisk före–efterstudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal; Suicid med skjutvapen | Suicid med skjutvapen minskade signifikant från 4,09 till 3,17 per 100 000 (t = 5,08; p = 0,001) och andelen suicid med skjutvapen från 31,2% till 24,5% (t = 6,24; p = 0,001). Suicid med andra metoder ökade signifikant från 9,02 till 9,76 per 100 000 (p = 0,01), medan det totala suicidtalet inte förändrades signifikant. | Kanada, 1984–1998 |
| Vapenkontrollagstiftning, Bill C-17: skärpta krav för tillgång till skjutvapen, bl.a. säkert förvaring | Caron, J., Julien, M., & Huang, J. H. (2008). https://doi.org/10.1521/suli.2008.38.2.195 | Tidsseriestudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal; Suicid med skjutvapen | Efter lagen minskade suicid med skjutvapen med 16,9%, medan totalt suicidtal ökade med 19,1% och suicid genom hängning med 59,3%. Förändringen i trend för suicid med skjutvapen var inte signifikant, vilket talar för att lagen inte accelererade den redan pågående minskningen. Bland män var suicid med skjutvapen negativt korrelerat med hängning (r = −0,708; p < 0,01). | Kanada, 1987–2001 |
| Vapenkontrollagstiftning, Bill C-17: skärpta krav för tillgång till skjutvapen, bl.a. säkert förvaring | Caron, J. (2004). https://doi.org/10.1080/13811110490476752 | Ekologisk före–efterstudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal; Suicid med skjutvapen | Suicid med skjutvapen minskade signifikant från 12,7 till 10,0 per 100 000, medan suicid med andra metoder ökade från 11,8 till 16,8 per 100 000 (χ² = 16,98; p < 0,001). Totalt suicidtal förändrades inte signifikant. Bland personer <25 år minskade suicid med skjutvapen med 38%, samtidigt som totalt suicidtal ökade med 69% (p < 0,001). | Kanada, 1986–1996 |
| Vapenkontrollagstiftning, Bill C-17: skärpta krav för tillgång till skjutvapen, bl.a. säkert förvaring | Cheung, A. H., & Dewa, C. S. (2005). https://doi.org/10.1007/BF03403676 | Ekologisk tidsseriestudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal; Suicid med skjutvapen | Efter Bill C-17 minskade trenden för suicid med skjutvapen signifikant (β = −0,296 [95% CI: −0,441 till −0,150]), Totalt suicidtal förändrades inte signifikant, förenligt med metodsubstitution. | Kanada, 1979–1999 |
| Begränsad tillgång till och säker förvaring av skjutvapen | Conwell, Y., Duberstein, P. R., Connor, K., et al. (2002). https://doi.org/10.1097/00019442-200207000-00007 | Matchad fall–kontrollstudie | Suicid i relation till tillgång till skjutvapen, vapentyp samt laddad och olåst förvaring, bland personer ≥50 år | Tillgång till skjutvapen i hemmet var associerad med högre odds för suicid efter justering för bl.a. psykiatrisk sjukdom (OR = 3,23 [95% CI: 1,15 till 11,20]). Bland personer med skjutvapen var olåst förvaring (OR = 9,52 [95% CI: 1,52 till 58,82]; p = 0,02) och laddad förvaring (OR = 6,41 [95% CI: 1,17 till 35,71]; p = 0,03) oberoende associerade med suicid. | USA, 1996–2001 |
| Lagar om säker förvaring av skjutvapen för att begränsa barns tillgång | Cummings, P., Grossman, D. C., Rivara, F. P., et al. (1997). https://doi.org/10.1001/jama.1997.03550130058037 | Ekologisk före–efterstudie, lagarna infördes 1989–1993 | Suicid med skjutvapen bland barn <15 år | Lagar om säker förvaring var associerade med en icke-signifikant minskning av suicid med skjutvapen. Oavsiktliga skjutvapendödsfall minskade däremot signifikant med 23% (RR = 0,77 [95% CI: 0,63 till 0,94]). | USA, 1979–1994 |
| Begränsad tillgång till och säker förvaring av skjutvapen | Dahlberg, L. L., Ikeda, R. M., & Kresnow, M. J. (2004). https://doi.org/10.1093/aje/kwh309 | Nationell observationsstudie | Suicid | Skjutvapen i hemmet var associerat med högre odds för suicid bland män (OR = 10,4 [95% CI: 5,8 till 18,9]) och med skjutvapensuicid snarare än annan suicidmetod (OR = 31,1 [95% CI: 19,5 till 49,6]). För säker förvaring sågs ingen signifikant skillnad mellan minst ett olåst vapen och samtliga vapen låsta. | USA, 1993 |
| Vapenkontrollagstiftning, Bill C-17: skärpta krav för tillgång till skjutvapen, bl.a. säkert förvaring | Gagné, M., Robitaille, Y., Hamel, D., et al. (2010). https://doi.org/10.1136/ip.2009.022491 | Ekologisk tidsseriestudie, Bill C-17 infördes 1991 | Totalt suicidtal och metodspecifika suicidtal bland män | Suicid med skjutvapen minskade signifikant snabbare efter mitten/slutet av 1990-talet bland män 15–34 år (APC = −11,1% [95% CI: −14,8 till −7,2]) och 35–64 år (APC = −5,6% [95% CI: −7,6 till −3,6]); ingen signifikant förändring sågs bland män ≥65 år. Ingen tydlig metodsubstitution observerades. Resultaten är förenliga med en möjlig effekt av de gradvis införda lagen, men kausalitet kan inte fastställas. | Kanada, 1981–2006 |
| Vapenreglering: jägarutbildning, tillståndskrav för hagelgevär, säker förvaring i låst vapenskåp, säkrare förvaring av hemvärnsvapen | Gjertsen, F., Leenaars, A., & Vollrath, M. E. (2014). https://doi.org/10.3390/ijerph110100487 | Nationell observationsstudie | Suicid | Vapenskåpskravet från år 2000 var inte associerat med någon signifikant minskning av suicid med skjutvapen, och ingen signifikant minskning sågs efter 2003 års krav för hemvärnsvapen. | Norge, 1969–2009 |
| Säker förvaring av skjutvapen: låst och oladdat vapen samt låst och separat förvaring av ammunition | Grossman, D. C., Mueller, B. A., Riedy, C., et al. (2005). https://doi.org/10.1001/jama.293.6.707 | Fall–kontrollstudie | Suicidförsök bland personer <20 år | För suicid var oladdat vapen (OR = 0,39 [95% CI: 0,19 till 0,78]), låst vapen (OR = 0,27 [95% CI: 0,16 till 0,47]), låst ammunition (OR = 0,40 [95% CI: 0,22 till 0,72]) och separat förvaring av vapen och ammunition (OR = 0,56 [95% CI: 0,32 till 0,98]) associerade med lägre odds. När varken vapen eller ammunition var tillgängliga var OR = 0,22 [95% CI: 0,11 till 0,47]. | USA, 1994–2001 |
| Vapenlagstiftning, inklusive Child Access Prevention-lagar om säker förvaring av skjutvapen | Haines, K. L., Gorenshtein, L., Kaur, K., et al. (2024). https://doi.org/10.1016/j.jss.2024.04.066 | Retrospektiv kohortstudie | Suiciddödlighet med skjutvapen bland personer <18 år | Child Access Prevention-lagar om vårdslös förvaring var associerade med lägre suiciddödlighet i univariata analyser (handeldvapen: β = −0,510; p = 0,006; långa skjutvapen: β = −0,538; p = 0,005), men inte efter justering för vapeninnehav och andra lagar. | USA, 2009–2016 |
| Child Access Prevention-lagar, inklusive krav på säker förvaring och ansvar vid barns tillgång till skjutvapen; samt minimiålderslagar | Kappelman, J., & Fording, R. C. (2021). https://doi.org/10.1111/sltb.12713 | Longitudinell ekologisk panelstudie | Suicid med skjutvapen bland personer 0–24 år | Starka Child Access Prevention-lagar var signifikant associerade med cirka 8% lägre suicidtal med skjutvapen på 0,10-nivån (IRR = 0,927; β = −0,075; p = 0,07), medan svaga CAP-lagar inte var signifikanta. Effekten var signifikant bland pojkar/män och personer ≤19 år (p < 0,05), men inte bland flickor/kvinnor eller 20–24-åringar. Ingen signifikant ökning av suicid med andra metoder sågs. | USA, 1981–2017 |
| Vapenkontrollagstiftning, Bill C-17: skärpta krav för tillgång till skjutvapen, bl.a. säkert förvaring | Langmann, C. (2020). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0234457 | Kvasi-experimentell tidsseriestudie, Bill C-17 infördes 1991 | Suicid med skjutvapen | Efter 1991 minskade skjutvapensuicid signifikant relativt hängning bland män 45–59 år (RR = 0,945 [95% CI: 0,916 till 0,975]), män ≥60 år (RR = 0,946 [95% CI: 0,915 till 0,978]) och kvinnor (RR = 0,947 [95% CI: 0,911 till 0,984]), men inte bland män totalt. Ingen signifikant minskning av totalt suicidtal sågs, vilket var förenligt med metodsubstitution till hängning. Effekten av säker förvaring kunde inte särskiljas från övriga delar av 1991 års lagstiftning. | Kanada, 1981–2016 |
| Omfattande vapenreglering, inklusive säker förvaring av skjutvapen och ammunition, registrering, licensiering och återköp av skjutvapen | Ozanne-Smith, J., Ashby, K., Newstead, S., et al. (2004). https://doi.org/10.1136/ip.2003.004150 | Kvasi-experimentell tidsseriestudie, vapenregleringar nfördes 1988 och 1996–1997 | Suicid | Suicid med skjutvapen i Victoria minskade med 31,7% efter 1988 års reformer (132,5 till 90,5 dödsfall/år; p = 0,008) och med ytterligare 33,4% efter 1996–1997 års reformer (till 60,3/år), totalt 54,5%. De senare reformerna inkluderade uttryckliga krav på säker förvaring, men effekten av dessa kunde inte särskiljas från övriga delar av lagstiftningen. | Australien, 1979–2000 |
| Vapenlagstiftning, inklusive krav på säker förvaring eller vapenlås, Child Access Prevention-lagar och andra restriktioner | Paul, M. E., & Coakley, B. A. (2023). https://doi.org/10.1016/j.jpedsurg.2023.01.005 | Ekologisk observationsstudie | Suicid med skjutvapen bland barn och vuxna | Krav på säker förvaring/vapenlås var associerade med lägre suicidtal med skjutvapen i ojusterade analyser bland barn (β = −1,35 [95% CI: −2,07 till −0,64]; p < 0,004) och vuxna (β = −7,00 [95% CI: −9,48 till −4,53]; p < 0,004). Efter justering var sambandet inte signifikant på den Bonferroni-korrigerade 0,004-nivån (barn: β = −0,11; p = 0,72; vuxna: β = −2,74; p = 0,013). | USA, 1999–2019 |
| Vapenlagstiftning, särskilt Child Access Prevention-lagar som begränsar barns tillgång och kan kräva säker/låst förvaring av skjutvapen och ammunition | Schell, T. L., Cefalu, M., Griffin, B. A., et al. (2020). https://doi.org/10.1073/pnas.1921965117 | Longitudinell ekologisk studie | Suicid med skjutvapen | Child Access Prevention-lagar var efter sex år associerade med cirka 5% lägre suiciddödlighet med skjutvapen (IRR = 0,95 [80% CI: 0,91 till 1,00]). Ett restriktivt regelverk med Child Access Prevention men utan right-to-carry- eller stand-your-ground-lag var associerat med 9% lägre suiciddödlighet med skjutvapen (IRR = 0,91 [80% CI: 0,84 till 0,98]). | USA, 1980–2016 |
| Vapenlagstiftning, inklusive Child Access Prevention-lagar med krav på säker förvaring för att förhindra barns tillgång till skjutvapen | Schell, T. L., Smart, R., Cefalu, M., et al. (2024). https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2024.22948 | Longitudinell jämförande effektstudie | Suicid med skjutvapen | Child Access Prevention-lagar var efter fem år associerade med cirka 2% lägre suiciddödlighet med skjutvapen (IRR = 0,98 [80% CrI: 0,94 till 1,01; 95% CrI: 0,93 till 1,03]), men uppskattningen var osäker. En kombination av regler för användning och förvaring var associerad med 8% lägre suiciddödlighet (IRR = 0,92 [80% CrI: 0,86 till 0,99]), men effekten av säker förvaring kunde inte isoleras. | USA, 1981–2019 |
| Ungdomsinriktad vapenlagstiftning, särskilt Child Access Prevention-lagar med krav på säker/låst förvaring för att begränsa minderårigas tillgång till skjutvapen | Webster, D. W., Vernick, J. S., Zeoli, A. M., et al. (2004). https://doi.org/10.1001/jama.292.5.594 | Kvasi-experimentell longitudinell studie | Suicid med skjutvapen bland 14–20-åringar | Bland 14–17-åringar var Child Access Prevention-lagar associerade med 8,3% lägre totalt suicidtal (RR = 0,92 [95% CI: 0,86 till 0,98]; p = 0,005) och 10,8% lägre suicidtal med skjutvapen (RR = 0,89 [95% CI: 0,83 till 0,96]; p = 0,003), utan förändring i suicid med andra metoder. | USA, 1976–2001 |
| Åtgärder mellan stationer och plankorsningar | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Borttagning av plankorsningar inom järnvägssystemet, med planskilda spår och stängsel som begränsade tillgången till järnvägsspår | Clapperton, A., Dwyer, J., Spittal, M. J. et al. (2022). https://doi.org/10.1007/s00127-022-02340-9 | Pre-post-studie | Månadsfrekvens av järnvägssuicid | Järnvägssuicid minskade vid interventionsplatser inom 500 m (RR = 0,32 [95% CI: 0,11 till 0,74]) och 1000 m (RR = 0,39 [95% CI: 0,21 till 0,68]). Jämfört med kontrollplatser var minskningen statistiskt signifikant inom 500 m (RR = 0,36 [95% CI: 0,13 till 0,97]; p = 0,044) och 1000 m (RR = 0,47 [95% CI: 0,24 till 0,95]; p = 0,035). | Australien, 2008–2021 |
| Insatser mot kolmonoxidförgiftning | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom katalysatorer och lagstiftning om bilavgasutsläpp | Amos T, Appleby L, Kiernan K. (2001). https://doi.org/10.1017/S0033291701003920 | Populationsbaserad tidsseriestudie | Suicid genom bilavgaser; Suicidtal totalt; Suicid genom hängning och självförgiftning | Suicid genom bilavgaser minskade signifikant från 1 304 fall 1992 till 558 fall 1998 (ökning i R² = 0,507; p < 0,001). Bland 15–44-åringar minskade inte det totala suicidtalet, samtidigt som hängning ökade (ökning i R² = 0,134; F(1,8) = 13,74; p = 0,006), vilket är förenligt med metodsubstitution. | England och Wales, 1987–1998 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom ersättning av toxisk hushållsgas med naturgas | Burvill PW. (1990). https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.1990.tb06475.x | Populationsbaserad ekologisk tidsseriestudie | Suicidtal genom hushållsgas och andra gaser; Totalt suicidtal | Bland män minskade suicid genom hushållsgas till 0,2 per 100 000 år 1987, medan suicid genom andra gaser ökade till 4,4 per 100 000, vilket är förenligt med metodsubstitution. Bland kvinnor sågs ingen motsvarande kompensatorisk ökning. | Australien, 1910–1987 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom avgiftning av hushållsgas | Clarke RV, Mayhew P. (1989). https://doi.org/10.1093/oxfordjournals.bjc.a047788 | Ekologisk tidsseriestudie | Suicid genom hushållsgas; Totalt suicidtal; Suicid med andra metoder | Suicid genom hushållsgas eliminerades nästan helt i samtliga tre länder. Totalt suicidtal minskade med 38% i England och Wales, men minskningen var mindre och övergående i Skottland och saknades i stort sett i Nederländerna; resultaten gav inget entydigt stöd för metodsubstitution. | England och Wales, Skottland och Nederländerna, 1960–1975 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom minskad toxicitet i hushållsgas | Curran PS, Lester D. (1991). | Ekologisk tidsseriestudie | Suicidtal genom hushållsgas och bilavgaser; Suicid med övriga metoder | Suicid genom hushållsgas minskade från 2,06 per 100 000 år 1964 till 0,19 år 1987 och 0 år 1988. Suicid med övriga metoder minskade också under 1964–1973 (lutningskoefficient = −0,05), vilket inte tydde på metodsubstitution. | Nordirland, 1964–1988 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom avgiftning av hushållsgas | Dervic K, Friedrich E, Prosquill D, et al. (2006). https://doi.org/10.1007/s00508-006-0567-4 | Populationsbaserad tidsseriestudie | Totalt suicidtal och suicidmetoder bland personer ≤19 år | Suicidtalet minskade signifikant över tid (r = −0,597; p < 0,001). Hushållsgas minskade från 50,5% av suiciden 1956–1965 till 9,3% 1966–1975 och försvann därefter. Andelen suicid ökade med andra metoder, förenligt med metodsubstitution. | Österrike, 1946–2002 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom avgiftning av hushållsgas | Gunnell D, Middleton N, Frankel S. (2000). https://doi.org/10.1007/s001270050261 | Ekologisk tidsseriestudie med nationella | Åldersstandardiserade totala och metodspecifika suicidtal | Suicid genom gas minskade kraftigt i samtliga ålders- och könsgrupper: 34% bland män 15–34 år, 67% bland män 35–54 år och 87% bland män ≥55 år; motsvarande minskningar bland kvinnor var 89%, 92% och 97%. Läkemedelsöverdos ökade samtidigt, särskilt bland yngre och kvinnor, vilket delvis motverkade minskningen och var förenligt med metodsubstitution. | England och Wales, 1950–1975 |
| Minskad toxicitet i motorfordonsavgaser genom utsläppsreglering och katalysatorer | Hampson NB, Holm JR. (2015). | Ekologisk tidsseriestudie | Suiciddödlighet genom motorfordonsrelaterad kolmonoxidförgiftning och icke-dödliga avsiktliga kolmonoxidförgiftningar | Suiciddödligheten minskade parallellt med kolmonoxidutsläppen (R² = 0,985). Icke-dödliga avsiktliga förgiftningar minskade med 63% (p = 0,0017). | USA, utsläppsdata 1970–2013 |
| Minskad toxicitet i hushållsgas genom minskad kolmonoxidhalt | Hassall C, Trethowan WH. (1972). https://doi.org/10.1136/bmj.1.5802.717 | Ekologisk tidsseriestudie | Totalt antal suicid samt suicid genom hushållsgas, tablettförgiftning och våldsamma metoder | Suicid genom hushållsgas minskade från 87 fall 1962 till 12 fall 1970 (p < 0,001); tablettförgiftning förändrades intesignifikant. Totalt antal suicid minskade 1963–1970 med 51% bland män och 61% bland kvinnor. | Birmingham, England, 1961–1970 |
| Minskad toxicitet i motorfordonsavgaser genom lagkrav på katalysatorer | Hepp U, Ring M, Frei A, et al. (2010). https://doi.org/10.1016/j.eurpsy.2009.05.005 | Deskriptiv populationsbaserad tidsseriestudie | Totalt och metodspecifikt suicidtal, inklusive suicid genom motorfordonsavgaser | Suicid genom motorfordonsavgaser minskade kraftigt efter införandet av katalysatorer 1986. Ingen omfattande metodsubstitution observerades. | Schweiz, 1969–2005 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom ersättning av kolgas med kolmonoxidfri naturgas | Janík M, Ublová M, Kučerová Š, et al. (2017). https://doi.org/10.1016/j.jflm.2017.04.002 | Retrospektiv autopsibaserad kohortstudie | Dödsfall genom kolmonoxidförgiftning, inklusive suicid och kolmonoxidkälla | Av 495 suicid genom kolmonoxid skedde 326 genom kolgas. Efter att kolgas ersatts med naturgas och övergången slutförts 1992 minskade kolgasrelaterade dödsfall tydligt, och under 1990-talet sågs en minskande trend för suicid genom kolmonoxidförgiftning. | Tjeckien, 1947–2006 |
| Begränsning av tillgång till grillkol genom ändrad försäljningsprocedur | Jo SJ, Yun MK, Lee MS. (2019). https://doi.org/10.30773/pi.2019.06.13 | Multivariat tidsserieanalys | Antal suicid genom kolförbränning, | Antalet suicid genom kolförbränning minskade från 536 år 2014 till 433 år 2016, cirka 19%. Kampanjen var signifikant associerad med minskat antal suicid genom kolförbränning (t = −2,482; p = 0,029). | Sydkorea, 2000–2016 |
| Minskad toxicitet i motorfordonsavgaser genom obligatoriska katalysatorer | Kendell RE. (1998). https://doi.org/10.1016/S0140-6736(05)60332-7 | Ekologisk tidsserieanalys | Andel suicid genom förgiftning med andra gaser än hushållsgas samt totalt antal suicid | I Skottland minskade andelen suicid genom förgiftning med andra gaser än hushållsgas bland män från 24% 1990–1992 till 14% 1997 (χ² = 32,37; p < 0,001) och bland kvinnor från 9% till 4% (χ² = 5,80; p < 0,02). I England och Wales minskade andelen bland män från 35% 1991–1992 till 25% 1996 (χ² = 80,30; p < 0,001); författaren fann inga tydliga tecken på metodsubstitution. | Storbritannien, 1990–1997 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom avgiftning av hushållsgas | Kreitman N, Platt S. (1984). https://doi.org/10.1136/jech.38.1.1 | Ekologisk tidsseriestudie | Totalt suicidtal och suicidtal genom andra metoder än hushållsgas | Det totala suicidtalet minskade med 34% mellan 1961 och 1971. Suicid genom hushållsgas minskade från cirka 6 till under 1 per 100 000 bland män och från cirka 4 per 100 000 till nära noll bland kvinnor, utan motsvarande ökning av suicid genom andra metoder. | Storbritannien, 1955–1980 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom avgiftning av hushållsgas | Kreitman N. (1976). https://doi.org/10.1136/jech.30.2.86 | Ekologisk tidsseriestudie | Totalt suicidtal samt suicid genom hushållsgas och andra metoder | Mellan 1962–1963 och 1970–1971 minskade suicid genom hushållsgas med 80% bland män och 87% bland kvinnor i England och Wales: Totalt suicidtal minskade med 34% respektive 32%. Suicid genom andra metoder ökade med 1% bland män och 11% bland kvinnor, men ökade med 33% respektive 85% bland män och kvinnor 15–24 år. | England och Wales, Skottland, 1960–1971 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom ersättning av toxisk hushållsgas med naturgas | Lester D, Abe K. (1989). https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.1989.tb01324.x | Ekologisk tidsseriestudie | Suicidtal genom hushållsgas och andra metoder | Suicidtalet genom hushållsgas minskade från 1,12 per 100 000 år 1969 till 0,65 år 1982 efter en topp på 1,93 år 1974. Ökningen av suicid genom andra metoder avtog under perioden (regressionslinjens lutning 0,455 under 1969–1975 respektive 0,114 under 1975–1982), vilket inte tydde på metodsubstitution. | Japan, 1969–1982 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom avgiftning av hushållsgas | Lester D, Hodgson J. (1992). | Ekologisk tidsseriestudie | Totalt suicidtal samt suicidtal genom hushållsgas och andra metoder | 1963–1975 minskade suicid genom hushållsgas från 2,86 till 0,21 per 100 000 (lutning = −0,2202; p < 0,000001), medan totalt suicidtal var stabilt. Ökningen av suicid genom andra metoder accelererade inte signifikant efter avgiftningen, vilket inte tydde på metodsubstitution. | Skottland, 1950–1975 |
| Minskad toxicitet i motorfordonsavgaser genom utsläppsreglering | Lester D. (1989). | Ekologisk tidsseriestudie | Suicidtal genom bilavgaser | Efter införandet av utsläppskrav 1968 minskade suicidtalet genom bilavgaser direkt bland män, medan minskningen bland kvinnor började omkring 1975. År 1984 var suicidtalet 1,36 per 100 000 bland män och 0,53 bland kvinnor (z = 197,8; p < 0,001). | USA, 1950–1984 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom avgiftning av hushållsgas | Lester D. (1990). https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.1990.tb01406.x | Ekologisk tidsseriestudie | Totalt suicidtal samt suicidtal genom hushållsgas och andra metoder | 1955–1968 minskade suicid genom hushållsgas från 3,16 till 0,50 per 100 000 bland män (r = −0,91; t = 7,48) och från 2,46 till 0,29 bland kvinnor (r = −0,92; t = 8,05). Totalt suicidtal minskade samtidigt från 30,59 till 25,03 respektive 12,25 till 9,52 per 100 000, utan motsvarande ökning av andra metoder. | Schweiz, 1951–1968 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom ersättning av toxisk hushållsgas med naturgas | Lester D. (1990). https://doi.org/10.2105/AJPH.80.1.80 | Ekologisk tidsseriestudie | Suicidtal genom hushållsgas och motorfordonsavgaser; Totalt suicidtal | 1950–1970 minskade suicid genom hushållsgas från 0,73 till 0,02 per 100 000, medan suicid genom motorfordonsavgaser ökade från 0,60 till 1,02. Totalt suicidtal förändrades inte systematiskt. Resultaten tydde på metodsubstitution till bilavgaser främst bland män. | USA, 1946–1970 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom ersättning av toxisk hushållsgas med naturgas | Moens GFG, Loysch MJM, Honggokoesoerno S, et al. (1989). https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.1989.tb10246.x | Ekologisk före–efter-studie | Metodspecifika och totala suicidtal | Suicid genom hushållsgas minskade med 86,4% bland män (0,84 till 0,11 per 100 000; p < 0,05) och 87,1% bland kvinnor (0,56 till 0,07; p < 0,05). Totalt suicidtal ökade samtidigt med 28,6% bland män och 44,8% bland kvinnor, vilket talar för kompensation genom andra metoder. | Belgien, 1968–1972 och 1978–1981 |
| Minskad toxicitet i motorfordonsavgaser genom utsläppsreglering och katalysatorer | Mott JA, Wolfe MI, Alverson CJ, et al. (2002). https://doi.org/10.1001/jama.288.8.988 | Longitudinell ekologisk tidsserieanalys | Suicidtal genom motorfordonsrelaterad kolmonoxidförgiftning | 1975–1996 minskade suicidtalet genom motorfordonsrelaterad CO-förgiftning från 10,0 till 4,9 per 1 miljon personår, en uppskattad minskning på 43,3% [95% CI: −57,5% till −24,3%]. En minskning av CO-utsläppen med 10 g/mile var associerad med 5,9% lägre årligt suicidtal [95% CI: −10,0% till −1,8%]. | USA, 1968–1998 |
| Begränsning av tillgång till suicidmedel genom minskad tillgång till kolmonoxid i hushållsgas och bilavgaser | Nordentoft M, Qin P, Helweg-Larsen K, et al. (2006). https://doi.org/10.1080/08039480600600169 | Ekologisk tidsseriestudie | Totalt och metodspecifikt suicidtal | 1980–2000 minskade suicid genom hushållsgas från 1,27 till 0,04 per 100 000 bland män och från 0,54 till 0,04 bland kvinnor; suicid genom bilavgaser minskade från 5,70 till 2,28 respektive 0,42 till 0,11. En 10% högre tillgång till gamla bilar var associerad med högre suicidtal genom bilavgaser (män: RR = 1,10 [95% CI: 1,06 till 1,13]; kvinnor: RR = 1,19 [95% CI: 1,08 till 1,31]). | Danmark, 1970–2000 |
| Begränsning av tillgång till suicidmedel genom minskad tillgång till kolmonoxid i hushållsgas och bilavgaser | Nordentoft M, Qin P, Helweg-Larsen K, et al. (2007). https://doi.org/10.1521/suli.2007.37.6.688 | Ekologisk tidsseriestudie | Totalt och metodspecifikt suicidtal | 1980–2000 minskade suicid genom hushållsgas från 1,27 till 0,04 per 100 000 bland män och från 0,54 till 0,04 bland kvinnor; suicid genom bilavgaser minskade från 5,70 till 2,28 respektive 0,42 till 0,11. En 10% högre tillgång till gamla bilar var associerad med högre suicidtal genom bilavgaser (män: RR = 1,10 [95% CI: 1,06 till 1,13]; kvinnor: RR = 1,19 [95% CI: 1,08 till 1,31]). Den totala suiciddödligheten minskade med 55% under perioden med begränsad tillgång till dessa suicidmedel. | Danmark, 1970–2000 |
| Minskad toxicitet i bilavgaser genom skärpta gränser för kolmonoxidutsläpp och katalysatorer | Routley VH, Ozanne-Smith J. (1998). https://doi.org/10.5694/j.1326-5377.1998.tb126713.x | Ekologisk tidsserieanalys | Antal, suicidtal och andel suicid genom bilavgaser | År 1995 registrerades 509 suicid genom bilavgaser, motsvarande 22% av alla suicid och 2,85 per 100 000. Efter införandet av skärpta utsläppskrav 1986 minskade inte suicid genom bilavgaser. | Australien, 1970–1995 |
| Begränsning av suicid genom bilavgaser genom katalysatorer och lägre CO-utsläpp | Routley V. (2007). https://doi.org/10.1027/0227-5910.28.S1.28 | Litteraturöversikt | Suicid genom bilavgaser, totalt suicidtal, metodsubstitution | Katalysatorer och lägre CO-utsläpp var associerade med minskade suicid genom bilavgaser i flera länder, bl.a. 43,3% minskning i USA (10,0 till 4,9 per miljon personår) och 1 304 till 508 fall i Storbritannien 1992–1998. Resultaten för metodsubstitution och totalt suicidtal var inkonsekventa. | Internationell litteratur, 1990–2006 |
| Begränsning av tillgång till suicidmetoder, inklusive avgiftning av hushållsgas, katalysatorer och andra åtgärder | Sarchiapone M, Mandelli L, Iosue M, et al. (2011). https://doi.org/10.3390/ijerph8124550 | Litteraturöversikt | Metodspecifika och totala suicidtal efter begränsning av tillgång till olika suicidmetoder | Avgiftning av hushållsgas rapporterades ha minskat årliga suicidtal med 19–33% i Storbritannien. Katalysatorer och striktare utsläppsreglering i USA och Storbritannien följdes av minskade suicid genom bilavgaser. Övergripande var metodbegränsning associerad med lägre metodspecifika suicidtal, men metodsubstitution kunde förekomma. | Internationell litteratur, publicerad till 2011 |
| Minskad toxicitet i bilavgaser genom obligatoriska katalysatorer | Skilling GD, Sclare PD, Watt SJ, et al. (2008). https://doi.org/10.1258/RSMSMJ.53.4.3 | Populationsbaserad tidsseriestudie och retrospektiv kontrollerad kohortstudie | Totalt suicidtal, suicid genom bilavgaser och hängning samt efterföljande suicid efter tidigare suicidförsök med bilavgaser | Efter 1998 minskade suicid genom bilavgaser från 134,1 till 64,1 per 1 000 suicid i Grampian, en region i Skottland, (p = 0,017) och från 94,1 till 38,9 i Skottland (p = 0,001). Hängning ökade samtidigt signifikant och totalt suicidtal ökade i Skottland (p = 0,009), förenligt med viss metodsubstitution. | Skottland, 1980–2003 |
| Minskad toxicitet i bilavgaser genom skärpta gränser för kolmonoxidutsläpp och katalysatorer | Studdert DM, Gurrin LC, Jatkar U, et al. (2010). https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1000210 | Ekologisk studie | Suicidtal genom bilavgaser | Suicid genom bilavgaser minskade med 57%, från 2,6 till 1,1 per 100 000 2001–2006. En procentenhets lägre täthet av fordon tillverkade före 1986 var associerad med 6% lägre suicidtal (RR = 1,06 [95% CI: 1,05 till 1,08]; p < 0,001), och motsvarande samband för fordon före 1999 var 3% (RR = 1,03 [95% CI: 1,02 till 1,04]; p < 0,001). | Australien, 2001–2006 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom avgiftning av hushållsgas och senare minskad toxicitet i bilavgaser | Thomas K, Gunnell D. (2010). https://doi.org/10.1093/ije/dyq094 | Ekologisk tidsserieanalys | Suicidtal | Suicid genom gas minskade kraftigt från början av 1960-talet till mitten av 1970-talet efter förändringar i hushållsgasen. Författarna fann viss metodsubstitution till förgiftning under 1960-talet. Totalt suicidtal minskade långsiktigt till 11,6 per 100 000 bland män och 3,2 bland kvinnor år 2007. | England och Wales, 1861–2007 |
| Minskad toxicitet i bilavgaser genom obligatoriska katalysatorer och lägre kolmonoxidutsläpp | Thomsen AH, Gregersen M. (2006). https://doi.org/10.1016/j.forsciint.2005.10.022 | Retrospektiv nationell registerstudie | Antal och andel suicid genom bilavgaser | Suicid genom bilavgaser minskade från cirka 190 till 63 fall per år 1987–1999 och från cirka 13% till cirka 8% av alla suicid. Minskningen sammanföll med införandet av katalysatorer, men började före lagkravet 1990 och något direkt kausalt samband kunde inte fastställas. | Danmark, 1969–1999 |
| Begränsning av tillgång till kolmonoxid genom avgiftning av hushållsgas | Wiedenmann A, Weyerer S. (1993). https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.1993.tb03474.x | Ekologisk tidsserieanalys | Totalt suicidtal samt metodspecifika suicidtal | 1963–1976 minskade suicid genom hushållsgas från 2,24 till 0,07 per 100 000 och från 11,6% till 0,3% av alla suicid. Suicid genom andra förgiftningar ökade samtidigt från 4,72 till 7,92 per 100 000 och totalt suicidtal från 19,40 till 21,70 per 100 000, vilket tydde på metodsubstitution. | Tyskland, 1952–1989 |
| Integrerat lokalt suicidpreventivt program | Wong PWC, Liu PMY, Chan WSC, et al. (2009). https://doi.org/10.1521/suli.2009.39.1.82 | Före–efter-studie | Suicid och suicidförsök | Besökarsuicid minskade från 37 till 6 (χ² = 22,4; p < 0,01) och dödsfall i suicidpakter från 15 till 2 (χ² = 9,9; p < 0,01). Ingen signifikant förändring sågs suicidförsök (27 vs. 24; p > 0,1) eller suicid på jämförelseöarna (5 vs. 3; p > 0,1). | Hongkong, 1998–2006 |
| Barriärer och nät på broar | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Två meter höga barriärer på Clifton Suspension Bridge | Bennewith, O., Nowers, M., & Gunnell, D. (2007). https://doi.org/10.1192/bjp.bp.106.027136 | Före–efterstudie, barriärer installerades 1998 | Suicid från Clifton Suspension Bridge; suicid genom hopp från andra platser | Suicid från bron minskade från 8,2 till 4,0 per år (skillnad = −4,2 [95% CI: −5,9 till −1,4]; p = 0,008). Minskningen sågs bland män (8,0 till 3,0 per år; p = 0,001). Ingen signifikant ökning av suicid genom hopp från andra platser i Bristol sågs. | England, 1994 – 2003 |
| CCTV-kameraövervakning och personalövervakning i kombination med två meter höga barriärer på Clifton Suspension Bridge | Bennewith, O., Nowers, M., & Gunnell, D. (2011). https://doi.org/10.1093/eurpub/ckq092 | Observationsstudie, barriärer installerades 1998 | Suicid från Clifton Suspension Bridge; | Suicid från bron minskade från 8,2 till 4,0 per år (skillnad = −4,2 [95% CI: −5,9 till −1,4]; p = 0,008). Personalens medverkan ökade från 71,3% till 83,5% (χ² = 6,73; p < 0,01), och de uppgav att CCTV underlättade upptäckt och ingripande, men kamerornas separata effekt på suicid kunde inte fastställas. | England, 1994 – 2003 |
| 2,4 meter högt staket på Ellington Bridge | Berman, A. L., Athey, A., & Nestadt, P. (2022). https://doi.org/10.1136/injuryprev-2021-044240 | Naturalistisk fall–kontrollstudie, barriärer installerades 1986 | Suicid från Ellington Bridge; Suicid från Taft Bridge (jämförelse) och övriga broar; Suicid med andra metoder | Suicid från Ellington Bridge minskade från 17 under sex år före barriären till totalt 4 under 30 år efter barriären (F(5,30) = 6,55; p < 0,001). Ingen signifikant ökning sågs vid Taft Bridge eller andra broar. Suicid med andra metoder minskade också (F(5,30) = 4,31; p = 0,005). | USA, 1979 – 2015 |
| Mer än 3 meter hög barriär längs West Gate Bridge | Dwyer, J., Spittal, M. J., Scurrah, K. et al. (2023). https://doi.org/10.1017/S2045796023000720 | Fallseriestudie med före–under–efter-jämförelse, barriärer installerades 2009–2011 | Suicid genom hopp från West Gate Bridge, Andra broar och övriga hoppplatser; Samtliga suicid | Efter installationen var suicidfrekvensen vid West Gate Bridge 100% lägre (RR = 0,00 [95% CrI: 0,00 till 0,0001]). Suicid genom hopp i hela Victoria minskade med 65% (RR = 0,35 [95% CrI: 0,22 till 0,54]) och vid andra broar med 69% (RR = 0,31 [95% CrI: 0,11 till 0,70]), medan ingen tydlig förändring sågs vid andra hoppplatser. Ingen förändring sågs för samtliga suicid. | Australien, 2000 – 2019 |
| Sex kristelefoner på bro, kopplade till kriscenter och polis, i kombination med kontinuerlig polisnärvaro | Lester, D. (2005). https://doi.org/10.2466/pms.100.3.628-628 | Deskriptiv före–efterjämförelse | Suicid från bron; Användning av kristelefoner; Avvärjda suicidhandlingar | Suicid minskade från 25 under 1996–1998 till 19 under 2000–2002 efter införandet av kristelefoner och polisnärvaro. Av 18 personer som använde kristelefonerna hade ingen hoppat, och en polis uppgavs ha avvärjt sju suicidhandlingar. Ingen statistisk signifikansprövning genomfördes eftersom antalet händelser bedömdes vara för litet. | USA, 1996–2002 |
| The Gap Park Self-Harm Minimisation Masterplan project: Multifaktoriell insats vid suicidhotspotet Gap Park: 130 cm högt inåtböjt stängsel, CCTV, kristelefoner, hjälpsökande skyltning samt förbättrad belysning och utformning av området | Lockley, A., Cheung, Y. T. D., Cox, G. et al. (2014). https://doi.org/10.1111/sltb.12080 | Fallstudie | Bekräftade suicid; rapporterade hopp; polisens utryckningar vid suicidrisk; personer på utsidan av stängslet | Ingen signifikant trend sågs för rapporterade hopp 2006–2012 eller bekräftade suicid 2001–2011. Polisens utryckningar till personer vid eller på väg mot området ökade (EAPC = 16,04% [95% CI: 7,1 till 25,7]; p = 0,005), medan andelen där personen redan befann sig på utsidan av stängslet minskade från 50% till 20% (EAPC = −13,77% [95% CI: −25,0 till −0,9]; p = 0,041). | Australien, 2001–2012 |
| Begränsning av tillgång till hoppplatser via fysiska barriärer och säkerhetsnät, ensamt eller i kombination med andra suicidpreventiva insatser | Okolie, C., Wood, S., Hawton, K. et al. (2020). https://doi.org/10.1002/14651858.CD013543 | Metaanalys | Suicid genom hopp; Suicidförsök | Alla insatser sammantaget var associerade med färre suicid vid interventionsplatserna (12 studier; IRR = 0,09 [95% CI: 0,03 till 0,27]; p < 0,001; I² = 88,4%). Fysiska barriärer var associerade med färre suicid (IRR = 0,07 [95% CI: 0,02 till 0,24]; p < 0,001; I² = 84,1%). För säkerhetsnät var minskningen inte statistiskt signifikant. | Schweiz, USA, Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland och Australien |
| The Gap Park Self-Harm Minimisation Masterplan project: Multifaktoriell insats vid suicidhotspotet Gap Park: 130 cm högt inåtböjt stängsel, CCTV, kristelefoner, hjälpsökande skyltning samt förbättrad belysning och utformning av området | Ross, V., Koo, Y. W., & Kõlves, K. (2020). https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2020.100265 | Mixed-methods-studie | Suicid genom hopp | Ingen signifikant förändring sågs för samtliga suicid eller män (APC = 6,23% [95% CI: −0,41 till 13,30]; p = 0,06). Bland kvinnor vände en signifikant ökning 2000–2010 (APC = 16,64% [95% CI: 8,18 till 25,76]; p < 0,001) till en signifikant minskning 2010–2016 (APC = −21,27% [95% CI: −33,14 till −7,30]; p = 0,01). | Australien, 2000–2016 |
| Partiell fysisk begränsning av tillgång till hopp från bro: barriär med sensortrådar och roterande överliggare; fågelpiggar; partiell stängsel | Shin, S., Pirkis, J., Clapperton, A. et al. (2024). https://doi.org/10.1017/S2045796024000428 | Kvasi-experimentell före–efterstudie | Suicid genom hopp | Sydkoreansk bron efter installation av en barriär med sensortrådar och roterande överliggare: 102 suicid (25,5/år) före och 38 (9,5/år) efter interventionen (IRR = 0,37 [95% CI: 0,26 till 0,54]). Kanadensisk bron efter partiell stängsling: 20 (1,7/år) före och <5 efter; signifikant minskning (IRR = 0,26 [95% CI: 0,09 till 0,76]). Amerikanska broarna efter installation av fågelpiggar och efter partiell stängsling av sittalkover var inte significanta. | Sydkorea: 2013–2020; USA, 1997–2021 och 2011–2018; Kanada: 2000–2020 |
| Säkerhetsnät placerade 6 meter under gångbanan på Golden Gate Bridge | Shin, S., Pirkis, J., Clapperton, A. et al. (2025a). https://doi.org/10.1136/ip-2024-045604 | Observationsstudie, säkerhetsnätet installerades 2018-2023 | Suicid från bron | Suicid minskade från 2,48/månad före installationen till 1,83/månad under installationen (RR = 0,74 [95% CI: 0,60 till 0,90]) och 0,67/månad efter installationen (RR = 0,27 [95% CI: 0,13 till 0,54]; p < 0,001). | USA, 2000–2024 |
| Video Incident Detection System (VIDS) med hastighetssensorer och CCTV-kameror, följt av 1 meter höga roterande barriärer ovanpå befintligt 1-metersräcke | Shin, S., Pirkis, J., Spittal, M. J. et al. (2025). https://doi.org/10.1007/s00127-024-02744-9 | Kvasi-experimentell före–efterstudie | Suicid genom hopp; suicidförsök | Efter införandet av VIDS förändrades suiciddödligheten inte signifikant, medan ingripanden före hopp ökade (IRR = 2,40 [95% CI: 1,65 till 3,47]). Efter tillägg av roterande barriärer minskade suiciddödligheten jämfört med VIDS-perioden (IRR = 0,23 [95% CI: 0,07 till 0,71]) och den första perioden (IRR = 0,28 [95% CI: 0,10 till 0,82]). Suiciddödligheten var 0,9 per år efter barriärinstallationen, motsvarande en minskning med 74%. | Sydkorea, 2008–2017 |
| 1 meter högt stängsel ovanpå befintligt 1,5 meter högt räcke på bro med sensortrådar | Shin, S., Pirkis, J., Spittal, M. J. et al. (2025c). https://doi.org/10.1016/j.jad.2025.119642 | Naturalistisk före–efterstudie, barriären installerades i 2016 | Suicid från broarna | På interventionsbron minskade suicid från 25,50/år till 9,50/år (RR = 0,37 [95% CI: 0,26 till 0,54]). Vid de fyra jämförelsebroarna ökade antalet från 62 till 85, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. | Sydkorea, 2013–2020 |
| Cirka 5 meter hög barriär av tätt placerade vertikala stålstänger längs Bloor Viaduct | Sinyor, M., Men, V. Y., Chan, P. P. M. et al. (2025). https://doi.org/10.1177/07067437241293978 | Retrospektiv observationsstudie, barriären installerades 2002–2003 | Suicid genom hopp från Bloor Viaduct och andra broar; Suicid med andra metode | Vid Bloor Viaduct inträffade 48 suicid före och 2 efter barriärens färdigställande. Suicid genom hopp från broar i Toronto minskade omedelbart med 49% (IRR = 0,51 [95% CI: 0,30 till 0,86]), utan efterföljande ökning över 17 år (IRR = 0,99 [95% CI: 0,96 till 1,03]). Ingen förändring sågs för suicid med andra metoder. | Kanada, 1998–2020 |
| Förskrivnings- och förpackningsrestriktioner av paracetamol | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Lagstiftning (1998) som begränsade förpackningsstorleken för receptfria analgetika till högst 32 tabletter på apotek och 16 tabletter i övrig detaljhandel | Hawton, K., Simkin, S., Deeks, J., et al. (2004). https://doi.org/10.1136/bmj.38253.572581.7C | Före- och efterstudie | Suiciddödsfall genom överdosering | Suiciddödsfall med paracetamol eller salicylater minskade med 22% under det första året (95% CI: 11% till 32%), och minskningen kvarstod under ytterligare två år. Stora överdoser minskade med 20% för paracetamol (95% CI: 9% till 29%) och 39% för salicylater (95% CI: 14% till 57%). | England och Wales, 1993–2002 |
| Lagstiftning (1998) som begränsade förpackningsstorleken för receptfria analgetika till högst 32 tabletter på apotek och 16 tabletter i övrig detaljhandel | Hawton, K., Bergen, H., Simkin, S., et al. (2013). https://doi.org/10.1136/bmj.f403 | Avbruten tidsserieanalys | Suiciddödsfall genom överdosering | Dödsfall genom paracetamolförgiftning klassificerade som suicid eller med oklar avsikt minskade med 17 per kvartal (95% CI: −25 till −9), motsvarande 43% och cirka 765 färre dödsfall. | England och Wales, 1993–2009 |
| Lagstiftning (1998) som begränsade förpackningsstorleken för receptfria analgetika till högst 32 tabletter på apotek och 16 tabletter i övrig detaljhandel | Morgan, O. W., Griffiths, C., & Majeed, A. (2007). https://doi.org/10.1371/journal.pmed.0040105 | Avbruten tidsserieanalys | Dödstal vid paracetamolförgiftning | Dödstalet vid paracetamolförgiftning minskade omedelbart efter lagstiftningen (p = 0,003), men den fortsatta förändringen över tid var inte statistiskt säkerställd (p = 0,128). | England och Wales, 1993–2004 |
| Förändrad tillgänglighet till paracetamol genom förskrivning och receptfri försäljning | Carlsten, A., Allebeck, P., & Brandt, L. (1996). https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.1996.tb09831.x | Ekologisk trendstudie | Suicidtal genom paracetamolförgiftning | Suicidtalet genom paracetamolförgiftning minskade 1988–1992 trots ökad tillgänglighet. Den receptfria försäljningen ökade från 8,8 till 14,6 DDD per 1 000 invånare och dag; inga statistiska signifikanstester rapporterades. | Sverige, 1969–1992 |
| Ökad tillgänglighet till svaga analgetika, inklusive paracetamol och acetylsalicylsyra; receptfri försäljning på apotek från 1984 | Nordentoft, M., Qin, P., Helweg-Larsen, K., et al. (2006). https://doi.org/10.1080/08039480600600169 | Ekologisk trendstudie | Suicidtal genom analgetikaförgiftning | En 10-procentig ökning av tillgängligheten var associerad med högre suicidtal genom analgetikaförgiftning bland män (RR = 1,22 [CI: 1,10 till 1,35]) och kvinnor (RR = 1,40 [CI: 1,26 till 1,55]). Sambandet kvarstod efter justering för kalenderår endast bland kvinnor. Resultaten kan inte särskiljas för paracetamol. | Danmark, 1970–2000 |
| Blå belysning på plattformar och plankorsningar | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Blå LED-lampor installeras på järnvägsplattformar. | Matsubayashi, T., Sawada, Y., Ueda, M. (2014). https://doi.org/10.1016/j.jad.2014.07.036 | Kvasi-experimentell kontrollerad före–efterstudie | Antal suicid per station | Blå belysning var associerad med 74% lägre suicidtal vid interventionsstationerna (IRR = 0,258 [95% CI: 0,127 till 0,523]). Inget systematiskt ökat suicidtal sågs vid närliggande stationer. | Japan, 2000–2013 |
| Blå LED-belysning vid plattformskanterna | Matsubayashi, T., Sawada, Y., Ueda, M. (2013). https://doi.org/10.1016/j.jad.2012.08.018 | Observationsstudie med kontrollerad före–efterdesign | Antal suicid per station | Blå belysning var associerad med 84% lägre suicidtal (IRR = 0,167 [95% CI: 0,032 till 0,867]; p = 0,033). Inga suicid inträffade när belysningen var tänd. | Japan, 2000–2010 |
| Blå belysning vid plattformsändar | Ichikawa, M., Inada, H., Kumeji, M. (2014). https://doi.org/10.1016/j.jad.2013.09.006 | Retrospektiv deskriptiv registerstudie | Antal och andel järnvägsrelaterade suicidförsök | Av 5 841 suicidförsök inträffade 14% både inom stationsområden och nattetid. Högst 28% av försöken inom stationsområden skedde vid plattformsändar nattetid, och andelen minskade inte efter 2008. | Japan, 2002–2012 |
| Spärrstaket mellan spår vid stationsområden | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Spärrstaket mellan spåren (mid-track fencing): cirka 1 meter höga staket mellan pendeltågsspår och spår för passerande snabbtåg. | Fredin-Knutzén J, Hadlaczky G, Andersson A-L, et al. (2022). https://doi.org/10.1016/j.jsr.2022.08.019 | Registerbaserad kontrollerad före- och efterstudie | Suicidtal | Suicidantalet minskade med 62,5% vid interventionsstationen, från 0,66 till 0,25 per år, och minskningen var statistiskt signifikant jämfört med kontrollstationerna (OR = 0,14 [95% CI: 0,013 till 0,95]; p = 0,021). Resultatet för suicid enbart på snabbtågsspåren var inte statistiskt signifikant. Kontrollstationerna hade en ökning på 162%, vilket kan tyda på förflyttning till närliggande stationer, men ingen ökning sågs på sträckorna mellan stationerna. | Sverige, 2002–2021 |
| Suicide pits | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Suicide pits: Säkerhetsutrymmen mellan rälerna som ökar utrymmet mellan tåget och marken | O’Donnell, I., & Farmer, R. D. T. (1994). https://doi.org/10.1016/0277-9536(94)90440-5 | Retrospektiv observationsstudie | Antal suicidhandlingar | Stationer med suicide pits hade signifikant färre suicid än de utan suicide pits (45% jämfört med 66%; χ² = 72,1; df = 1; p < 0,001). | Storbritannien, 1973 – 1990 |
| Suicide pits: Säkerhetsutrymmen mellan rälerna som ökar utrymmet mellan tåget och marken | Coats, T. J., & Walter, D. P. (1999). https://doi.org/10.1136/bmj.319.7215.957 | Retrospektiv observationsstudie | Antal suicidhandlingar | Under perioden var dödligheten för samtliga stationer i studien 57%. Suicidförsök resulterade i död i 44% av fallen på stationer med suicide pits och 76% på stationerna utan (p = 0,026). | Storbritannien, 1996 – 1997 |
| Halvhöga plattformsdörrar | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Halvhöga plattformsdörrar i ungefär brösthöjd som blockerar tillgången till järnvägsspår och öppnas endast när tågen har stannat vid stationen. | Ueda, M., Sawada, Y., & Matsubayashi, T. (2015). https://doi.org/10.1016/j.jad.2015.02.017 | Longitudinell studie | Suicidtal | Sedan implementeringen år 2004 hade suiciden minskat med 76% (IRR = 0,240; 95% CI: 0,09 till 0,67). | Japan, 2004–2014 |
| Heltäckande plattformsdörrar | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Heltäckande plattformsdörrar som sträcker sig från golv till tak och helt blockerar tillgången till järnvägsspår. Dörrarna öppnas endast vid på- och avstigning och omöjliggör att en person kan hoppa framför tåg eller ner på spåret. | Law, C.K., Yip, P.S., Chan, W.S., et al.(2009). https://doi.org/10.1016/j.jad.2008.07.021 | Kvasiexperimentell longitudinell studie | Genomsnittliga suicidtalet per år | Det genomsnittliga suicidtalet per år under en femårsperiod gick ned med 59,9%. Dock utvärderades inte om någon metodsubstitution hade skett förutom att suiciden inte ökade på andra spår. | Hong Kong, 1997–2007 |
| Heltäckande plattformsdörrar som sträcker sig från golv till tak och helt blockerar tillgången till järnvägsspår. Dörrarna öppnas endast vid på- och avstigning och omöjliggör att en person kan hoppa framför tåg eller ner på spåret. | Law, C. K., & Yip, P. S. (2011). | Kvasiexperimentell longitudinell studie | Suicidförsök och suicid | Suiciden och suicidförsök hade minskat med 80,6% respektive 52,6% under en femårsperiod. Man kunde i den nyare studien se att inga ökningar eller minskningar av suicid eller suicidförsök hade skett på stationer utan plattformsdörrar. | Hong Kong, 1997–2007 |
| Insatser i skolan för hbtqi-elever | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Hbtq-inkluderande skolpraktiker: Genders and Sexualities Alliance (GSA), trygga zoner, hbtq-specifik antimobbningspolicy och personalfortbildning | Kuhlemeier, A. (2025). https://doi.org/10.1080/19361653.2024.2335522 | Observationsstudie | Minst ett suicidförsök under de senaste 12 månaderna | GSA var associerat med lägre odds för suicidförsök (aOR = 0,73 [95% CI: 0,54 till 0,98]; p < 0,05) bland ungdomar som var osäkra på sin sexuella identitet. Övriga inkluderande skolpraktiker hade inga statistiskt signifikanta samband med suicidutfallen. | USA, 2016–2019 |
| Borttagning av plankorsningar | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Borttagning av plankorsningar inom järnvägssystemet, med planskilda spår och stängsel som begränsade tillgången till järnvägsspår | Clapperton, A., Dwyer, J., Spittal, M. J. et al. (2022). https://doi.org/10.1007/s00127-022-02340-9 | Pre-post-studie | Månadsfrekvens av järnvägssuicid | Järnvägssuicid minskade vid interventionsplatser inom 500 m (RR = 0,32 [95% CI: 0,11 till 0,74]) och 1000 m (RR = 0,39 [95% CI: 0,21 till 0,68]). Jämfört med kontrollplatser var minskningen statistiskt signifikant inom 500 m (RR = 0,36 [95% CI: 0,13 till 0,97]; p = 0,044) och 1000 m (RR = 0,47 [95% CI: 0,24 till 0,95]; p = 0,035). | Australien, 2008–2021 |
| Insatser utformade för specifika arbetsplatser | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Behavioral Health Readiness and Suicide Risk Reduction Review (R4): ledarskapsstöd för suicidprevention inom militären, med verktyg, instruktioner och 30–50 minuters orientering för militära ledare | Curley, J. M., Duffy, F. F., Kim, P. Y. et al. (2024). https://doi.org/10.1093/milmed/usac169 | Kvasiexperimentell pre-/poststudie | Självrapporterade suicidala beteenden; Suicidförsök | Suicidala beteenden minskade i både interventionsgruppen (13,6% till 11,4%; p < 0,05) och kontrollgruppen (12,9% till 9,2%; p < 0,001), utan signifikant skillnad i förändring mellan grupperna. Ingen signifikant minskning av suicidförsök sågs i huvudanalysen. Hög R4-användning var associerad med lägre 6-månadersincidens av suicidförsök jämfört med kontroll (0,2% jämfört med 1,2%; p < 0,05). | USA, 2019–2020 |
| The Houston Fire Department (HFD) Model: arbetsplatsbaserat suicidpreventivt program inom räddningstjänst, med obligatoriska utbildningspass, information om suicidrisk och hjälpresurser, intern kartläggning, etablering av Firefighter Support Network och särskild chefsutbildning | Finney, E. J., Buser, S. J., Schwartz, J. et al. (2015). https://doi.org/10.1016/j.avb.2014.12.012 | Deskriptiv programbeskrivning och fallstudie | Suicid bland aktivt tjänstgörande brandmän, rapporterade suicid bland pensionerade brandmän, avvärjda suicid | Före programstart rapporterades 8 suicid bland aktivt tjänstgörande brandmän 1984–2007, varav 3 under 2005–2007, samt 4 suicid bland pensionerade brandmän 2001–2007. Efter programstart 2007 rapporterades inga suicid bland aktivt tjänstgörande medlemmar under fem år och minst 3 sannolika suicid avvärjdes; därefter inträffade 2 suicid bland aktivt tjänstgörande medlemmar 2012 och 2013. Ingen statistisk effektanalys rapporterades. | USA, 1984–2013 |
| Militärt suicidpreventivt program med rekryteringsselektion, utbildning i suicidrisk och presuicidalt syndrom samt socialt och psykologiskt stöd inom militär organisation | Dedic, G. J., & Panic, M. (2007). https://doi.org/10.7205/MILMED.172.5.551 | Deskriptiv före- och efteruppföljning | Suicidtal och antal suicid bland soldater och professionell militär personal; jämförelse med civil manlig population. | Antalet suicid i armén minskade från 15 år 2003 till 9 år 2004 och 7 år 2005. Suicidtalet bland soldater minskade till 5 per 100 000 år 2004 och var fyra gånger lägre än i den civila manliga populationen. Ingen kontrollerad statistisk effektanalys rapporterades. | Serbien och Montenegro, 1999–2005 |
| Multidisciplinärt militärt suicidpreventivt program med utbildning för befäl och personal, riskbedömning, krisinterventioner, samordning mellan själavård och mentalvård samt uppföljning av högriskpersoner | James, L. C., & Kowalski, T. J. (1996). https://doi.org/10.1093/milmed/161.2.97 | Deskriptiv programbeskrivning och fallstudie | Suicid bland militär personal | Ingen kontrollerad statistisk effektanalys rapporterades. Programmet uppgavs ha implementerats från hösten 1992 och vara fullt infört i början av 1994; vid artikelns färdigställande rapporterades 3 suicid under de senaste 2 åren | USA, 1992–1994 |
| Air Force Suicide Prevention Program: organisationsbaserat suicidpreventivt program inom flygvapnet, med ledarskapsengagemang, återkommande utbildning, befälsriktlinjer, policyer för tidig identifiering, stärkt mentalvård och suicidövervakning. | Knox, K. L., Litts, D. A., Talcott, G. W. et al. (2003). https://doi.org/10.1136/bmj.327.7428.1376 | Kvasiexperimentell kohortstudie | Suicid | Efter implementering var suicidrisken lägre jämfört med perioden före programmet (RR = 0,67 [95% CI: 0,57 till 0,80]), motsvarande 33% relativ riskreduktion. | USA, 1990–2002 |
| Air Force Suicide Prevention Program: organisationsbaserat suicidpreventivt program inom flygvapnet, med ledarskapsengagemang, återkommande utbildning, befälsriktlinjer, policyer för tidig identifiering, stärkt mentalvård och suicidövervakning. | Knox, K. L., Pflanz, S., Talcott, G. W. et al. (2010). https://doi.org/10.2105/AJPH.2009.159871 | Kvasiexperimentell tidsserieanalys | Kvartalsvisa suicidtal | Suicidtalet var lägre efter implementering än före implementering (2,387 jämfört med 3,033 per 100 000 per kvartal; skillnad = 0,646; p < 0,01). En tillfällig ökning sågs tredje kvartalet i 2004 (p < 0,001), då implementeringen var mindre rigorös. | USA, 1981–2008 |
| Mates in Construction (MATES): arbetsplatsbaserat suicidpreventivt program inom byggbranschen: allmän utbildning, gatekeeper-utbildning, ASIST/suicidförsta hjälpen, fältstöd, case management, telefonlinje och postvention. | Martin, G., Swannell, S., Milner, A. et al. (2016). https://doi.org/10.4172/2161-0711.1000465 | Retrospektiv före-/efterstudie | Suicidtal | Det åldersjusterade suicidtalet minskade fmed 7,9% efter programstart, men resultatet var inte statistiskt signifikant. Bland maskinoperatörer och arbetare sågs en 22,5% minskning, inte heller statistiskt signifikant. | Australien, 2003–2012 |
| Suicide Prevention Program vid U.S. Navy Training Command: utbildning för instruktörer och befäl i suicidrisk, varningssignaler, stresshantering, ledarskapsbaserat stöd och hänvisning till vård. | McDaniel, W. W., Rock, M., & Grigg, J. R. (1990). https://doi.org/10.1093/milmed/155.4.173 | Retrospektiv före-/efterstudie | Suicidförsök | Under de 24 månaderna efter interventionen var genomsnittsincidensen av suicidförsök per månad 9,4 per 10 000 på aspirantkliniken och 1,8 per 10 000 på kontrollkliniken (p < 0,001). En signifikant negativ korrelation observerades mellan antalet instruktörer som utbildades och antalet suicidförsök (r = -0,65; p < 0,001). | USA, 1987–1988 |
| Together for Life: omfattande suicidpreventivt program inom polisen, med halvdagsutbildning för alla poliser, heldagsutbildning för chefer och fackliga representanter, frivillig telefonhjälplinje, informationskampanj och psykologiskt stöd. | Mishara, B. L., & Martin, N. (2012). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000125 | Före-/efterstudie | Suicidtal | Suicidtalet i Montréalpolisen minskade signifikant från 30,46 till 6,42 per 100 000 efter programstart, motsvarande 78,9% minskning (95% CI: -93,3 till -33,4; p = 0,008). I övriga Québecpolisen sågs en icke-signifikant ökning från 26,02 till 28,99 per 100 000. | Kanada, 1986–2008 |
| Together for Life: omfattande suicidpreventivt program inom polisen, med halvdagsutbildning för alla poliser, heldagsutbildning för chefer och fackliga representanter, frivillig telefonhjälplinje, informationskampanj och psykologiskt stöd. | Mishara, B. L., & Fortin, L.-F. (2022). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000774 | Före-/efterstudie | Suicidtal | Suicidtalet i Montréalpolisen minskade från 30,5 per 100 000 före programmet 1986–1996 till 8,8 per 100 000 under 1997–2018 (p = 0,002). Under samma 22-årsperiod var suicidtalet i övriga Québecpolisen 23,2 per 100 000 och inte signifikant lägre än före programmet; Montréal hade signifikant lägre suicidtal än övriga Québecpolisen (p = 0,006). | Kanada, 1986–2018 |
| Local Army Suicide Prevention Program: militärt suicidpreventivt program med utbildning av befäl och professionella gatekeepers, träning av riskgrupper, seminarier, konsultationer samt informationsmaterial till soldater och personal. | Rozanov, V. A., Mokhovikov, A. N., & Stiliha, R. (2002). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12617482/ | Deskriptiv före-/efterstudie | Suicidtal | Suicidtalet minskade från ett genomsnitt på 32,6 per 100 000 under 1988–1999 till 0 år 2000 och 16,7 per 100 000 år 2001. Minskningen beskrevs som signifikant, men inga p-värden eller CI rapporterades. | Ukraina, 1988–2001 |
| Israel Defense Forces Suicide Prevention Program (IDF SPP): populationsbaserat militärt suicidpreventivt program med minskad vapentillgänglighet, minskad stigma kring hjälpsökande, integrering av mentalvårdspersonal i militära enheter, utbildning av befäl och soldater samt strukturerad suicidgranskning. | Shelef, L., Tatsa-Laur, L., Derazne, E. et al. (2016). https://doi.org/10.1016/j.eurpsy.2015.10.004 | Kvasiexperimentell retrospektiv kohortstudie | Suicidtal | Suicidtalet minskade från 23 till 11 per 100 000 personår efter programstart, motsvarande signifikant lägre suicidrisk (justerad HR = 0,43 [95% CI: 0,33 till 0,55]). Effekten var tydlig bland män, där suicidtalet minskade från 35,6 till 16,0 per 100 000 personår (HR = 0,44 [95% CI: 0,34 till 0,56]; p < 0,001), men inte signifikant bland kvinnor (HR = 0,90 [95% CI: 0,45 till 1,83]). | Israel, 1992–2012 |
| Applied Suicide Intervention Skills Training (ASIST): gatekeeper- och peer-baserad suicidpreventiv utbildning för militär personal, med fokus på att identifiera suicidrisk, stödja personer i risk och koppla dem till hjälp | Smith-Osborne, A., Maleku, A., & Morgan, S. (2017). https://doi.org/10.1037/trm0000092 | Pre-/post kvasiexperimentell pilotstudie | Rapporterade suicidförsök och suicid | Gruppen med lägre utbildningsnivå hade 4 rapporterade suicidförsök och 23 fall av suicidal ideation, medan gruppen med högre utbildningsnivå hade 0 suicidförsök och 13 fall av suicidal ideation; inga suicid rapporterades i någon grupp. | USA, 2011 |
| Suicide prevention program across the deployment cycle: deploymentspecifikt suicidpreventivt program i armédivision, med utbildning, tidig identifiering, ledarskapsstöd, peer-baserade behavioral health advocates och incidentuppföljning. | Warner, C. H., Appenzeller, G. N., Parker, J. R. et al. (2011). https://doi.org/10.1521/psyc.2011.74.2.127 | Deskriptiv programutvärdering | Suicidtal, suicid | Under 15 månaders deployment rapporterades 5 suicid, motsvarande 16,0 per 100 000 soldater, jämfört med 24,0 per 100 000 i operationsområdet och 19,2 per 100 000 i U.S. Army. Inga signifikanstester genomfördes på grund av låga antal. | USA, 2007–2008 |
| Suicidpreventiva program för personal inom skydds- och räddningstjänster, bland annat militära program, polisprogram och räddningstjänstprogram, med utbildning, gatekeeper-insatser, krisintervention, suicidövervakning, peer support och i vissa fall policy- eller ledarskapsinsatser. | Witt, K., Milner, A., Allisey, A. et al. (2017). https://doi.org/10.1002/ajim.22676 | Metaanalys | Suicidtal efter suicidpreventiva program; incidenskvot för suicid | I metaanalysen var programmen associerade med signifikant lägre suicidtal efter intervention (IRR = 0,45 [95% CI: 0,31 till 0,65]; p < 0,001; 5 studier; I² = 14,8%). I studier med interventions- och kontrollkohort sågs också en signifikant lägre suicidrisk i interventionsgrupperna (IRR = 0,33 [95% CI: 0,16 till 0,70]; p = 0,003; 2 studier). | Flera länder; litteratursökning till 30 juni 2015 |
| Universella skolprogram för socioemotionellt lärande | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Skills for Life: skolbaserat program för socialt och emotionellt lärande, universellt program för elever i sekundärskolan med fokus på sociala färdigheter, självkontroll, hälsobeteenden och mobbningsrelaterade beteenden | Fekkes, M., van de Sande, M. C. E., Gravesteijn, J. C. et al. (2016). https://doi.org/10.1108/HE-05-2014-0068 | Klusterrandomiserad kontrollerad studie | Suicidförsök | Ingen signifikant skillnad sågs i suicidförsök två år efter insatsens start | Nederländerna; studieår ej angivet |
| Psykosociala suicidpreventiva insatser för ungdomar 10–18 år, inklusive skolbaserade program, KBT-, DBT-, familje-, grupp-, stöd- och motivationsbaserade interventioner | Itzhaky, L., Davaasambuu, S., Ellis, S. P. et al. (2022). https://doi.org/10.1016/j.jad.2021.12.094 | Metaanalys | Suicidförsök | Inga signifikanta effekter sågs för suicidförsök (d = 0,03; p = 0,52), även om både interventions- och kontrollgrupper förbättrades från baseline. | Flera länder; studier publicerade 1995–2020 |
| Skolbaserat program för psykisk hälsa i offentlig sekundärskola, med undervisning om psykisk hälsa, rökning, alkohol, droger och sexuell hälsa samt föräldrautbildning och familjeworkshops | Kim, H. Y., Nam, E. W., Jin, K. N. et al. (2020). https://doi.org/10.1177/1757975918786728 | Icke-randomiserad pre-post-studie | Suicidförsök | Efter insatsen rapporterade kontrollgruppen fler suicidförsök än interventionsgruppen både i en enkel modell (OR = 1,77 [95% CI: 1,18 till 2,68]; p = 0,006) och i den fullt justerade modellen (OR = 1,86 [95% CI: 1,06 till 3,27]; p = 0,031). | Peru, 2014–2015 |
| Skol- och utbildningsbaserade suicidpreventiva insatser för unga 12–25 år, inklusive universella, selektiva och indikerade program med utbildning/medvetenhet, gatekeeper-utbildning, screening eller psykoterapeutiskt innehåll | Kiran, T., Angelakis, I., Panagioti, M. et al. (2024). https://doi.org/10.1037/cps0000179 | Metaanalys | Suicidtankar och suicidbeteenden | Universella insatser var associerade med lägre odds för suicidtankar och suicidbeteenden (OR = 1,85 [95% CI: 1,43 till 2,38]). Utbildnings-/medvetenhetsprogram var också associerade med minskade suicidrelaterade utfall (OR = 1,59 [95% CI: 1,23 till 2,02]). Majoriteten av studierna hade hög risk för bias. | Flera höginkomstländer; litteratursökning till april 2021 |
| Harry Potter-Based Cognitive-Behavioral Therapy Skills Curriculum: skolbaserad mental health literacy-insats med KBT-färdigheter, integrerad i engelskundervisning | Klim-Conforti, P., Zaheer, R., Levitt, A. J. et al. (2021). https://doi.org/10.1016/j.jad.2021.02.028 | RCT | Sammansatt mått på suicidalitet, bestående av suicidtankar och suicidförsök; Separat suicidförsöksitem | Interventionsgruppen hade bättre utveckling än kontrollgruppen på sammansatt suicidalitet (0,05 ± 0,54 jämfört med 0,17 ± 0,47; t = -2,60; p = 0,01), främst bland flickor. Ingen signifikant skillnad sågs för det separata suicidförsöksitemet. | Kanada, 2019–2020 |
| Skolbaserade suicidpreventiva insatser för ungdomar i högstadie- och gymnasieskolor, inklusive universella, selektiva och indikerade program som riktas mot suicidtankar, suicidförsök eller bredare risk- och skyddsfaktorer | Walsh, E. H., McMahon, J., Herring, M. P. (2022). https://doi.org/10.1111/jcpp.13598 | Metaanalys | Suicidförsök | Skolbaserade suicidpreventiva insatser var associerade med lägre odds för suicidförsök (justerad OR = 0,72 [95% CI: 0,59 till 0,87]). Moderatoranalyser var inte signifikanta, men större effekter för suicidförsök sågs preliminärt för insatser med kortare duration, flera involverade aktörer och 12 månaders uppföljning. | Flera länder; litteratursökning till januari 2021 |
| Skolbaserade suicidpreventiva insatser: QPR, ett gatekeeper-program för skolpersonal; YAM, en universell elevinriktad mental health literacy-insats med rollspel, workshops, föreläsningar, elevhäfte och posters; ProfScreen, screening med professionell bedömning och hänvisning vid behov | Wasserman, D., Hoven, C. W., Wasserman, C. et al. (2015). https://doi.org/10.1016/S0140-6736(14)61213-7 | Multicenter klusterrandomiserad kontrollerad studie med skolor randomiserade till tre interventionsgrupper eller kontrollgrupp | Incidenta suicidförsök | Inga signifikanta effekter sågs vid 3 månader. Vid 12 månader minskade YAM incidenta suicidförsök (OR = 0,45 [95% CI: 0,24 till 0,85]; p = 0,014) och svår suicidal ideation (OR = 0,50 [95% CI: 0,27 till 0,92]; p = 0,025). QPR och ProfScreen visade inga signifikanta effekter. | Österrike, Estland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Italien, Rumänien, Slovenien och Spanien; 2009–2010 |
| Universella klassrumsbaserade insatser i årskurs 1–2: Good Behavior Game, en lärarledd beteendehanteringsinsats för att minska aggressivt och störande beteende genom lagbaserad förstärkning av klassrumsregler; Mastery Learning, en lärarledd pedagogisk insats för förbättrad läsinlärning | Wilcox, H. C., Kellam, S. G., Brown, C. H. et al. (2008). https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2008.01.005 | Randomiserad fältstudie | Suicidförsök vid 19–24 års ålder | I första kohorten var Good Behavior Game associerat med lägre risk för suicidförsök (RR = 0,5 [95% CI: 0,3 till 0,9]; p = 0,041). Effekten på suicidförsök var mindre robust efter kovariatjustering i vissa modeller. Ingen signifikant effekt sågs för Mastery Learning. | USA, 1985–2002 |
| Sources of Strength: Skolbaserad universell peer leader-insats där utvalda elevrepresentanter sprider normer om hjälpsökande, vuxenstöd och användning av personliga och formella stödresurser för att nå suicidala elever och stärka skyddande faktorer i elevgruppen | Wyman, P. A., Brown, C. H., LoMurray, M. et al. (2010). https://doi.org/10.2105/AJPH.2009.190025 | Skolrandomiserad väntelistekontrollerad studie | Suicidrelaterade normer, upplevt vuxenstöd för suicidala elever, hjälpsökande, hänvisning av suicidala kamrater till vuxna och 3-månaders suicidtankar | Insatsen förbättrade upplevt vuxenstöd för suicidala kamrater (ES = 0,63 [95% CI: 0,29 till 0,97]; p = 0,034) och hjälpsökande från vuxna (ES = 0,58 [95% CI: 0,24 till 0,91]; p = 0,04). I större skolor var utbildade elevledare mer benägna att hänvisa suicidala kamrater till vuxna (OR = 4,12 [95% CI: 1,91 till 8,91]; p = 0,03). Ingen signifikant skillnad sågs i 3-månaders suicidtankar (4,38% jämfört med 5,16%). | USA, 2007–2009 |
| Sources of Strength: Skolbaserad universell peer leader-insats där utvalda elevrepresentanter sprider normer om hjälpsökande, vuxenstöd och användning av personliga och formella stödresurser för att nå suicidala elever och stärka skyddande faktorer i elevgruppen | Wyman, P. A., Cero, I., Brown, C. H. et al. (2023). https://doi.org/10.1136/ip-2023-044944 | Poolad analys av tre klusterrandomiserade kontrollerade studier med väntelistekontroll | Suiciddödlighet | Inga suicid inträffade i interventionsskolor jämfört med fyra suicid i kontrollskolor, motsvarande suicidtal på 0 respektive 20,86 per 100 000 studentår. En analys med alla 78 skolor visade färre suicid i interventionsgruppen (p = 0,047), medan en striktare analys av 72 skolor i randomiserade par inte var signifikant. | USA, 2007–2019 |
| Sources of Strength: Skolbaserad universell peer leader-insats där utvalda elevrepresentanter sprider normer om hjälpsökande, vuxenstöd och användning av personliga och formella stödresurser för att nå suicidala elever och stärka skyddande faktorer i elevgruppen | Klusterrandomiserad kontrollerad studie med väntelistekontroll | Nya suicidförsök vid 12 och 18 månader | Insatsen minskade oddsen för nya suicidförsök med 29% (OR = 0,71 [95% CI: 0,55 till 0,93]; p < 0,05). Effekten kvarstod efter justering för erfarenhet av sexuellt våld (OR = 0,74 [95% CI: 0,57 till 0,96]; p < 0,05), men resultaten tydde på mindre eller ingen effekt bland elever med erfarenhet av sexuellt kontaktvåld. | USA, 2017–2019 | |
| Skolprogram med screening och utbildning i varningssignaler | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Signs of Suicide (SOS): Skolbaserat suicidpreventivt program med undervisning om depression och suicid, ACT-modellen (Acknowledge, Care, Tell) och kort självskattningsscreening | Aseltine Jr., R. H. & DeMartino, R. (2004). https://doi.org/10.2105/ajph.94.3.446 | RCT | Självrapporterade suicidförsök | SOS var associerat med färre självrapporterade suicidförsök under 3 månader (3,6% jämfört med 5,4%; β = -0,467; OR = 0,628). | USA, 2001–2002 |
| Signs of Suicide (SOS): Skolbaserat suicidpreventivt program med undervisning om depression och suicid, ACT-modellen (Acknowledge, Care, Tell) och kort självskattningsscreening | Aseltine Jr., R. H., James, A., Schilling, E. A., et al. (2007). https://doi.org/10.1186/1471-2458-7-161 | RCT | Självrapporterade suicidförsök under de senaste 3 månaderna | SOS var associerat med färre självrapporterade suicidförsök efter 3 månader (3,0% jämfört med 4,6%; B = -0,47; OR = 0,63; p = 0,0075). | USA, 2001–2003 |
| Yellow Ribbon Suicide Prevention Program: skolbaserat suicidpreventivt program med elevledarutbildning, personalutbildning, skolövergripande presentation om suicid och hjälpsökande samt distribution av “Ask4Help”-kort | Freedenthal, S. (2010). https://doi.org/10.1521/suli.2010.40.6.628 | Pre–post-studie | Elev- och personalrapporterat hjälpsökande; Rapportering av egen eller kamrats suicidalitet; Kontakt med olika hjälpresurser | Ingen generell ökning sågs i studenters hjälpsökande efter insatsen. Kontakt med krislinje ökade från 2,1% till 6,9% (z = -2,0; p = 0,05), men övriga former av hjälpsökande ökade inte och personalrapporter visade ingen tydlig ökning. | USA, 2007–2008 |
| Psykosociala suicidpreventiva insatser för ungdomar 10–18 år, inklusive skolbaserade program, KBT-, DBT-, familje-, grupp-, stöd- och motivationsbaserade interventioner | Itzhaky, L., Davaasambuu, S., Ellis, S. P. et al. (2022). https://doi.org/10.1016/j.jad.2021.12.094 | Metaanalys | Suicidförsök | Inga signifikanta effekter sågs för suicidförsök (d = 0,03; p = 0,52), även om både interventions- och kontrollgrupper förbättrades från baseline. | Flera länder; studier publicerade 1995–2020 |
| Surviving the Teens: skolbaserat suicidpreventivt program med fyra 50-minuterslektioner om depression, suicidrisk, varningssignaler, copingstrategier, hjälpsökande och hur elever kan agera vid oro för en suicidnära vän | King, K. A., Strunk, C. M., & Sorter, M. T. (2011). https://doi.org/10.1111/j.1746-1561.2011.00630.x | Pre–post-studie | Suicidförsök | Vid 3 månader minskade suicidförsök senaste 3 månaderna (5,2% till 1,7%; p = 0,011). | USA, år ej tydligt angivet |
| Skol- och utbildningsbaserade suicidpreventiva insatser för unga 12–25 år, inklusive universella, selektiva och indikerade program med utbildning/medvetenhet, gatekeeper-utbildning, screening eller psykoterapeutiskt innehåll | Kiran, T., Angelakis, I., Panagioti, M. et al. (2024). https://doi.org/10.1037/cps0000179 | Metaanalys | Suicidtankar och suicidbeteenden | Universella insatser var associerade med lägre odds för suicidtankar och suicidbeteenden (OR = 1,85 [95% CI: 1,43 till 2,38]). Utbildnings-/medvetenhetsprogram var också associerade med minskade suicidrelaterade utfall (OR = 1,59 [95% CI: 1,23 till 2,02]). Majoriteten av studierna hade hög risk för bias. | Flera höginkomstländer; litteratursökning till april 2021 |
| Community Helpers Program (CHP): community-baserat peer-support-program där unga “helpers” utbildas i psykisk hälsa, suicidmedvetenhet, kommunikation, egenvård, stresshantering, krishantering och hänvisning till professionellt stöd. | Pulok, M. H., de Amorim, A. N., Johansen, S., et al. (2024). https://doi.org/10.17269/s41997-024-00878-6 | Geografisk regression discontinuity-studie | Suicidrelaterade vårdbesök | Suicidrelaterade vårdbesök minskade endast signifikant bland 12–15-åringar, med cirka 13 färre besök per 1 000 besök vid 600 m; ingen signifikant minskning sågs bland 16–18-åringar. | Kanada, 2002–2020 |
| Signs of Suicide (SOS): Skolbaserat suicidpreventivt program med undervisning om depression och suicid, ACT-modellen (Acknowledge, Care, Tell) och kort självskattningsscreening | Schilling, E. A., Aseltine Jr., R. H., & James, A. (2016). https://doi.org/10.1007/s11121-015-0594-3 | RCT | Självrapporterade suicidförsök | SOS var associerat med färre suicidförsök under 3 månader efter insatsen (b = -1,02; p < 0,05; OR = 0,36), motsvarande cirka 64% lägre sannolikhet jämfört med kontrollgruppen. | USA, 2007–2009 |
| Skolbaserade suicidpreventiva insatser för ungdomar i högstadie- och gymnasieskolor, inklusive universella, selektiva och indikerade program som riktas mot suicidtankar, suicidförsök eller bredare risk- och skyddsfaktorer | Walsh, E. H., McMahon, J., Herring, M. P. (2022). https://doi.org/10.1111/jcpp.13598 | Metaanalys | Suicidförsök | Skolbaserade suicidpreventiva insatser var associerade med lägre odds för suicidförsök (justerad OR = 0,72 [95% CI: 0,59 till 0,87]). Moderatoranalyser var inte signifikanta, men större effekter för suicidförsök sågs preliminärt för insatser med kortare duration, flera involverade aktörer och 12 månaders uppföljning. | Flera länder; litteratursökning till januari 2021 |
| Informations- och upplysningskampanjer om psykisk hälsa | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Samhällsbaserat suicidpreventivt program mot självbränning: videobaserade berättelser från överlevande, skolaktiviteter, lokala informationsinsatser och samverkan med primärvård, skolor, byråd och videoklubbar | Ahmadi, A., & Ytterstad, B. (2007). https://doi.org/10.1016/j.burns.2006.11.015 | Kvasiexperimentell studie | Suicidförsök genom självbränning; Suicidförsök oavsett metod | Suicidförsök genom självbränning minskade med 57% i interventionsstaden (RR = 0,43; Yates-korrigerat p = 0,07), jämfört med 27% i referensstaden (Yates-korrigerat p = 0,5). Suicidförsök oavsett metod minskade med 19% i interventionsstaden (p = 0,1) men ökade med 24% i referensstaden (p = 0,07). | Iran, 1999–2003 |
| Suicidpreventiv medie- och informationskampanj i form av årliga Suicide Prevention Weeks, riktad särskilt till män 20–40 år, med budskap om suicidkunskap, stödresurser, mäns psykiska smärta och hjälpsökande | Daigle, M., Beausoleil, L., & Brisoux, J., et al. (2006). https://doi.org/10.1027/0227-5910.27.4.172 | Utvärderingsstudie | Suiciddödlighet | Inga signifikanta förändringar sågs i suiciddödlighet. | Kanada, 1999–2001 |
| Lokal informationskampanj om depression, psykisk hälsa och hjälpsökande: informationsmaterial med symtom på depression, behandlingsalternativ och kontaktvägar till stöd delades ut vid stationer och på gator | Matsubayashi, T., Ueda, M. & Sawada, Y. (2014). https://doi.org/10.1016/j.jad.2013.09.007 | Panelstudie | Antal suicid totalt samt uppdelat på män och kvinnor | Kampanjaktivitet var associerad med lägre totalt antal suicid två månader senare (IRR = 0,971 [95% CI: 0,957 till 0,985]). Minskningen sågs särskilt bland män två till fyra månader efter kampanjen; bland kvinnor sågs endast en signifikant minskning två månader efter kampanjen. | Japan, 2010–2012 |
| Suicidpreventivt mediebudskap i populärmusik, där låten “1-800-273-8255” lyfte fram numret till National Suicide Prevention Lifeline och skildrade en person i suicidal kris som söker hjälp | Niederkrotenthaler, T., Tran, U. S., & Gould, M., et al. (2021). https://doi.org/10.1136/bmj-2021-067726 | Avbruten tidsserieanalys | Suicidtal | Under 34 dagar med hög offentlig uppmärksamhet noterades 245 färre suicid än förväntat (95% CI: 36 till 453), motsvarande −5,5% (95% CI: 0,8% till 10,1%; p = 0,02). | USA, 2010–2018 |
| Suicidmedvetenhetskampanj med affischer, informationsmaterial, lokal webbplats, journalistutbildning och panelsamtal, med fokus på skäl att leva och hänvisning till Telephone Emergency Service | Till, B., Sonneck, G., & Baldauf, G., et al. (2013). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000212 | Före- och efterstudie | Suicidtal | Suicid ökade från 52 till 69 (+32,6%) i interventionsregionen, utan signifikant skillnad jämfört med kontrollregionen (χ² = 1,13; df = 1; p = 0,28). | Österrike, 2011 |
| Rekommendationer för ansvarsfull medierapportering | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Webbaserad redaktionsinsats för ansvarsfull suicidrapportering: utbildningsvideo och riktlinjer för att minska detaljerad eller sensationaliserande rapportering om suicid, främja rapportering som betonar hjälpsökande, återhämtning och positiva sätt att hantera suicidala kriser. | Arendt, F., Markiewitz, A., & Scherr, S. (2023). https://doi.org/10.1093/joc/jqac039 | Kvasi-experimentell studie | Månatliga suicidtal | Suicidtalen ökade i kontrollregionen (B = 4,83 [95% CI: 0,003 till 9,66]; p = 0,0499), men inte signifikant i interventionsregionen. Skillnaden mellan regionerna ökade efter interventionen (B = 32,13 [95% CI: 13,09 till 51,18]; p < 0,001). | Tyskland, 2013–2020 |
| Presskampanj och medieriktlinjer för ansvarsfull suicidrapportering: minska detaljerad, dramatisk och förenklad rapportering om suicid, främja information om hjälpresurser och alternativa sätt att hantera suicidala kriser. | Etzersdorfer, E., & Sonneck, G. (1998). https://doi.org/10.1080/13811119808258290 | Prospektivt fältexperiment | Suicid och suicidförsök | Efter presskampanjen minskade suicid och suicidförsök i tunnelbanan med 84,2% från första till andra halvåret 1987 (n = 19 till n = 3). Antalet händelser låg därefter kvar på en lägre nivå fram till 1996, utan tydligt skifte till andra suicidmetoder. | Österrike, 1980–1996 |
| Nationell suicidpreventiv lag och reviderade medieriktlinjer för rapportering om suicid: minska skadlig information om suicidmetoder och annan rapportering som kan stimulera efterföljande suicidhandlingar efter kändissuicid. | Jang, J., Myung, W., Kim, S., et al. (2022). https://doi.org/10.1177/00048674211025701 | Nationell registerbaserad observationsstudie | Suiciddödlighet i befolkningen 30 dagar före och 30 dagar efter rapporterade kändissuicid; Genomsnittliga dagliga suicidtal per månad | Efter rapportering om kändissuicid ökade suiciddödligheten med 13% jämförd med föregående 30 dagar (RR = 1,13 [95% CI: 1,06 till 1,20]; p = 0,003). Före lagen var ökningen signifikant (RR = 1,18 [95% CI: 1,08 till 1,28]; p = 0,0003), men inte mellan lagen och reviderade riktlinjer eller efter riktlinjerna. Genomsnittliga dagliga suicidtal per månad minskade signifikant efter lagen (β-förändring = -0,51; p < 0,001) och efter reviderade riktlinjer (β-förändring = 0,27; p = 0,014). | Sydkorea, 2005–2017 |
| Mediekampanj för suicidprevention: 30 nyhetsredaktioner i Oregon samverkade för att minska stigma, öka rapportering om suicidprevention och främja rapportering i linje med medieriktlinjer. | Niederkrotenthaler, T., Metzler, H., Laido, Z., et al. (2024). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000955 | Innehållsanalys av broadcast-, print- och onlinemedier, med Washington som kontrollregion | Följsamhet till medieriktlinjer, potentiellt skadliga och skyddande rapporteringsdrag, förekomst av kampanj- och Lifeline-relaterade tweets | Kampanjrelaterad medierapportering följde i högre grad medieriktlinjer än annan suicidrelaterad medierapportering med liknande fokus i Oregon och kontrollregionen Washington. Skillnaderna var statistiskt signifikanta, med p-värden på 0,05 eller lägre. | USA, 2018–2019 |
| Suicidpreventiv mediekampanj: 30 nyhetsredaktioner i Oregon publicerade över 100 kampanjrelaterade nyhetsinslag i broadcast-, radio-, online- och printmedier, med syfte att uppmärksamma suicid som folkhälsoproblem, främja säker medierapportering och hänvisa till stödresurser. | Gould, M. S., Lake, A. M., Chowdhury, S., et al. (2024). https://doi.org/10.1111/sltb.13047 | Kvasi-experimentell studie, med åtta stater med liknande suicidtal som kontrollregioner | Suicidrelaterade Google-sökningar, samtal till National Suicide Prevention Lifeline och suiciddödlighet | Kampanjen var associerad med en signifikant ökning av samtal till Lifeline under 30 dagar efter kampanjstart (relativ effekt = 9,0% [95% CI: 0,6 till 17,4]; p = 0,02). Ingen signifikant förändring sågs för hjälpsökande Google-sökningar, suicidrelaterade Google-sökningar med potentiellt riskinnehåll eller suiciddödlighet. | USA, 2016–2019 |
| Assertive Outreach | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Baerum-liknande rapid-response outreach programme efter suicidförsök, med active outreach, snabb kontakt, hembesök, lösningsfokuserat stöd, stöd till behandlingsföljsamhet och kontinuitet under 6 månader | Hvid, M. & Wang, A.G. (2009). https://doi.org/10.1080/08039480802423022 | Kvasiexperimentell kohortstudie | Upprepat suicidförsök eller suicid inom 1 år; totalt antal upprepade suicidala handlingar | Andelen patienter med upprepat suicidförsök eller suicid var lägre i interventionsgruppen än i kontrollgruppen (13,9% jämfört med 32,8%; RR = 0,427 [95% CI: 0,228 till 0,797]). Det totala antalet upprepade suicidförsök och suicid var också lägre i interventionsgruppen (22 jämfört med 37; rate ratio = 0,3185 [95% CI: 0,2078 till 0,4881]; p = 0,0007). | Danmark, 2002–2004 |
| OPAC-programmet efter suicidförsök (outreach, problem solving, adherence, continuity): 6 månaders active/assertive outreach med snabb kontakt, hembesök, individuellt anpassad uppföljning, lösningsfokuserat stöd, stöd till behandlingsföljsamhet och kontinuitet | Hvid, M., Vangborg, K., Sørensen, H. J., et al. (2011). https://doi.org/10.3109/08039488.2010.544404 | RCT | Upprepat suicidförsök eller suicid inom 1 år; totalt antal upprepade suicidala handlingar | Andelen patienter med upprepad suicidal handling var lägre i interventionsgruppen än i kontrollgruppen (8,7% jämfört med 21,9%; log-rank test = 4,16; p = 0,0414). Det totala antalet upprepade suicidala handlingar var också lägre i interventionsgruppen (8 jämfört med 22; p = 0,0037). | Danmark, 2005–2007 |
| OPAC-programmet efter suicidförsök (outreach, problem solving, adherence, continuity): 6 månaders active/assertive outreach med snabb kontakt, hembesök, individuellt anpassad uppföljning, lösningsfokuserat stöd, stöd till behandlingsföljsamhet och kontinuitet | Lahoz, T., Hvid, M., & Wang, A. G. (2016). https://doi.org/10.1080/08039488.2016.1180711 | 5-årsuppföljning av amma RCT som Hvid m.fl. (2011) | Upprepat suicidförsök eller suicid inom 5 år; totalt antal upprepade suicidala handlingar | Vid 5 års uppföljning var skillnaden i antal patienter med upprepad suicidal handling inte längre statistiskt signifikant (17 av 69 i interventionsgruppen jämfört med 19 av 64 i kontrollgruppen). Det totala antalet upprepade suicidala handlingar var fortsatt lägre i interventionsgruppen (33 jämfört med 36; p = 0,0392 | Danmark, 2005–2012 |
| The Way Back Support Service efter sjukhusvårdad avsiktlig självförgiftning: upp till 3 månaders icke-klinisk eftervård med assertive outreach, praktiskt psykosocialt stöd, säkerhetsplanering, stöd till vårdkontakter och uppföljning via telefon, fysiska möten, sms eller e-post | McGill, K., Whyte, I. M., Sawyer, L., et al. (2022). https://doi.org/10.1111/sltb.12840 | Icke-randomiserad historiskt kontrollerad studie | Återinläggning för avsiktlig självförgiftninginom 12 månader; antal återinläggningar för avsiktlig självförgiftning | Ingen signifikant skillnad sågs i andelen patienter med återinläggning för avsiktlig självförgiftning inom 12 månader (intervention: 13%; kontrollkohort 1: 14%; kontrollkohort 2: 12%). Antalet återinläggningar för avsiktlig självförgiftning skilde sig inte heller signifikant mellan kohorterna (CC1: IRR = 1,10 [95% CI: 0,89 till 1,37]; CC2: IRR = 0,83 [95% CI: 0,66 till 1,05]; intervention som referens). Interventionen var inte associerad med minskad upprepning av avsiktlig självförgiftning. | Australien, 2011–2017 |
| AID-interventionen (assertive intervention for deliberate self-harm) efter suicidförsök: 6 månaders case management med assertive outreach, krisintervention, flexibel problemlösning, motiverande stöd och aktiv hjälp att delta i planerade vård- och stödkontakter | Morthorst, B., Krogh, J., Erlangsen, A., et al. (2012). https://doi.org/10.1136/bmj.e4972 | Randomiserad kontrollerad parallellgruppsstudie | Upprepat suicidförsök eller suicid inom 12 månader enligt sjukhusregister och dödsorsaksregister; självrapporterade upprepade suicidförsök | Ingen signifikant minskning av upprepat suicidförsök eller suicid sågs enligt sjukhusregister (16% i interventionsgruppen jämfört med 11% i kontrollgruppen). Självrapporterade data visade inte heller någon signifikant skillnad (12% jämfört med 18%). | Danmark, 2007–2010 |
| Rådgivning om begränsad tillgång till dödliga medel | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Rutinmässig rådgivning på akutmottagning om begränsning och säker förvaring av dödliga medel, inklusive skjutvapen och läkemedel | Marcus, S. C., Cullen, S. W., Xie, M., et al. (2025). https://doi.org/10.1016/j.focus.2025.100336 | Observationsbaserad kohortstudie | Suiciddöd inom 30 och 180 dagar efter akutbesök | Rutinmässig rådgivning var associerad med lägre suiciddödlighet inom 30 dagar (4,8 jämfört med 7,9 per 100 000; adjusted odds ratio = 0,62; p = 0,020) och 180 dagar (38,9 jämfört med 50,4 per 100 000; adjusted odds ratio = 0,77; p = 0,049). | USA, 2016–2018 |
| Utbildning av allmänläkare inom depression | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Utbildningsinsats och audit riktad till allmänläkare i primärvård. Insatsen omfattade skriftligt utbildningsmaterial om depression och självskadebeteende hos äldre, praktik-audit av 20 patienter med individualiserad återkoppling samt nyhetsbrev under uppföljningsperioden. | Almeida, O. P., Pirkis, J., Kerse, N., Set al. (2012). https://doi.org/10.1370/afm.1368 | Kluster-randomiserad kontrollerad studie | Självskadebeteende/suicidtankar eller suicidförsök under de senaste 12 månaderna, mätt vid 12 och 24 månaders uppföljning. | Interventionen var associerad med lägre odds för självskadebeteende/suicidtankar eller suicidförsök under 24 månaders uppföljning (OR = 0,80 [95% CI: 0,68 till 0,94]). | Australien, 2005–2008 |
| Kvalitetsförbättringsinsats i primärvård för ungdomar med depressiva symtom. Insatsen omfattade vårdsamordnare, stöd till primärvårdspersonal, patient- och familjeutbildning, manualbaserad KBT, stöd vid läkemedelsbehandling och remittering till specialistvård vid behov. | Asarnow, J. R., Jaycox, L. H., Duan, N., et al. (2005). https://doi.org/10.1001/jama.293.3.311 | RCT | Suicidförsök eller avsiktlig självskada under föregående 6 månader | Suicidförsök eller avsiktlig självskada minskade från 14,2% till 6,4% i interventionsgruppen och från 11,6% till 9,5% i kontrollgruppen, men skillnaden vid 6 månader var inte statistiskt signifikant. | USA, 1999–2003 |
| Återkommande utbildningsprogram för allmänläkare om diagnostik och behandling av depression. Insatsen omfattade interaktiva seminarier med föreläsningar, fallseminarier och videobaserade diskussioner om depression, sorg, suicidtankar och suicidriskbedömning. | Henriksson, S., & Isacsson, G. (2006). https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.2006.00822.x | Kvasiexperimentell ekologisk före–efter-studie med jämförelse mellan Jämtlands län och Sverige som helhet. | Årligt suicidtal per 100 000 invånare i Jämtlands län jämfört med riksgenomsnittet. | Det genomsnittliga årliga suicidtalet i Jämtland minskade från 27,7 (SD 6,1) per 100 000 invånare 1970–1994 till 17,3 (SD 2,8) per 100 000 invånare 1995–2002. Före interventionen var suicidtalet i Jämtland högre än riksgenomsnittet (27,7 jämfört med 25,0 per 100 000; t = 2,1; p < 0,05), medan skillnaden inte längre var statistiskt signifikant under interventionsperioden. Minskningen var större bland kvinnor än bland män. | Sverige, 1995–2002 |
| Allaince Against Depression: Regional fyrnivåkampanj mot depression och suicid. Insatsen omfattade utbildning och material till allmänläkare, informationskampanj till allmänheten, utbildning av nyckelpersoner såsom lärare, polis, farmaceuter och vårdpersonal, samt stödgrupper och information om lokala krisresurser för personer med depression och anhöriga. | Hübner-Liebermann, B., Neuner, T., et al. (2010). https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2010.06.008 | Naturalistisk ekologisk före–efter-studie med jämförelse mellan Regensburg, två kontrollregioner utan intervention och Tyskland som helhet. | Årligt suicidtal per 100 000 invånare, totalt och uppdelat efter kön. | Endast Regensburg hade en signifikant förändring i suicidtal under perioden. Suicidtalet var särskilt lågt 2004 (7 per 100 000; standardiserad residual = −2,4; z = 22,997; p = 0,004), medan inga signifikanta förändringar sågs i kontrollregionerna Regensburg county district, Neumarkt eller Tyskland. Förändringen i Regensburg drevs av mäns suicidtal (z = 47,437; p ≤ 0,001), medan kvinnors suicidtal var stabilt. | Tyskland, 1998–2007 |
| Utbildningsprogram för primärvårdsläkare om diagnostik och behandling av depression samt suicidriskbedömning. Insatsen bestod av två föreläsningar och en workshop med rollspel om bland annat att identifiera depressiva symtom, fråga om suicidtankar och planera uppföljning. | Roskar, S., Podlesek, A., Zorko, M., et al. (2010). https://doi.org/10.3325/cmj.2010.51.237 | Kvasiexperimentell uppföljningsstudie med jämförelse mellan två interventionsregioner och en kontrollregion. | Antal suicid | Antalet suicid minskade från 399 till 352 i interventionsregionerna (-12%) och från 304 till 293 i kontrollregionen (-4%); skillnaden mellan regionerna var inte statistiskt signifikant. | Slovenien, 2000–2006 |
| Utbildningsprogram för allmänläkare om diagnostik och behandling av depression. Insatsen omfattade tvådagarsutbildningar med föreläsningar, falldiskussioner och skriftligt material om bland annat depressionsdiagnostik, behandling, suicidologi och depression hos äldre, barn och ungdomar. | Rutz, W., von Knorring, L., & Wålinder, J. (1992). https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.1992.tb01448.x | Kvasiexperimentell longitudinell uppföljningsstudie | Antal suicid och suicidtal per 100 000 invånare på Gotland, jämfört med Sverige som helhet. | Suicidtalet minskade från 11 suicid (19,7 per 100 000 invånare) i 1982 till 4 suicid (7,1 per 100 000 invånare) i 1985. År 1985 låg suicidtalet på Gotland signifikant under Sveriges nivå (29% av Sveriges nivå; χ² = 7,1; p < 0,01), men 1988 hade suicidtalet ökat till 9 suicid (16,1 per 100 000 invånare) och skillnaden jämfört med Sverige var inte längre signifikant. | Sverige, Gotland, 1982–1988 |
| Utbildningsprogram för allmänläkare om diagnostik och behandling av depression och paniksyndrom. Insatsen omfattade fyra utbildningstillfällen med föreläsningar, fallpresentationer, skriftligt material, DSM-IV-kriterier, skattningsskalor och information om dosering och biverkningar av antidepressiva läkemedel. | Zonda, T., & Lester, D. (2006). https://doi.org/10.2190/5gn0-7811-q260-282l | Kvasiexperimentell kontrollerad före–efter-studie med ett interventionsdistrikt och ett närliggande kontrolldistrikt i Budapest. | Årligt suicidtal per 100 000 invånare | Suicidtalet i interventionsdistriktet förändrades inte mellan 1998 och 1999 (20,8 respektive 21,0 per 100 000 invånare) och ökade 2000 till 33,2 per 100 000 invånare. I kontrolldistriktet minskade suicidtalet från 27,3 per 100 000 invånare 1998 till 19,1 år 1999 och ökade därefter till 31,4 år 2000. Studien fann inget stöd för att utbildningsprogrammet minskade suicidtalet. | Ungern, 1998–2000 |
| BIC – Brief Intervention and Contact | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Brief Intervention and Contact (BIC): kort patientutbildning i anslutning till akutvård efter suicidförsök samt uppföljande kontakter under 18 månader, som tillägg till sedvanlig behandling. | Fleischmann, A., Bertolote, J. M., Wasserman, D., et al. (2008). https://doi.org/10.2471/blt.07.046995 | RCT | Suicidtal | Suicidtalet var signifikant lägre i BIC-gruppen än vid sedvanlig behandling (0,2% jämfört med 2,2%; χ² = 13,83; p < 0,001). | Brasilien, Indien, Sri Lanka, Iran och Kina, 2002–2005 |
| Brief Interventions and Contacts (BICs): korta suicidpreventiva insatser efter suicidförsök, inklusive brief psykoterapeutiska insatser, telefonkontakt, brev/postkort, multimodala insatser och andra korta uppföljningsmodeller. | Homan, S., Marciniak, M. A., Michel, S., et al. (2025). https://ssrn.com/abstract=5506043 | Metaanalys av RCTer; 36 RCT-studier inkluderades i översikten och 33 i metaanalysen, med vuxna personer efter suicidförsök. | Upprepade suicidförsök | BICs var associerade med lägre odds för upprepade suicidförsök jämfört med kontroll (log OR = -0,33 [95% CI: -0,61 till -0,05]; n = 23; I² = 56,8%). Effekten förändrades inte systematiskt över uppföljningstiden (β = 0,02 [95% CI: -0,02 till 0,06]; p = 0,31). | Flera länder, 1993–2025 |
| Telemedicinsk uppföljning efter suicidförsök: fem strukturerade telefonsamtal under 12 månader, genomförda av utbildade sjuksköterskor, med bedömning av suicidrisk, stöd till behandlingsföljsamhet, psykoedukation och krisintervention vid akut risk. | Irigoyen-Otiñano, M., Llorca-Bofí, V., López-Pena, P. et al. (2025). https://doi.org/10.1016/j.ejpsy.2025.100311 | Icke-randomiserad kontrollerad studie | Upprepat suicidförsök inom 12 månader; antal upprepade suicidförsök; tid till första upprepade suicidförsök | Andelen med upprepat suicidförsök var lägre i interventionsgruppen (21,4% jämfört med 41,4%; p = 0,011), med lägre risk (HR = 0,46 [95% CI: 0,25 till 0,87]; p = 0,001). Antalet upprepade suicidförsök var också lägre (0,4 jämfört med 0,7; p = 0,031) och tiden till första upprepade försök längre (338,3 jämfört med 286,7 dagar; p = 0,032). | Spanien, 2018–2020. |
| BCI - Lågintensiva uppföljningar via vykort och sms | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Uppföljning via vykort efter självskada eller suicidförsök. Deltagarna fick sex kort via post vid 2 och 6 veckor samt 3, 6, 9 och 12 månader efter indexbesöket, som tillägg till sedvanlig vård. | Beautrais, A. L., Gibb, S. J., Faulkner, A., et al. (2010). https://doi.org/10.1192/bjp.bp.109.075754 | RCT | Andel deltagare med ny presentation för självskada samt antal nya självskadepresentationer under 12 månaders uppföljning | Ingen signifikant minskning sågs av total andel nya självskadepresentationer eller totalt antal presentationer under 12 månaders uppföljning. | Nya Zeeland, 2006–2007 |
| Uppföljning via vykort efter sjukhusbehandlad avsiktlig självförgiftning. Deltagarna fick åtta vykort i förslutna kuvert vid 1, 2, 3, 4, 6, 8, 10 och 12 månader efter utskrivning, som tillägg till sedvanlig vård. | Carter, G. L., Clover, K., Whyte, I. M., et al. (2005). https://doi.org/10.1136/bmj.38579.455266.E0 | RCT | Andel patienter med minst en upprepad sjukhusbehandlad självförgiftning samt antal upprepade självförgiftningsepisoder per person under 12 månader. | Ingen signifikant skillnad sågs i andelen patienter med minst en ny självförgiftning. Antalet upprepade episoder var lägre i interventionsgruppen (101 jämfört med 192; IRR = 0,55 [95% CI: 0,35 till 0,87]; p = 0,010), med signifikant resultat bland kvinnor (IRR = 0,54 [95% CI: 0,30 till 0,96]; p = 0,037) men inte bland män. | Australien, 1998–2001 |
| SMS-baserad Caring Contacts-insats som tillägg till sedvanlig vård. Deltagarna fick 11 korta, icke-krävande omsorgsmeddelanden dag 1, vecka 1, månad 1, 2, 3, 4, 6, 8, 10 och 12 samt på födelsedagen. | Comtois, K. A., Kerbrat, A. H., DeCou, C. R., et al. (2019). https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2018.4530 | RCT | Suicidriskhändelser, suicidförsök under 12 månader. | Ingen signifikant effekt sågs på suicidriskhändelser. Däremot var suicidförsök lägre i interventionsgruppen (9,0% jämfört med 14,9%; OR = 0,52 [95% CI: 0,29 till 0,92]; p = 0,03). | USA, 2013–2017 |
| ”Green card”-insats efter suicidförsök. Ungdomar fick ett kort som gav möjlighet till omedelbar återinläggning på lokal barnavdelning vid ny suicidalitet, som tillägg till sedvanlig uppföljning. | Cotgrove, A., Zirinsky, L., Black, D. et al.(1995), https://doi.org/10.1006/jado.1995.1039 | RCT | Nya suicidförsök under 12 månader efter utskrivning samt användning av ”green card” för återinläggning. | Färre ungdomar i interventionsgruppen gjorde nya suicidförsök jämfört med kontrollgruppen, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Fem ungdomar i interventionsgruppen (11%) använde kortet för återinläggning, och ingen av dessa gjorde ett nytt suicidförsök under uppföljningen. | Storbritannien, 1987–1990 |
| Kriskort efter självskada. Deltagarna fick ett kort som erbjöd telefonkonsultation med jourhavande psykiater dygnet runt i upp till 6 månader efter indexepisoden, som tillägg till sedvanlig vård. | Evans, J., Evans, M., Morgan, H. G., et al. (2005). https://doi.org/10.1192/bjp.187.2.186 | RCT | Upprepad självskada inom 12 månader efter indexepisoden | Ingen signifikant minskning av upprepad självskada sågs, varken totalt eller bland personer utan tidigare självskada. Bland personer med tidigare självskada var upprepningsrisken högre i interventionsgruppen, men inte statistiskt säkerställd. | Storbritannien, 1994–1996 |
| Vykortsbaserad uppföljning efter sjukhusvårdad självförgiftning. Deltagarna fick åtta vykort vid 1, 2, 3, 4, 6, 8, 10 och 12 månader efter utskrivning samt ett nionde födelsedagskort, som tillägg till sedvanlig vård. | Hassanian-Moghaddam, H., Sarjami, S., Kolahi, A. A., & Carter, G. L. (2011). https://doi.org/10.1192/bjp.bp.109.067199 | RCT | Suicidförsök | Interventionen var associerad med lägre förekomst av suicidförsök (RRR = 0,42 [95% CI: 0,11 till 0,63]). Antalet suicidförsöksepisoder var också lägre (IRR = 0,64 [95% CI: 0,42 till 0,97]). | Iran, 2006–2007 |
| ”Green card”-insats efter första episod av icke-fatal avsiktlig självskada. Kortet gav tillgång till jourhavande psykiatriläkare dygnet runt, inklusive möjlighet till krisinläggning. | Morgan, H. G., Jones, E. M., & Owen, J. H. (1993). https://doi.org/10.1192/bjp.163.1.111 | RCT | Upprepad avsiktlig självskada under 12 månader. | Färre faktiska upprepningar sågs i interventionsgruppen än i kontrollgruppen (4,95% jämfört med 10,81%), men skillnaden var inte statistiskt signifikant. | Storbritannien, tudieperiod ej tydligt angiven |
| Vykortsbaserad uppföljning för unga med suicidrelaterad problematik. Deltagarna fick ett vykort per månad i 12 månader med personligt stöd, påminnelse om egna hjälpresurser och självhjälpsstrategier. | Robinson, J., Yuen, H. P., Gook, S., et al. (2012). https://doi.org/10.1111/j.1751-7893.2011.00334.x | RCT | Suicidförsök, självskada med dödsavsikt vid 12 och 18 månader. | Ingen signifikant effekt sågs på suicidrelaterade utfall vid 12 eller 18 månader. | Australien, 2006–2007 |
| Case management med coping card efter suicidförsök. Kortet innehöll individuellt anpassade strategier för att identifiera och hantera suicidal ideation, aktiviteter för känsloreglering, hjälpresurser samt kontaktuppgifter till krisstöd och vård. | Wang, Y. C., Hsieh, L. Y., Wang, M. Y., et al. (2016). https://doi.org/10.1111/sltb.12177 | RCT | Nytt suicidförsök under tre månader, tid till nytt suicidförsök | Inga deltagare i coping card-gruppen gjorde nytt suicidförsök under tre månader, jämfört med 5/32 i kontrollgruppen. Tiden till nytt suicidförsök var signifikant längre i coping card-gruppen vid 2 månader (χ² = 4,201; p = 0,040) och 3 månader (χ² = 5,342; p = 0,021), men inte vid 1 månad. | Taiwan, 2012 |
| Case management | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Elderly Suicide Prevention Program (ESPP): Tvåstegat multifacetterat suicidpreventivt program för äldre; omfattade behandling av depression, gatekeeper-utbildning, eftervård för personer som gjort suicidförsök och case management. Insatsen bedrevs på två nivåer: den första nivån utgjordes huvudsakligen av primärvård, den andra nivån bestod av äldrepsykiatrisk specialistvård på tertiär vårdnivå. | Chan, S. S., Leung, V. P., Tsoh, J., et al. (2011). https://doi.org/10.1097/JGP.0b013e3181e56d0f | Observationsstudie med kohortjämförelse före och efter interventionen samt analys av suicidtal på befolkningsnivå utifrån officiell dödsorsaksstatistik | Fullbordat suicid inom två år, upprepade suicidförsök samt suicidtal på befolkningsnivå bland äldre | Lägre andel fullbordade suicid inom två år i ESPP-gruppen än i preinterventionsgruppen (1,99% jämfört med 7,58%; χ² = 6,192; p = 0,028). Ingen signifikant skillnad i upprepade suicidförsök. På befolkningsnivå minskade suicidtalet signifikant endast bland kvinnor ≥85 år. | Kina, 1986–2007 |
| Sjuksköterskeledd case management för vuxna som sökt akutmottagning efter avsiktligt självskadebeteende: tillägg till rutinvård och omfattade psykosocial bedömning, individuell vårdplan, stöd i att identifiera och få tillgång till lämpliga vård- och stödinsatser, eventuell patientföreträdarroll samt öppen tillgång till case manager via telefonkontakt. | Clarke, T., Baker, P., Watts, C.J., et al. (2002). https://doi.org/10.1080/09638230020023561-1 | RCT | Återinläggning på akutmottagning efter nytt självskadebeteende inom 12 månader; multipla återinläggningar | Ingen signifikant skillnad i återinläggning inom 12 månader fanns mellan interventionsgruppen och jämförelsegruppen (9% jämfört med 10%). Multipla återinläggningar var vanligare i interventionsgruppen (4% jämfört med 1%; χ² = 4,444; p = 0,04). | Storbritannien, 1997–1998 |
| Assertive case management för vuxna patienter som lagts in på akutmottagning efter suicidförsök. Insatsen gavs av utbildade case managers och omfattade bedömning av suicidalitet, behandlingsstatus, familje- och social situation samt behov av stödresurser, följt av planering, stöd till fortsatt behandling och samordning av medicinska och sociala insatser. Kontakter genomfördes efter 1 vecka samt efter 1, 2, 3, 6, 12 och 18 månader, och därefter var 6:e månad vid fortsatt samtycke. | Furuno, T., Nakagawa, M., Hino, K., et al. (2018). https://doi.org/10.1016/j.jad.2017.08.071 | RCT | Antal upprepade självskadeepisoder per personår, inklusive suicidförsök; antal upprepade suicidförsök | Assertive case management var associerat med färre upprepade självskadeepisoder per personår än förstärkt sedvanlig vård (justerad IRR = 0,88 [95% CI: 0,80 till 0,96]; p = 0,0031). Antalet upprepade suicidförsök var också lägre (justerad IRR = 0,88 [95% CI: 0,78 till 0,98]; p = 0,0234). Effekten var tydligare bland patienter utan tidigare suicidförsök vid baseline (justerad IRR = 0,73 [95% CI: 0,53 till 0,98]; p = 0,037). | Japan, 2006–2009 |
| Assertive och kontinuerlig case management för vuxna med psykisk ohälsa som lagts in på akutmottagning efter suicidförsök. Insatsen gavs av utbildade case managers och omfattade återkommande kontakt under och efter akutinläggning, kartläggning av psykiatriska och sociala behov, stöd till behandlingsföljsamhet, samordning av vårdkontakter samt hänvisning till sociala och privata stödinsatser. | Kawanishi, C., Aruga, T., Ishizuka, N., et al. (2014). https://doi.org/10.1016/S2215-0366(14)70259-7 | RCT | Första upprepade suicidala beteende, definierat som suicidförsök eller fullbordat suicid; fullbordat suicid | Ingen signifikant skillnad i första upprepade suicidala beteende över hela uppföljningsperioden. I ad hoc-analyser var risken lägre i interventionsgruppen upp till 6 månader (RR = 0,50 [95% CI: 0,32 till 0,80]; p = 0,003), men inte vid 12 eller 18 månader. Ingen signifikant skillnad sågs för fullbordat suicid (6% vs 7%). | Japan, 2006–2009 |
| Flexibelt och kontinuerligt case management-program för personer som sökt akutmottagning efter suicidförsök. Insatsen gavs av utbildade sjuksköterskor eller socionomer/socialarbetare under psykiatrisk handledning och omfattade återkommande kontakt via fysiska möten eller telefon, bedömning av suicidrisk och psykiatriska symtom, emotionellt stöd, stöd till behandlingsföljsamhet, problemlösning samt information och stöd till patient och familj. | Kim, M. H., Lee, J., Noh, H., et al. (2020). https://doi.org/10.3390/ijerph17072599 | Icke-randomiserad observationsstudie | Död genom nytt suicidförsök under uppföljning | Död genom nytt suicidförsök var lägre i case management-gruppen än i jämförelsegruppen (2,27% jämfört med 7,35%; log-rank p = 0,019). Case management var associerat med lägre risk för död genom suicidförsök i Cox-regression (HR = 0,34 [95% CI: 0,13 till 0,87]) och efter justering för potentiella confounders (justerad HR = 0,27 [95% CI: 0,09 till 0,83]). | Sydkorea, 2009–2011 |
| Akutmottagningsbaserat uppföljningsprogram för personer som sökt vård efter suicidförsök. Programmet omfattade psykiatrisk screening och intervju av socialarbetare vid Psychiatric Crisis Response Centers, kort intervention samt uppföljande case management efter utskrivning. | Kim, T. H., Song, K. J., Shin, et al. (2022). https://doi.org/10.3346/jkms.2022.37.e245 | Retrospektiv observationsstudie | Suiciddödlighet under långtidsuppföljning | Suiciddödlighet var lägre bland patienter som deltog i uppföljande case management än bland dem som inte deltog (4,5% jämfört med 12,4%; p < 0,001). | Sydkorea, 2013–2015 |
| Insatser utformade för äldre | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Tele-Help/Tele-Check består dels av ett portabelt trygghetslarm (Tele-Help) och dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av tränad personal ca 2 gånger per vecka, för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-check). | De Leo, D., Carollo, G., & Dello Buono, M. (1995). https://doi.org/10.1176/ajp.152.4.632 | Longitudinell observationsstudie | Suicidtal hos äldre | Lägre suiciddödlighet bland användare av Tele-Help/Tele-Check än förväntat i jämförelsepopulationen (SMR = 13,44% [95% CI: 0,3 till 74,8]; p < 0,05). | Italien, 1988–1991 |
| Tele-Help/Tele-Check består dels av ett portabelt trygghetslarm (Tele-Help) och dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av tränad personal ca 2 gånger per vecka, för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-check). | De Leo, D., Dello Buono, M., & Dwyer, J. (2002). https://doi.org/10.1192/bjp.181.3.226 | Longitudinell observationsstudie | Suicidtal hos äldre | Lägre suiciddödlighet bland användare av TeleHelp–TeleCheck än förväntat i jämförelse-populationen (SMR = 28,8% [95% CI: 11,5 till 62,5]; p < 0,001). Resultaten var statistiskt signifikanta bland kvinnor (SMR = 16,7% [95% CI: 2,0 till 59,9]; p < 0,01), men inte bland män. | Italien, 1988–1998 |
| Offentligt ekonomiskt stöd till äldre personer med låg socioekonomisk status | Kim, C., Dusing, G. J., Jin, H., & Chum, A. (2024). https://doi.org/10.1038/s41598-024-61845-2 | Longitudinell kohortstudie | Suicidrelaterade beteenden hos äldre | Bland äldre personer i fattigdom hade personer som inte mottog socialbidrag högre risk för suicidrelaterad död än bidragsmottagare, både bland män (HR-skillnad = 0,21 [95% CI: 0,20 till 0,22]) och kvinnor (HR-skillnad = 0,11 [95% CI: 0,10 till 0,11]). | Sydkorea, 2010–2019 |
| Insatser utformade för specifika riskgrupper | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Kulturellt anpassad samhällsbaserad intervention (Qungasvik) för Yup’ik-ungdomar | Allen, J., Rasmus, S. M., Fok, C. C. T., et al. (2018). https://doi.org/10.1007/s11121-017-0798-9 | Icke-randomiserad jämförandestudie | Skyddsfaktorer mot suicid (Reasons for Life) | Den högintensiva interventionen var associerad med förbättrade skyddsfaktorer mot suicid jämfört med lågintensiv intervention (d = 0,27; p < 0,05). | USA, studieperiod ej tydligt angiven |
| Multikomponentinsats riktad till Apache-indianer, inkluderade psykoedukation för skolelever, utbildning av gatekeepers samt indikerade åtgärder för självmordsbenägna unga personer. | Cwik, M. F., Tingey, L., Maschino, A., et al. (2016). https://doi.org/10.2105/AJPH.2016.303453 | Beskrivande observationsstudie | Självmordstal | Resultaten visade en ökning av suicidtal med 38% i åldersgruppen 10–14 år, men samtidigt en minskning med 5,5% respektive 36,8% i åldersgrupperna 15–19 år och 20–24 år. | USA, 2001–2015 |
| Omfattande samhällsbaserat suicidpreventivt program för amerikanska indianungdomar | May, P. A., Serna, P., Hurt, L., & Debruyn, L. M. (2005). https://doi.org/10.2105/AJPH.2004.040410 | Observationsstudie med före- och efterjämförelser | Suicidtal, suicidförsök | Inga effekter observerades på antalet suicid. Dock minskade antalet suicidförsök signifikant med 21% (R2 = 0,322; β = -0,609, p = 0,016). | USA, 1988–2002 |
| Omfattande samhällsbaserat suicidpreventivt program för amerikanska indianer | Centers for Disease Control and Prevention. (1998). https://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/00051966.htm | Observationsstudie med före- och efterjämförelser | Suicidtal | Efter implementeringen minskade suicidtal med 73% bland personer i åldern 15–19 år jämfört med perioden före interventionen. | USA, 1988–1997 |
| Enhanced Support Service: Multidisciplinär psykosocial stödinsats för våldsamma intagna | Camp, J., Joy, K., & Freestone, M. (2018). https://doi.org/10.1177/0306624X17752254 | Observationsstudie med före- och efterjämförelser | Självskadebeteende | Ingen statistiskt säkerställd minskning observerades för självskadebeteende. | Storbritannien, studieperiod ej tydligt angiven |
| Omfattande suicidpreventivt program i häkten och polisarrester | Cox, J. F., & Morschauser, P. C. (1997). https://doi.org/10.1027/0227-5910.18.4.178 | Observationsstudie med före- och efterjämförelser | Suicidtal i häkten | Efter implementeringen minskade antalet suicid i häkten från 26 fall år 1984 till 9 fall år 1996, trots en nästan 100% ökning av häktespopulationen, vilket beskrevs som en minskning av suicid med mer än 150%. | USA, 1984–1996 |
| Lagstiftningsreformer inom kriminalvården och rättssystemet | Fruehwald, S., MD, Frottier, P., MD, Eher, R., et al. (2000), https://doi.org/10.1111/j.1943-278X.2000.tb00991.x | Observationsstudie | Suicidtal i häkten | rots minskad fängelsepopulation ökade suicidtalen i fängelser från 57,0 per 100 000 intagna under 1947–1956 till 158,3 per 100 000 under 1987–1996 (p < 0,01). | Österrike, 1947–1996 |
| Suicidscreening i ungdomsanstalter | Gallagher, C. A., & Dobrin, A. (2005). https://doi.org/10.1097/01.chi.0000156281.07858.52 | Originalstudie | Suicidförsök som krävde akutsjukvård | Institutioner som screenade alla ungdomar inom 24 timmar efter ankomst hade lägre odds för suicidförsök som krävde akutsjukvård (OR = 0,39 [95% CI: 0,23 till 0,65]). Institutioner som endast screenade vissa ungdomar mellan 2 och 7 dagar efter ankomst hade högre odds för suicidförsök (OR = 2,48 [95% CI: 1,30 till 4,73]). | USA, 2000 |
| Kamratbaserat suicidpreventivt program i fängelse (SAMS in the Pen) | Hall, B., & Gabor, P. (2004). https://doi.org/10.1027/0227-5910.25.1.19 | Originalstudie med före- och efterjämförelser | Suicidtal | Under perioden före programmets införande registrerades fyra fullbordade suicider (131,0 per 100 000 intagna), jämfört med två fullbordade suicid (65,5 per 100 000) under programmets första fem år. Under de två år som följde efter programmets avslutande registrerades två fullbordade suicider (164,9 per 100 000). Författarna bedömde dock att resultaten inte kunde tolkas statistiskt säkert på grund av låga absoluta tal. | Kanada, 1996–1999 |
| Omfattande suicidpreventivt program i häkte: utbildning av personal, suicidscreening, förbättrad kommunikation mellan personalgrupper, ökade observationsnivåer, suicidsäkra celler samt akuta interventionsrutiner och HLR | Hayes L. M. (1997). https://doi.org/10.1002/(sici)1099-0798(199723/09)15:4<399::aid-bsl284>3.0.co;2-o | Observationsstudie med före- och efterbeskrivning | Suicid i häkte | Efter implementeringen av ett omfattande suicidpreventivt program rapporterades inga ytterligare suicid under de följande 18 månaderna. | USA, studieperiod ej tydligt angiven |
| Coping Course: kognitiv beteendeterapeutisk gruppintervention för coping- och problemlösningsförmåga hos frihetsberövade ungdomar | Rohde, P., Jorgensen, J. S., Seeley, J. R., & Mace, D. E. (2004). https://doi.org/10.1097/01.chi.0000121068.29744.a5 | RCT | Suicidalt beteende | Resultaten visade ingen statistiskt säkerställd effekt observerades för tett sammanvägt mått på aktuellt suicidalt beteende, baserat på självrapporterade självmordstankar och livstidssuicidförsök (F = 1,32; p = 0,254). | USA, 2001–2002 |
| Assessment, Care in Custody and Teamwork: strukturerat suicidpreventivt arbetssätt i fängelsemiljömed riskbedömning, individuella vårdplaner, case management och multidisciplinärt samarbete. | Shaw, J., & Humber, N. (2007). https://doi.org/10.1016/j.mppsy.2007.08.014 | Beskrivande artikel | Suicidtal i fängelse | Suicidtalet i brittiska fängelser minskade från 127 per 100 000 intagna år 2004 till 90 per 100 000 år 2006, men att det var oklart om detta representerade en långsiktig trend. | Storbritannien, 2004–2006 |
| Multidisciplinärt suicidpreventivt program i häkte med ACCT-riskbedömningar, integrerade vårdprocesser och samarbete mellan kriminalvård och psykiatri | Slade, K., & Forrester, A. (2015). https://doi.org/10.1080/14789949.2015.1062997 | Retrospektiv fallstudie | Suicidtal i häkte | Efter införandet av lokala suicidpreventiva strategier observerades en signifikant minskning av suicidtal jämfört med tidigare nationella strategier (X² = 9,5573; p < 0,0001). | Storbritannien, 2008–2011 |
| Häktesmiljö med podulär direktövervakning och mindre institutionell utformning, inklusive ljuddämpning, individuell kontroll över belysning och möjlighet att röra sig in och ut ur celler. | Tartaro, C., & Levy, M. P. (2008). https://doi.org/10.3818/JRP.10.1.2008.21 | Tvärsnittsstudie | Suicid i häkte | Häkten med mindre institutionell miljö hade lägre sannolikhet för suicid (OR = 0,51; p < 0,05). | USA, 2003 |
| Supportive Services for Veteran Families: tillfälligt ekonomiskt stöd för boendekostnader inom stödprogram för veteraner | Nelson, R. E., Montgomery, A. E., Suo, Y., et al. (2024). https://doi.org/10.1007/s11606-023-08337-7 | Retrospektiv kohortstudie | Suicidförsök | Studien visade inget samband mellan tillfälligt ekonomiskt stöd för boendekostnader inom programmet Supportive Services for Veteran Families och suicidförsök. | USA, 2015–2018 |
| Caring Letters: nio stödjande brev under ett år till veteraner som kontaktat Veterans Crisis Line | Reger, M. A., Legler, A., Lauver, M., et al. (2024). https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2024.8064 | RCT | Suicidförsök | Ingen association observerades mellan interventionen och suicidförsök under 12 månaders uppföljning. | USA, 2020–2021 |
| Mental Health First Aid (MHFA)-utbildning för flyktingledare | Subedi, P., Li, C., Gurung, A., Bizune, D., et al. (2015). https://doi.org/10.1186/s13033-015-0012-z | Okontrollerad före- och efterstudie | Kunskap om psykisk ohälsa, identifiering av depression, attityder till psykisk sjukdom | MHFA-utbildningen förbättrade identifiering av depressionssymtom och kunskap om behandling, men minskade inte negativa attityder till psykisk sjukdom. | USA, 2014 |
| Contact and Safety Planning (CASP): regelbunden kontakt från utbildade frivilliga i flyktingläger samt individuell säkerhetsplan med copingstrategier och kontaktuppgifter till stödpersoner | Vijayakumar, L., Mohanraj, R., Kumar, S., et al. (2017). https://doi.org/10.1177/0020764017723940 | Kontrollerad före- och efterstudie | Suicid, suicidförsök | Antalet suicid och suicidförsök minskade från 13 till 6 i interventionslägret medan ingen förändring observerades i kontrollägret. Skillnaden mellan grupperna för det kombinerade utfallet suicid och suicidförsök var 519 per 100 000 personer och år (95% CI: 136 till 902; p = 0,01). | Indien, studieperiod ej tydligt angiven |
| Lagar om alkoholskatt | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Höjning av alkoholskatt | Markowitz, S., Chatterji, P., & Kaestner, R. (2003). | Kvasi-experimentell observationsstudie | Självmordstal bland ungdomar 18–20 år | Högre ölskatt var associerad med minskade suicidtal bland män i alla åldersgrupper; en ökning av skatten med 10 % var kopplad till en minskning av suicid med cirka 5 % bland de yngsta samt 2–3 % i äldre ungdomsgrupper. Ingen effekt observerades bland kvinnor. | USA, 1976–1999 |
| Höjning av alkoholskatt | Skog O. J. (1993). https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.1993.tb02141.x | Kvasi-experimentell observationsstudie | Självmordstal i befolkningen | Höjd alkoholskatt var associerad med kraftigt minskad alkoholkonsumtion (från 10 till 2,2 liter per capita) och en minskning av suicidtal med 19% i befolkningen, inklusive en större minskning på 56% bland personer med alkoholmissbruk. | Danmark, 1931–1980 |
| Höjning av alkoholskatt | Lange, S., Jiang, H., Štelemėkas, M., et al. (2023). https://doi.org/10.1080/13811118. 2021.1999873 | Observationsstudie | Självmordstal i befolkningen | Skattehöjningar på alkohol var förknippade med en minskning av manliga självmord (effektskattning = -0,155, SE = 0,064, 95% CI: -0,281 till -0,029; p = 0,016), men däremot inte kvinnliga. | Litauen, 2001–2018 |
| Höjning av alkoholskatt | Son, C. H., & Topyan, K. (2011). https://doi.org/10.1007/s10198-010-0231-9 | Observationsstudie | Självmordstal i befolkningen | Skatt på vin (inte öl eller starksprit) hade en negativ och statistiskt signifikant korrelation med suicid (elasticitet = −0,033). Analysen kontrollerade bland annat för statskillnader i alkoholtillgänglighet och försäljningsskatt. | USA, 1995–2004 |
| Höjning av alkoholpriser | Sloan, F. A., Reilly, B. A., & Schenzler, C. (1994). https://doi.org/10.15288/jsa.1994.55.454 | Observationsstudie | Självmordstal hos personer mellan 25 och 64 år | En ökning av priset på alkohol var signifikant och negativt associerat med självmord (p = 0,02). | USA, 1982–1988 |
| Höjning av alkoholpriser | Razvodovsky, Y. (2019). https://doi.org/10.5114/ain.2019.85364 | Observationsstudie | Självmordstal i befolkningen | En 1-procentig höjning av priset på vodka, vin och öl var associerat med en minskning på 1,1% till 2,4% av både manliga och kvinnliga självmord. | Ryssland, 2000–2015 |
| Höjning av alkoholskatt | Yamasaki, A., Chinami, M., Suzuki, M., et al. (2005). https://doi.org/10.2466/pr0.97.1.213-216 | Observationsstudie | Självmordstal i befolkningen | Högre alkoholskatt var associerad med ökade suicidtal bland män (β = 0,042; p < 0,001), medan ingen signifikant association observerades för kvinnor. | Schweiz, 1965–1994 |
| Förändringar i alkoholpolicy | Murphy, J. P., Smart, R., Schell, T. L., et al. (2024). https://doi.org/10.1016/j.amepre.2024.04.002 | Observationsstudie | Självmordstal i befolkningen | Ökad restriktivitet i den samlade alkoholpolicyn (inklusive skatter, tillgänglighet, åldersgränser och trafikregler) var inte tydligt associerad med förändringar i suicidtal på befolkningsnivå. | USA, 2002–2018 |
| Alkoholpolicyer: höjda alkoholskatter; reglering av marknadsföring, tillgänglighet; införande av kontroller mot rattfylleri; samt inskränkningar av olaglig försäljning och kampanjer från icke-statliga organisationer. | Sauliune, S., Petrauskiene, J., & Kalediene, R. (2012). https://doi.org/10.1093/alcalc/ags033 | Ekologisk studie | Potentiellt förlorade levnadsår till följd av alkohol-relaterade suicid | Åldersstandardiserad potentiellt förlorade levnadsår till följd av alkoholrelaterade suicid ökade med 16,3% bland män, men studiens författare spekulerar att resultatet också kan ha berott på den höga arbetslöshet som rådde i landet i samband med lågkonjunktur. Bland kvinnor förblev den relativt stabil. | Litauen, 2006–2009 |
| Lagar om försäljning och import av alkoholdrycker | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Lokala alkoholrestriktioner på samhällsnivå: ”dry laws” (förbud mot försäljning och import av alkohol) och "damp laws" (försäljning av alkohol är antingen förbjuden eller endast tillåten på specifika försäljningsställen, och import är tillåtet endast för personligt bruk) | Berman, M., Hull, T., & May, P. (2000). https://doi.org/10.15288/jsa.2000.61.311 | Kvasi-experimentell studie | Dödsfall relaterade till bland annat suicid per 100 000 invånare | Införandet av både ”dry laws” och "damp laws" var associerat med 10,3% reducerad självmordsfrekvens. Vid jämförelse av dessa två policys fann studien att "damp laws" ledde till en minskning på 63% i självmordsfrekvensen, medan ”dry laws” endast resulterade i 4,9% reducering. | USA, 1980–1993 |
| Åldersgräns för alkoholkonsumtion | Choi, Y., Jin, T., Seo, J., et al. (2025). https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2025.112557 | Kvasi-experimentell observationsstudie | Självmordstal bland ungdomar 10–19 år | Införandet av åldersgränsskyltning i butik var associerat med en signifikant minskning i suiciddödlighet bland ungdomar (–0,35 [95% CI: –0,51 till –0,18]), medan varken förbud mot langning (–0,26 [95% CI: –0,59 till 0,07]) eller skärpta böter för försäljning till minderåriga (–0,11 [95% CI: –0,52 till 0,31]) var associerade med någon signifikant förändring när åtgärderna analyserades var för sig, men en minskning sågs i relation till trenden före införandet av samtliga alkoholpolicyer (–0,72 [95% CI: –1,28 till –0,16]). | Sydkorea, 2006–2019 |
| Tillgänglighet av alkohol via täthet av alkoholförsäljningsställen | Escobedo, L. G., & Ortiz, M. (2002). https://doi.org/10.1016/s0001-4575(01)00068-9 | Ekologisk studie | Självmordstal i befolkningen | Högre täthet av alkoholförsäljningsställen var associerad med högre suicidtal (β = 0,21 till 0,23; p < 0,05), med cirka 50–80% högre nivåer i områden med högst tillgänglighet jämfört med lägst. | USA, 1990–1994 |
| Tillgänglighet av alkohol via täthet av alkoholförsäljningsställen | Giesbrecht N., Huguet N., Ogden L., et al. (2015). https://doi.org/10.1111/add.12762
| Observationsstudie | Självmordstal i befolkningen | Högre densitet av alkoholförsäljningsställen var associerad med flera alkoholrelaterade självmordsfall, särskilt bland män (OR = 1,08 [95% CI: 1,03 till 1,13]). Inga tydliga samband sågs bland kvinnor. | USA, 2003–2011 |
| Partiella och fullständiga förbud mot alkoholförsäljning under COVID-19 | Hodgson, A. F., Bantjes, J., Pirkis, J., et al. (2025). https://doi.org/10.1136/bmjgh-2024-017171 | Kvasi-experimentell studie | Självmordstal per 100 000 invånare | Fullständiga alkoholrestriktioner var associerade med minskad suicidrisk för båda könen (RR = 0,82 [95% CI: 0,75 till 0,90]) och för män (RR = 0,78 [95% CI: 0,70 till 0,87]), motsvarande cirka 18% respektive 22%, medan partiella restriktioner inte visade någon effekt och ingen signifikant minskning observerades bland kvinnor. | Sydafrika, 2017, 2020–2021 |
| Tillgänglighet av alkohol via täthet av alkoholförsäljningsställen | Johnson, F. W., Gruenewald, P. J., & Remer, L. G. (2009). https://doi.org/10.1111/j.1530-0277.2009.01052.x | Longitudinell ekologisk studie | Självmordstal och suicidförsöksfrekvens | Högre täthet av barer var associerad med högre suicidtal både lokalt (b = 7,600; p = 0,016) och i angränsande områden (b = 15,990; p = 0,026), och högre täthet av lokala försäljningsställen var associerad med högre suicidtal lokalt (b = 3,547; p = 0,022), medan högre täthet av restauranger var associerad med lägre suicidtal (b = –3,348; p = 0,003). | USA, 1995–2000 |
| Legalisering av starköl | Lester D. (1999). https://doi.org/10.2466/pr0.1999.84.3c.1158 | Kvasi-experimentell före–efter-studie | Självmordstal per 100 000 invånare | Suicidfrekvensen minskade från 15,08 (SD = 2,00) till 11,98 (SD = 2,84) (t = 2,00; p < 0,05), med en signifikant minskning bland kvinnor (7,40 till 4,44; t = 1,97; p < 0,05) men inte bland män (22,70 till 19,52; t = 0,97). | Island, 1984–1994 |
| Alkoholpolicy relaterad till tillgänglighet | Markowitz, S., Chatterji, P., Kaestner, R. (2003). | Observationsstudie med tidsserieanalys | Självmordstal bland unga 10-24 år | Ökad tillgänglighet till alkohol var associerad med högre suicidtal bland män (t.ex. 10% fler försäljningsställen var associerat med 0,98% högre suicidtal bland tonåringar och 0,51% bland unga vuxna), medan högre andel i “dry counties” var associerad med lägre suicidtal bland äldre män; ingen effekt sågs bland kvinnor. | USA, 1976–1999 |
| Förändringar i alkoholpolicy | Murphy, J. P., Smart, R., Schell, T. L., et al. (2024). https://doi.org/10.1016/j.amepre.2024.04.002 | Observationsstudie | Självmordstal i befolkningen | Ökad restriktivitet i den samlade alkoholpolicyn (inklusive skatter, tillgänglighet, åldersgränser och trafikregler) var inte tydligt associerad med förändringar i suicidtal på befolkningsnivå. | USA, 2002–2018 |
| Begränsningar i försäljningstid och försäljningsställen | Pridemore, W. A., & Snowden, A. J. (2009). https://doi.org/10.2105/AJPH. 2008.146183 | Kvasi-experimentell studie | Självmordstal | Policyn var associerad med en omedelbar och varaktig minskning av suicid bland män (–3,6 per månad [95% CI: –6,9 till –0,4]), motsvarande cirka 10%, medan ingen signifikant förändring observerades bland kvinnor. | Slovenien, 1997–2005 |
| Tillgänglighets- och konsumtionsbegränsande åtgärder | Pridemore, W. A., Chamlin, M. B., & Andreev, E. (2013). https://doi.org/10.2105/AJPH.2013.301405 | Kvasi-experimentell studie | Självmordstal | Policyn var associerad med en omedelbar och varaktig minskning av suicid bland män på cirka 9% (effektstorlek = –0,096; p = 0,01), medan ingen signifikant effekt observerades bland kvinnor. | Ryssland, 2000–2010 |
| Tillgänglighet till alkohol och skjutvapen i lokalsamhället | Pear, V. A., Wintemute, G. J., Jewell, N. P., & Ahern, J. (2023). https://doi.org/10.1016/j.healthplace.2023.102969 | Populationsbaserad viktad fall–kontrollstudie | Fatal och icke-fatal självskada med skjutvapen | Täthet av alkoholförsäljningsställen var inte associerad med självmordsbeteenden (försök och fullbordade suicid) med skjutvapen. | USA, 2005–2015 |
| Alkoholpolicyer: höjda alkoholskatter; reglering av marknadsföring, tillgänglighet; införande av kontroller mot rattfylleri; samt inskränkningar av olaglig försäljning och kampanjer från icke-statliga organisationer. | Sauliune, S., Petrauskiene, J., & Kalediene, R. (2012). https://doi.org/10.1093/alcalc/ags033 | Ekologisk studie | Potentiellt förlorade levnadsår till följd av alkohol-relaterade suicid | Åldersstandardiserad potentiellt förlorade levnadsår till följd av alkoholrelaterade suicid ökade med 16,3% bland män, men studiens författare spekulerar att resultatet också kan ha berott på den höga arbetslöshet som rådde i landet i samband med lågkonjunktur. Bland kvinnor förblev den relativt stabil. | Litauen, 2006–2009 |
| Minskad tillgänglighet till alkohol och konsumtion under perestrojkan | Wasserman, D., & Värnik, A. (1998). https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.1998.tb10758.x | Kvasi-experimentell studie | Självmordstal | Suicidtalen minskade med cirka 32% bland män och 19% bland kvinnor, med större minskningar i vissa regioner. | Sovjetunionen, 1984–1990 |
| Privatisering av alkoholförsäljning | Zalcman, R. F., & Mann, R. E. (2007). https://doi.org/10.1177/009145090703400405 | Kvasi-experimentell studie | Självmordstal | Privatisering var associerad med ökade suicidtal: 1985 års reform medförde en varaktig ökning (män: 51%, effektstorlek = 0,42 [SE = 0,08]; kvinnor: 35%, effektstorlek = 0,30 [SE = 0,10]; båda p < 0,01), 1989 års reform tillfälliga ökningar (män: 17%, effektstorlek = 0,16 [SE = 0,04]; kvinnor: 52%, effektstorlek = 0,41 [SE = 0,04]; båda p < 0,01), och 1994 års reform en tillfällig ökning bland män (19%, effektstorlek = 0,17 [SE = 0,04]; p < 0,01) men ingen signifikant förändring bland kvinnor. | Canada, 1985–1995 |
| Sovjetisk anti-alkoholkampanj med minskad alkoholkonsumtion | Värnik, A., Kõlves, K., Väli, M., et al. (2007). https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2006.01687.x | Kvasi-experimentell studie | Självmordstal | Alkoholrelaterade suicid minskade med 39,2% bland män och 41,4% bland kvinnor i Estland, i samband med en Sovjetisk anti-alkoholreform år 1985, och att suiciden ökade efter det att reformen upphörde. | Estland, 1981–1992 |
| Välfärdssatsningar | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Programa Bolsa Família/Bolsa Família Programme (PBF/BFP): ekonomiskt stöd till hushåll i fattigdom, kopplat till krav på barns skolgång och grundläggande hälsokontroller | Alves, F. J. O., Machado, D. B., & Barreto, M. L. (2019). https://doi.org/10.1007/s00127-018-1627-6 | Longitudinell ekologisk studie | Suicidtal | Högre täckning av Bolsa Família var associerad med lägre suicidtal. Justerat RR var 0,968 vid 30–70% täckning (95% CI: 0,963 till 0,974) och 0,939 vid ≥70% täckning (95% CI: 0,933 till 0,945). ≥70% täckning i minst 3 år var associerad med lägre suicidtal totalt (RR = 0,958 [95% CI: 0,956 till 0,961]) och bland kvinnor (RR = 0,908 [95% CI: 0,851 till 0,969]), men inte tydligt bland män (RR = 0,986 [95% CI: 0,953 till 1,022]). | Brasilien, 2004–2012 |
| Finanspolitisk åtstramning i fem skuldkrisdrabbade euroländer: minskade offentliga utgifter, skattehöjningar och budgetkonsolidering | Antonakakis, N., & Collins, A. (2015). https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2015.09.033 | Longitudinell studie | Suicidtal per 100 000 invånare | Minskade offentliga utgifter var associerade med ökade suicidtal, särskilt bland män 65–89 år. En minskning av offentliga utgifter med 1% var associerad med ökade suicidtal i denna grupp på kort sikt (1,38%), medellång sikt (2,42%) och lång sikt (3,32%). Effekterna var mindre tydliga bland kvinnor; en ökning sågs främst bland kvinnor 25–44 år med ett års fördröjning (0,72%). | Grekland, Irland, Italien, Portugal, Spanien, 1968–2012 |
| Housing First/At Home: eget boende och stödinsatser för hemlösa personer med psykisk sjukdom | Aquin, J. P., Roos, L. E., Distasio, J., et al. (2017). https://doi.org/10.1177/0706743717694836 | Icke-blindad randomiserad kontrollerad studie | Suicidförsök | Suicidförsök skiljde sig inte signifikant mellan Housing First och sedvanliga insatser under uppföljningen (Housing First 11,9%, sedvanliga insatser 10,5%; estimat = 0,10; SE = 0,16; p = 0,52). | Kanada, 2009–2013 |
| Program Keluarga Harapan (PKH): ekonomiskt stöd till fattiga hushåll, med krav kopplade till barns skolgång och hälsovård | Christian, C., Hensel, L., & Roth, C. (2019). https://doi.org/10.1162/rest_a_00777 | Kvasiexperimentell studie | Suicidtal per 100 000 invånare | I den nationella difference-in-differences-analysen, som utnyttjade att PKH infördes i olika områden vid olika tidpunkter, var programmet associerat med lägre suicidtal (–0,358 suicid per 100 000; SE = 0,101; p < 0,01), motsvarande cirka 18% lägre suicidtal jämfört med kontrollmedelvärdet. I det mindre randomiserade urvalet var minskningen liknande men inte signifikant i ANCOVA-analysen (–0,337; SE = 0,266), medan en difference-in-differences-analys inom samma randomiserade urval visade en signifikant minskning (–0,665; SE = 0,318; p < 0,05). | Indonesien, 2000–2014 |
| Arbetslöshetsersättning i USA: ekonomiskt stöd till arbetslösa, med olika ersättningsnivåer mellan delstater | Cylus, J., Glymour, M. M., & Avendano, M. (2014). https://doi.org/10.1093/aje/kwu106 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal per 100 000 invånare | En ökning av arbetslösheten med 1 procentenhet var associerad med 0,16 fler suicider per 100 000 invånare (95% CI: 0,08 till 0,24). Högre maximal arbetslöshetsersättning försvagade sambandet mellan arbetslöshet och suicidtal, med en negativ interaktion mellan arbetslöshet och ersättningsnivå (β = –0,57 [95% CI: –0,86 till –0,27]; p < 0,001). Effekterna var små och skilde sig inte tydligt efter kön eller åldersgrupp. | USA, 1968–2008 |
| Minimilön i USA: lägsta tillåtna lön, där vissa delstater har högre minimilön än den federala nivån | Gertner, A. K., Rotter, J. S., & Shafer, P. R. (2019). https://doi.org/10.1016/j.amepre.2018.12.008 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal på delstatsnivå | En ökning av den reala minimilönen med 1 dollar var associerad med 1,9% lägre årligt suicidtal (95% CI: –0,031 till –0,007; p < 0,01). Sambandet var mest konsekvent från 2011 och framåt. Analyser efter kön och etnicitet visade inga tydliga skillnader i sambandet. | USA, 2006–2016 |
| Minimilön i USA: lägsta tillåtna lön, där vissa delstater har högre minimilön än den federala nivån | Kaufman, J. A., Salas-Hernández, L. K., Komro, K. A., & Livingston, M. D. (2020). https://doi.org/10.1136/jech-2019-212981 | Kvasiexperimentell studie | bland vuxna 18–64 år med högst gymnasieutbildning | En ökning av minimilönen med 1 dollar var associerad med lägre suicidtal bland vuxna med högst gymnasieutbildning (RR = 0,964 [95% CI: 0,934 till 0,995]), men inte bland personer med collegeexamen (RR = 1,044 [95% CI: 0,965 till 1,130]). Effekten var störst vid hög arbetslöshet, då höjd minimilön var associerad med 3,4% till 5,9% lägre suicidtal. | USA, 1990–2015 |
| Arbetslöshetsersättning i USA: ekonomiskt stöd till arbetslösa | Kaufman, J. A., Livingston, M. D., & Komro, K. A. (2020). https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2020.106318 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal per 100 000 invånare, 18–64 år | Ingen tydlig effekt sågs i hela populationen vid 10 procentenheters högre ersättningstillgång (β = –0,009 [95% CI: –0,041 till 0,022]). Skyddande samband sågs främst bland män (β = –0,120 [95% CI: –0,188 till –0,051]), icke-spansktalande vita (β = –0,228 [95% CI: –0,329 till –0,128]) och personer 45–64 år (β = –0,107 till –0,147). | USA, 2000–2015 |
| Anställningsskydd i OECD-länder: lagar och regler som begränsar uppsägningar och reglerar tillsvidare- och tillfälliga anställningar | Kim, C., & Cho, Y. (2017). https://doi.org/10.3390/ijerph14050470 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal bland personer 25–34 år | Lägre anställningsskydd för tillsvidareanställda var associerat med högre suicidtal i samtliga grupper: män 25–29 år (β = –4,229; p < 0,01), män 30–34 år (β = –5,997; p < 0,01), kvinnor 25–29 år (β = –2,613; p < 0,01) och kvinnor 30–34 år (β = –2,381; p < 0,01). Arbetslöshetsnivån var inte signifikant associerad med suicidtal. | 20 OECD länder, 1994–2010 |
| Earned Income Tax Credit (EITC): skattereduktion för låginkomsttagare och arbetande familjer | Lenhart O. (2019). https://doi.org/10.1002/hec.3948 | Kvasiexperimentell studie | Suicidtal per 100 000 invånare | En hög delstatlig EITC-nivå, minst 10% av den federala nivån, var associerad med 3,91% lägre suicidtal (p < 0,05). En ökning av EITC-nivån med 10 procentenheter var associerad med 3,89% lägre suicidtal (p < 0,05), och införandet av delstatlig EITC oavsett nivå med 3,12% lägre suicidtal (p < 0,05). | USA, 1996–2016 |
| Bolsa Família Programme (BFP): ekonomiskt stöd till fattiga hushåll i Brasilien, med krav kopplade till barns skolgång, hälsokontroller och vaccinationer | Machado, D. B., Williamson, E., Pescarini, J. M., et al. (2022). https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1004000 | Kvasiexperimentell kohortstudie | Suicidtal bland personer ≥10 år | BFP var associerat med lägre suicidtal (IRR = 0,44 [95% CI: 0,42 till 0,45]; p < 0,001). Sambandet var tydligast bland kvinnor (IRR = 0,36 [95% CI: 0,33 till 0,38]) och personer 25–59 år (IRR = 0,41 [95% CI: 0,40 till 0,43]). | Brasilien, 2004–2015 |
| Earned Income Tax Credit (EITC): återbetalningsbar skattereduktion för låginkomsttagare och arbetande familjer | Morgan, E. R., DeCou, C. R., Hill, H. D., et al. (2021). https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2020.106403 | Upprepad tvärsnittsstudie | Suicidförsök, suiciddöd samt kombinerade dödliga och icke-dödliga suicidförsök | En ökning av EITC-nivån med 10 procentenheter var associerad med färre suicidförsök (PR = 0,96 [95% CI: 0,93 till 0,99]) och färre suicid och suicidförsök sammantaget (PR = 0,96 [95% CI: 0,93 till 0,99]). Sambandet med suiciddöd var svagare men i samma riktning (PR = 0,99 [95% CI: 0,99 till 1,00]). | USA, 2007–2018 |
| Arbetslöshetsskydd i olika välfärdsregimer: ekonomiskt och socialt skydd vid arbetslöshet, inklusive ersättningsnivåer, kvalifikationsvillkor, ersättningstid och väntetid | Norström, T., & Grönqvist, H. (2015). https://doi.org/10.1136/jech-2014-204602 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal | Ökad arbetslöshet var associerad med högre suicidtal bland män, med starkast samband i länder med svagare arbetslöshetsskydd: östra Europa (elasticitet = 0,128; p < 0,001), södra Europa (elasticitet = 0,166; p = 0,010), anglosaxiska länder (elasticitet = 0,085; p = 0,013) och bismarckianska länder (elasticitet = 0,038; p < 0,001). I skandinaviska länder sågs inget signifikant samband (elasticitet = 0,030; p = 0,136). | EU, USA, Australien, 1960–2012 |
| Supplemental Nutrition Assistance Program (SNAP) och Earned Income Tax Credit (EITC): ekonomiskt stöd till låginkomsthushåll genom matstöd respektive skattereduktion för arbetande låginkomsttagare | Rambotti S. (2020). https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2019.112778 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal | Högre SNAP-deltagande var associerat med lägre suicidtal totalt (standardiserad β = –0,17; p < 0,05) och bland män (standardiserad β = –0,17; p < 0,05). Delstatlig EITC var associerad med lägre suicidtal i ojusterade modeller, men inte efter justering. | USA, 2000–2015 |
| Aktiva arbetsmarknadsprogram och socialt skydd vid ekonomiska chocker: exempelvis arbetsförmedling, utbildning och program som kan stärka återgång i arbete | Reeves, A., McKee, M., Gunnell, D., et al. (2015). https://doi.org/10.1093/eurpub/cku168 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal | En ökning av manlig arbetslöshet med 1 procentenhet var associerad med högre suicidtal bland män (0,94% [95% CI: 0,51 till 1,36]), särskilt bland män 25–64 år (1,39% [95% CI: 0,53 till 2,24]). Högre utgifter för aktiva arbetsmarknadsprogram försvagade sambandet mellan arbetslöshet och suicid (–0,026% per 10 USD; 95% CI: –0,045 till –0,0076), medan arbetslös-hetsersättning och total social skyddsnivå inte visade motsvarande modifierande effekt. | 20 EU länder, 1981–2011 |
| Aktiva arbetsmarknadsprogram: arbetsmarknadspolitiska insatser för att behålla eller återintegrera personer i arbete, exempelvis arbetsförmedling, utbildning och sysselsättningsprogram | Stuckler, D., Basu, S., Suhrcke, M., et al. (2009). https://doi.org/10.1016/S0140-6736(09)61124-7 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal | En ökning av arbetslösheten med 1% var associerad med högre suicidtal bland personer < 65 år (0,79% [95% CI: 0,16 till 1,42]), och en ökning av arbetslösheten med >3% var associerad med 4,45% högre suicidtal (95% CI: 0,65 till 8,24). Högre utgifter för aktiva arbetsmarknadsprogram försvagade sambandet mellan arbetslöshet och suicid (–0,038% per 10 USD per person; 95% CI: –0,071 till –0,0046; p = 0,028). | 26 EU länder, 1970–2007 |
| BCI – Lågintensiva uppföljningar via telefon | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Brief contact interventions (BCI); lågintensiva uppföljningskontakter efter suicidförsök, exempelvis via telefonsamtal, SMS, vykort, brev eller kriskort, med syfte att minska risken för upprepat suicidförsök. | Azizi, H., Fakhari, A., Farahbakhsh, M., et al. (2023). https://doi.org/10.1007/s10935-023-00747-x | Metaanalys | Upprepat suicidförsök efter tidigare suicidförsök | BCI var associerat med lägre risk för upprepat suicidförsök jämfört med sedvanlig vård (RD = 4% [95% CI: 2 till 6%]; RR = 0,62 [95% CI: 0,48 till 0,77]). Interventioner >12 månader hade starkare samband med minskad risk (RR = 0,46 [95% CI: 0,10 till 0,82]) än interventioner ≤12 månader (RR = 0,67 [95% CI: 0,54 till 0,80]). | Flera länder; publicerade 2002–2022 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök; strukturerade samtal efter 1 vecka, 1, 3, 6, 9 och 12 månader för att bedöma suicidrisk, följsamhet till behandling och behov av snabbare vårdkontakt. | Cebrià, A. I., Parra, I., Pàmias, M., et al. (2013). https://doi.org/10.1016/j.jad.2012.11.016 | Populationsbaserad, kontrollerad multicenterstudie | Tid till nytt suicidförsök; andel patienter med upprepat suicidförsök inom ett år. | Telefonuppföljning var associerad med längre tid till nytt suicidförsök jämfört med både baslinjeåret (346,47 dagar jämfört med 316,46 dagar; p < 0,0005) och kontrollområdet (346,47 dagar jämfört med 300,36 dagar; p < 0,0005). Andelen patienter med upprepat suicidförsök minskade i interventionsområdet från 14% till 6% (skillnad = 8% [95% CI: 2 till 12%]; p = 0,005) och var lägre än i kontrollområdet under interventionsåret (6% jämfört med 14%; p = 0,005). | Spanien, 2007–2008 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök; strukturerade samtal efter 1 vecka, 1, 3, 6, 9 och 12 månader för att bedöma suicidrisk, följsamhet till behandling och behov av snabbare vårdkontakt. | Cebrià, A. I., Pérez-Bonaventura, I., Cuijpers, P., et al. (2015). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000331 | Icke-randomiserad kontrollerad parallell uppföljningsstudie | Antal personer med nytt suicidförsök, antal återfall, tid till första nytt suicidförsök och suicid under uppföljningstiden. | Effekten som observerades under första året kvarstod inte vid femårsuppföljning. Minst ett nytt suicidförsök rapporterades hos 31,4% i interventionsgruppen och 34,8% i kontrollgruppen; incidensen skilde sig inte signifikant mellan grupperna. Tid till första nytt suicidförsök var 97 dagar längre i interventionsgruppen men inte signifikant skild från kontrollgruppen. | Spanien, 2008–2013 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: två semistrukturerade telefonkontakter efter 4 och 8 månader, med syftade till att öka eller bibehålla motivation till professionell behandling. | Cedereke, M., Monti, K., Öjehagen, A. (2002). https://doi.org/10.1016/S0924-9338(02)00632-6 | RCT | Upprepade suicidförsök | Ingen skillnad sågs mellan grupperna i upprepade suicidförsök under 1–12 månader: 17% i interventionsgruppen och 17% i kontrollgruppen; interventionsgruppen gjorde 26 suicidförsök och kontrollgruppen 27 suicidförsök. | Sverige, 1997–1998 |
| Tele-Help/Tele-Check består dels av ett portabelt trygghetslarm (Tele-Help) och dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av tränad personal ca 2 gånger per vecka, för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-check). | De Leo, D., Carollo, G., & Dello Buono, M. (1995). https://doi.org/10.1176/ajp.152.4.632 | Longitudinell observationsstudie | Suicidtal hos äldre | Lägre suiciddödlighet bland användare av Tele-Help/Tele-Check än förväntat i jämförelsepopulationen (SMR = 13,44% [95% CI: 0,3 till 74,8]; p < 0,05). | Italien, 1988–1991 |
| Tele-Help/Tele-Check består dels av ett portabelt trygghetslarm (Tele-Help) och dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av tränad personal ca 2 gånger per vecka, för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-check). | De Leo, D., Dello Buono, M., & Dwyer, J. (2002). https://doi.org/10.1192/bjp.181.3.226 | Longitudinell observationsstudie | Suicidtal hos äldre | Lägre suiciddödlighet bland användare av TeleHelp–TeleCheck än förväntat i jämförelse-populationen (SMR = 28,8% [95% CI: 11,5 till 62,5]; p < 0,001). Resultaten var statistiskt signifikanta bland kvinnor (SMR = 16,7% [95% CI: 2,0 till 59,9]; p < 0,01), men inte bland män. | Italien, 1988–1998 |
| Gatekeeper-utbildning för personal på äldreboenden: tvådagarsutbildning på 14 timmar om suicid hos äldre, bedömning och hantering av suicidkris samt praktiska övningar med kliniska fall och rollspel | Demesmaeker, A., Baelde, N., Amad, A., et al. (2023). https://doi.org/10.1177/08919887221149142 | Observationsstudie | Suicidförsök, suiciddödlighet | Suicidförsök minskade från 31 fall före utbildningen till 16 fall efter utbildningen, motsvarande 457 till 172 per 100 000 personår (rate difference = -285,8 [95% CI: -467,5 till -104,2]; p = 0,002). Suiciddödlighet förändrades inte signifikant: 1 fall före och 3 fall efter utbildningen, motsvarande 15 till 32 per 100 000 personår. | Frankrike, 2016–2018 |
| Tidig telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: 3 strukturerade samtal efter 8, 30 och 60 dagar med bedömning av suicidrisk. | Exbrayat, S., Coudrot, C., Gourdon, X., et al. (2017). https://doi.org/10.1186/s12888-017-1258-6 | Singelcenter, kontrollerad studie | Upprepat suicidförsök inom ett år efter indexförsöket; tid till första upprepade suicidförsök. | Upprepade suicidförsök var mindre vanliga i interventionsgruppen än i kontrollgruppen (12,6% jämfört med 17,8%; p = 0,037). Telefonuppföljning var skyddande i både univariat analys (OR = 0,67 [95% CI: 0,45 till 0,98]; p = 0,034) och multivariat analys (OR = 0,45 [95% CI: 0,26 till 0,78]; p = 0,004). Tid till första upprepade suicidförsök var längre i interventionsgruppen (143,9 dagar jämfört med 107,0 dagar; p = 0,05), och kumulativ incidens skilde sig mellan grupperna (log-rank p = 0,02). | Frankrike, 2010 |
| VigilanS: regionalt system med brief contact interventions efter suicidförsök, där patienter får ett resurskort med telefonnummer, uppföljande telefonsamtal efter behov och vid 6 månader, samt vykort om patienten inte nås. | Fossi Djembi, L., Vaiva, G., Debien, C., et al. (2020). https://doi.org/10.1186/s12888-020-2443-6 | Regional implementeringsstudie | Relativ förändring i antal suicidförsök mellan 2014 och 2018 per center | Högre täckningsgrad för VigilanS var associerad med större minskning av suicidförsök (β = −1,13; R² = 0,63; p = 3×10⁻⁵). Modellen skattade att 25%, 50% respektive 75% täckningsgrad motsvarade 12%, 41% respektive 69% minskning av suicidförsök. Resultaten tyder på en möjlig effekt av VigilanS, men bör tolkas försiktigt eftersom analysen bygger på data på centernivå. | Frankrike, 2014–2018 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: 5 korta samtal under 6 månader, genomförda av utbildade sjuksköterskor, med bedömning av aktuell suicidrisk, stöd till behandlingsföljsamhet, psykoedukation och krisintervention vid akut risk. | Gabilondo, A., Aristegi, E., Gonzalez-Pinto, A., et al. (2020). https://doi.org/10.1111/sltb.12576 | Icke-randomiserad kontrollerad studie | Tid till första upprepat suicidförsök; Andel patienter med upprepat suicidförsök inom 12 månader; Antal upprepade suicidförsök per patient | Ingen signifikant minskning sågs i upprepade suicidförsök vid 12 månader: 10,6% i interventionsgruppen jämfört med 9,3% i kontrollgruppen. Antal upprepade suicidförsök per patient skilde sig inte heller signifikant. Tid till första upprepat suicidförsök var längre i interventionsgruppen, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. | Spanien, 2014–2017 |
| VigilanS: regionalt system med brief contact interventions efter suicidförsök, där patienter får ett resurskort med telefonnummer, uppföljande telefonsamtal efter behov och vid 6 månader, samt vykort om patienten inte nås. | Gallien, Y., Broussouloux, S., Demesmaeker, A., et al. (2025). https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2025.25671 | Retrospektiv kohortstudie | Tid till första nytt suicidförsök/suicidrelaterad död inom 12 månader; Antal upprepade suicidförsök | Exponering för VigilanS var associerad med lägre risk för nytt suicidförsök/suicidrelaterad död (aHR = 0,62 [95% CI: 0,59 till 0,67]). Kumulativ incidens efter 12 månader var 14,2% [95% CI: 13,6 till 14,9%] i interventionsgruppen och 20,4% [95% CI: 19,7 till 21,2%] i kontrollgruppen. Antalet upprepade suicidförsök var också lägre i interventionsgruppen (justerad IRR = 0,76 [95% CI: 0,71 till 0,81]). Effekten sågs både bland personer med och utan tidigare suicidförsök samt bland både män (aHR = 0,68 [95% CI: 0,61 till 0,76]) och kvinnor (aHR = 0,59 [95% CI: 0,54 till 0,68]). | Frankrike, 2015–2018 |
| Ett rapid-response outpatient team för suicidala ungdomar med psykiater och psykiatrisjuksköterska som snabbt tog telefonkontakt, planerade uppföljning, bedömde stödbehov samt erbjöd fortsatt öppenvård tills långsiktig vårdkontakt kunde ordnas. | Greenfield, B., Larson, C., Hechtman, L., et al. (2002). https://doi.org/10.1176/appi.ps.53.12.1574 | Prospektiv kontrollerad studie | Suicidalitet, nya suicidförsök | Inga signifikanta skillnader sågs i suicidalitet över uppföljningen, och inga signifikanta skillnader sågs i nya suicidförsök under 6 månader (23 i interventionsgruppen jämfört med 14 i kontrollgruppen). | Kanada, 1996–1998 |
| BIC: lågintensiva uppföljningsinsatser efter suicidalitet, allvarlig självskada eller suicidförsök, exempelvis via vykort, SMS, telefonuppföljning eller hembesök. | Hu, F.-H., Xu, J., Jia, Y.-J., et al. (2024). https://doi.org/10.1016/j.ajp.2024.103913 | Metaanalys | Suicidförsök vid längst tillgängliga uppföljningstid | BIC var associerat med lägre odds för suicidförsök jämfört med sedvanlig vård i primäranalysen (OR = 0,65 [95% CI: 0,44 till 0,94]). I analyser stratifierade efter uppföljningstid var BIC signifikant bättre än sedvanlig vård vid ≤6 månader (OR = 0,49 [95% CI: 0,19 till 0,95]), men inte vid 6–12 månader. | Flera länder; publicerade 1978–2022 |
| Aktiv kontakt och uppföljning efter suicidförsök: insatser som initierades i samband med akutvård och kunde omfatta intensifierad uppföljning, uppsökande kontakt, brief intervention and contact, vykort/brev, telefonkontakt eller kombinationer av skriftlig och telefonbaserad kontakt. | Inagaki, M., Kawashima, Y., Kawanishi, C., et al. (2015). https://doi.org/10.1016/j.jad.2014.12.048 | Metaanalys | Upprepat suicidförsök inom 12 och 24 månader; Suiciddödlighet och död oavsett orsak inom 12 månader. | Aktiv kontakt och uppföljning minskade risken för upprepat suicidförsök inom 12 månader (n = 5 319; RR = 0,83 [95% CI: 0,71 till 0,97]). Effekten var inte signifikant vid 24 månader. Ingen tydlig effekt sågs på suiciddödlighet inom 12 månader eller död oavsett orsak. | Flera länder; publicerade 1978–2013 |
| Kontaktbaserad uppföljningsinsats efter självskada: informationsblad med hjälpresurser, 2 telefonsamtal inom de första 2 veckorna samt 6 brev under 12 månader. | Kapur, N., Gunnell, D., Hawton, K., et al. (2013). https://doi.org/10.1192/bjp.bp.113.126425 | RCT | Upprepad självskada med sjukhuskontakt inom 12 månader; antal upprepade självskadeepisoder | Efter justering för kliniska baslinjefaktorer var andelen personer med upprepad självskada inte signifikant högre i interventionsgruppen, men antalet upprepade episoder var högre i interventionsgruppen (justerad IRR = 7,16 [95% CI: 1,6 till 32,8]; p = 0,011). | Storbritannien, 2010–2012 |
| BIC: kort utbildningsinsats före utskrivning, informationsbroschyr och hänvisning till social akutservice och telefonlinje, följt av telefonuppföljning under 12 månader efter suicidförsök, med stöd, påminnelse om hjälpresurser och uppmuntran till kontakt med vård och krisstöd. | Malakouti, S. K., Nojomi, M., Ghanbari, B., et al. (2022). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000754 | RCT | Upprepat suicidförsök; Tid till första upprepade suicidförsök; Suicid under uppföljningstiden | Upprepat suicidförsök var mindre vanligt i BIC-gruppen än i kontrollgruppen (11% jämfört med 25%). I analyserat urval gjorde 14/129 personer i BIC-gruppen ett nytt suicidförsök, medan 33/129 i TAU-gruppen gjorde ett eller flera nya suicidförsök. Kontrollgruppen hade högre risk för upprepat suicidförsök (HR = 2,57 [95% CI: 1,4 till 5,9]), och tiden till första upprepade suicidförsök var längre i BIC-gruppen än i TAU-gruppen (log-rank χ² = 12,48; p < 0,001). Inga suicid rapporterades under uppföljningen. | Iran, 2014–2015 |
| Indirekta psykosociala och beteendemässiga interventioner: insatser riktade mot symtom eller stödbehov kopplade till suicidrisk, exempelvis aktiv uppföljningskontakt. | Meerwijk, E. L., Parekh, A., Oquendo, M. A., et al. (2016). https://doi.org/10.1016/S2215-0366(16)00064-X | Metaanalys | Suicid, suicidförsök | Indirekta interventioner var inte signifikanta direkt efter behandling men hade effekt vid längre uppföljning (OR = 0,82 [95% CI: 0,70 till 0,96]. Aktiv uppföljningskontakt var den enda indirekta interventionstypen med signifikant effekt både direkt efter behandling (OR = 0,75 [95% CI: 0,57 till 0,99]) och vid längre uppföljning (OR = 0,80 [95% CI: 0,66 till 0,97]). | Flera länder; studier publiserade fram till 2015 |
| AlgoS: brief contact intervention efter suicidförsök. Personer med första suicidförsök fick ett kriskort med tillgång till ett avgiftsfritt telefonnummer dygnet runt, medan personer med tidigare suicidförsök fick telefonuppföljning efter 10–21 dagar och vid behov vykort samt akut konsultation. | Messiah, A., Notredame, C.-E., Demarty, A.-L., et al. (2019). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0210778 | Post-hoc-analys av en RCT | Nytt suicidförsök inom 6 månader respektive 13–14 månader efter indexförsöket | Kriskort var associerat med lägre risk för nytt suicidförsök bland personer med första suicidförsök vid 6 månader (RR = 0,46 [95% CI: 0,25 till 0,85]) och 13–14 månader (RR = 0,50 [95% CI: 0,31 till 0,81]). För personer med tidigare suicidförsök sågs ingen signifikant skillnad jämfört med sedvanlig vård vid 6 eller 13–14 månader. iIngen signifikant riskminskning sågs bland personer med tidigare suicidförsök. | Frankrike, 2010–2014 |
| ED-SAFE-intervention: akutmottagningsbaserad suicidpreventiv insats med universell screening, fördjupad suicidriskbedömning, säkerhetsplan, utskrivningsresurser och upp till sju uppföljande telefonsamtal under 52 veckor. | Miller, I. W., Camargo, C. A., Arias, S. A., et al. (2017). https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2017.0678 | Multicenterstudie med sekventiell fasdesign | Suicidförsök; Totalt antal suicidförsök | Interventionen var associerad med lägre andel patienter med suicidförsök än sedvanlig vård (18,3% jämfört med 22,9%; RR = 0,80 [95% CI: 0,63 till 1,02]; NNT = 22) och färre totala suicidförsök (IRR = 0,72 [95% CI: 0,52 till 1,00]; p = 0,05). I justerade analyser var interventionen associerad med lägre risk för suicidförsök (HR = 0,73 [95% CI: 0,55 till 0,97]; p = 0,03) och färre totala suicidförsök (IRR = 0,75 [95% CI: 0,57 till 0,98]; p = 0,04). | USA, 2010–2014 |
| Brief contact interventions (BCI); lågintensiva uppföljningskontakter efter suicidförsök, exempelvis via telefonsamtal, SMS, vykort, brev eller kriskort, med syfte att minska risken för upprepat suicidförsök. | Milner, A. J., Carter, G., Pirkis, J., et al. (2015). https://doi.org/10.1192/bjp.bp.114.147819 | Metaanalys | Ny självskada eller nytt suicidförsök; Antal upprepade episoder av självskada eller suicidförsök per person; Suicid. | Brief contact interventions minskade inte signifikant oddsen för ny självskada eller nytt suicidförsök. Antalet upprepade episoder av självskada eller suicidförsök per person var däremot lägre i interventionsgrupperna (IRR = 0,66 [95% CI: 0,54 till 0,80]; p < 0,001), baserat på tre studier. Ingen signifikant minskning sågs för suicid. | Flera länder; publicerade 1993–2013 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: en inledande sjukhusintervju följd av sju telefonkontakter under 6 månader, med bedömning av psykiskt mående, suicidtankar, etc. | Mousavi, S. G., Zohreh, R., Maracy, M. R., et al. (2014). https://doi.org/10.4103/2277-9175.142043 | RCT | Upprepat suicidförsök | Ingen signifikant skillnad sågs i upprepade suicidförsök efter 6 månader (1,4% i interventionsgruppen jämfört med 5,76% i kontrollgruppen; p = 0,18). | Iran, 2010–2011 |
| Telefonbaserade interventioner efter suicidförsök eller avsiktlig självskada: insatserna omfattade antingen aktiv telefonuppföljning efter utskrivning eller kriskort med telefonnummer för tillgång till krisstöd vid behov. Telefonkontakterna varierade från ett enstaka samtal till 12 samtal. | Noh, D., Park, Y.-S., Oh, E. G. (2016). https://doi.org/10.1016/j.apnu.2015.10.012 | Metaanalys | Upprepat suicidförsök, suicid, upprepad avsiktlig självskada. | Telefonuppföljning minskade inte signifikant upprepade suicidförsök eller suicid under det efterföljande året. Kriskort med telefonnummer minskade inte signifikant upprepad avsiktlig självskada. | Flera länder; publicerade 1993–2013 |
| Telefonbaserad uppföljning efter psykiatrisk heldygnsvård hos ungdomar: upp till sex korta samtal under 90 dagar efter utskrivning, med bedömning av suicidrisk, genomgång av säkerhetsplan, stöd kring behandlingsuppföljning, samt information om kris- och öppenvårdsresurser. | Rengasamy, M. & Sparks, G. (2019). https://doi.org/10.1176/appi.ps.201800421 | Kvasi-randomiserad studie | Suicidalt beteende inom 90 dagar, definierat som avbrutna, avvärjda, faktiska eller fullbordade suicidförsök | Upprepade telefonkontakter var associerade med lägre förekomst av suicidalt beteende än ett enstaka samtal (6% jämfört med 17%; OR = 0,28; p = 0,037). Sambandet kvarstod efter justering för ålder, kön, etnicitet och depressionsdiagnos (OR = 0,25 [95% CI: 0,07 till 0,89]; p = 0,032), och Cox-regression visade lägre hazard ratio för suicidalt beteende i gruppen med upprepade samtal (HR = 0,27 [95% CI: 0,07 till 0,99]; p = 0,048). | USA, 2017–2018 |
| WHO:s brief intervention and contact (BIC): omfattade en kort utbildningsinsats om suicidprevention följd av regelbunden kontakt med utbildad personal via telefon eller personligt möte under upp till 18 månader. | Riblet, N. B. V., Shiner, B., Young-Xu, Y., et al. (2017). https://doi.org/10.1192/bjp.bp.116.187799 | Metaanalys | Suicid | WHO:s BIC var associerat med signifikant lägre suiciddödlighet jämfört med kontrollvillkor: 3/1 041 i interventionsgrupperna och 24/987 i kontrollgrupperna dog i suicid (OR = 0,20 [95% CI: 0,09 till 0,42]; p < 0,0001). | Flera länder; studier publiserade fram till 2015 |
| Distansbaserade suicidpreventiva interventioner: omfattade humanstödda insatser, exempelvis telefonsamtal, videobaserad behandling, personliga brev eller e-post, samt autonoma insatser, exempelvis appar, webbprogram och icke-individualiserade brev eller e-post. | Schmeckenbecher, J., Rattner, K., Cramer, R. J., et al. (2022). https://doi.org/10.1192/bjo.2022.526 | Metaanalys | Suicidalt beteende: självskada, suicidförsök och suicid | Distansbaserade interventioner minskade suicidtankar och suicidalt beteende sammantaget (SMD = −0,121 [95% CI: −0,166 till −0,077]). Effekten var större för suicidtankar och planer (SMD = −0,174 [95% CI: −0,238 till −0,110]) än för suicidalt beteende, inklusive självskada, suicidförsök och suicid (SMD = −0,059 [95% CI: −0,087 till −0,032]). Humanstödda och autonoma distansinterventioner skilde sig inte signifikant i effekt. | Flera länder; studier publiserade 1999–2020 |
| Caring Contacts: lågintensiva, återkommande textbaserade uppföljningskontakter efter psykiatrisk krisvård eller vårdkontakt vid suicidrisk via brev, vykort, SMS eller e-post. | Skopp, N. A., Smolenski, D. J., Bush, N. E., et al. (2023). https://doi.org/10.1037/ser0000645 | Metaanalys | Suicid, suicidförsök | Caring Contacts var associerat med lägre risk för suicidförsök vid 1 års uppföljning (RR = 0,57 [95% CI: 0,40 till 0,80]), men effekten var inte säkerställd vid 2 år eller i analysen baserad på senaste tillgängliga uppföljningstid. Ingen säkerställd effekt sågs för suicid vid 1 år, 2 år eller 5 år. | Flera länder; studier publiserade 1976–2020 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök genom självförgiftning: ett telefonsamtal med psykiater 1 eller 3 månader efter utskrivning från akutmottagning för att följa upp rekommenderad behandling, stödja behandlingsföljsamhet och vid behov initiera krisintervention eller hänvisa till akut vård. | Vaiva, G., Ducrocq, F., Meyer, P., et al. (2006). https://doi.org/10.1136/bmj.332.7552.1241 | RCT | Upprepat suicidförsök, suicid | Ingen signifikant skillnad sågs i sammansatt negativt utfall mellan kontrollgruppen och grupperna som fick telefonkontakt efter 1 respektive 3 månader. Bland patienter som nåddes efter 1 månad var nytt suicidförsök mindre vanligt än i kontrollgruppen (12% jämfört med 22%; p = 0,03; [95% CI: 2 till 18%]), medan motsvarande skillnad inte var signifikant för kontakt efter 3 månader. Två suicid inträffade i kontrollgruppen, ett i gruppen med telefonkontakt efter 3 månader och inget i gruppen som kontaktades efter 1 månad. | Frankrike, Rekryteringsåret anges inte tydligt |
| AlgoS: brief contact intervention efter suicidförsök. Personer med första suicidförsök fick ett kriskort med tillgång till ett avgiftsfritt telefonnummer dygnet runt, medan personer med tidigare suicidförsök fick telefonuppföljning efter 10–21 dagar och vid behov vykort samt akut konsultation. | Vaiva, G., Berrouiguet, S., Walter, M., et al. (2018). https://doi.org/10.4088/JCP.17m11631 | RCT | Nytt suicidförsök inom 6 och 13 månader; sammansatt negativt utfall bestående av suicidförsök eller bortfall från uppföljning | Ingen signifikant skillnad sågs i nytt suicidförsök vid 6 eller 13 månader jämfört med i kontrollgruppen. Det sammansatta utfallet suicidförsök eller bortfall från uppföljning var lägre i ALGOS-gruppen vid både 6 månader (19,5% jämfört med 25,1%; RR = 0,78 [95% CI: 0,61 till 0,98]; p = 0,034) och 13 månader (30,8% jämfört med 38,1%; RR = 0,81 [95% CI: 0,68 till 0,96]; p = 0,017). | Frankrike, 2010–2013 |
| Kognitiv terapi och telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: kognitiv terapi planerades som 10 sessioner under 3 månader, medan telefoninterventionen bestod av 12 veckovisa samtal under 3 månader med psykologiskt stöd, aktivt lyssnande och problemlösning. | Wei, S., Liu, L., Bi, B., et al. (2013). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000181 | RCT | Upprepat suicidförsök | Ingen signifikant skillnad sågs i upprepade suicidförsök mellan grupperna efter 12 månader. | Kina, 2007–2009 |
| ASSIP | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Attempted Suicide Short Intervention Program (ASSIP): kort strukturerad psykoterapeutisk intervention efter suicidförsök, bestående av tre sessioner med videobaserad narrativ intervju, fallformulering, säkerhetsplan och uppföljande brev | Arvilommi, P., Valkonen, J., Lindholm, L. H., et al. (2022). https://doi.org/10.1159/000521072 | RCT | Upprepat suicidförsök under 2 års uppföljning | Ingen signifikant skillnad sågs i upprepade suicidförsök mellan ASSIP och krisstöd (29,2% jämfört med 35,2%; OR = 0,755 [95% CI: 0,379 till 1,504]; p = 0,426). | Finland, 2016–2017 |
| Attempted Suicide Short Intervention Program (ASSIP): kort strukturerad intervention efter suicidförsök med tre sessioner, narrativ intervju, videogenomgång fallformulering, säkerhetsstrategier och uppföljande brev under 24 månader | Gysin-Maillart, A., Schwab, S., Soravia, L., et al. (2016). https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1001968 | RCT | Upprepade suicidförsök under 24 månader | ASSIP var associerat med färre upprepade suicidförsök jämfört med sedvanlig behandling (8,3% jämfört med 26,7%; Wald χ² = 13,1; 95% CI: 12,4 till 13,7; p < 0,001). Risken för upprepat suicidförsök var lägre i ASSIP-gruppen (HR = 0,17 [95% CI: 0,07 till 0,46]; p < 0,001). | Schweiz, 2009–2014 |
| Attempted Suicide Short Intervention Program (ASSIP) som tillägg till sedvanlig behandling efter suicidförsök; tre sessioner med videobaserad narrativ intervju, videogenomgång, fallformulering, säkerhetsstrategier, säkerhetskort och uppföljande brev | Monn, A., Villar de Araujo, T., Rüesch, A., et al. (2025). https://doi.org/10.1016/j.jad.2025.04.023 | RCT | Suicidalt beteende, definierat som suicidförsök eller suiciddöd; antal upprepade suicidförsök | Ingen signifikant minskning sågs i suicidalt beteende i ASSIP-gruppen jämfört med kontrollgruppen i intention-to-treat-analysen. Antalet upprepade suicidförsök var inte signifikant lägre i ASSIP-gruppen i intention-to-treat-analysen, medan per-protokoll-analysen visade en signifikant högre incidens av upprepade suicidförsök i ASSIP-gruppen (IRR = 3,19 [95% CI: 1,24 till 9,15]; p = 0,02). | Schweiz, 2018–2022 |
| Vårdnära insatser utformade för äldre | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Tele-Help/Tele-Check består dels av ett portabelt trygghetslarm (Tele-Help) och dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av tränad personal ca 2 gånger per vecka, för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-check). | De Leo, D., Carollo, G., & Dello Buono, M. (1995). https://doi.org/10.1176/ajp.152.4.632 | Longitudinell observationsstudie | Suicidtal hos äldre | Lägre suiciddödlighet bland användare av Tele-Help/Tele-Check än förväntat i jämförelsepopulationen (SMR = 13,44% [95% CI: 0,3 till 74,8]; p < 0,05). | Italien, 1988–1991 |
| Tele-Help/Tele-Check består dels av ett portabelt trygghetslarm (Tele-Help) och dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av tränad personal ca 2 gånger per vecka, för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-check). | De Leo, D., Dello Buono, M., & Dwyer, J. (2002). https://doi.org/10.1192/bjp.181.3.226 | Longitudinell observationsstudie | Suicidtal hos äldre | Lägre suiciddödlighet bland användare av TeleHelp–TeleCheck än förväntat i jämförelse-populationen (SMR = 28,8% [95% CI: 11,5 till 62,5]; p < 0,001). Resultaten var statistiskt signifikanta bland kvinnor (SMR = 16,7% [95% CI: 2,0 till 59,9]; p < 0,01), men inte bland män. | Italien, 1988–1998 |
| Gatekeeper-utbildning för personal på äldreboenden: tvådagarsutbildning på 14 timmar om suicid hos äldre, bedömning och hantering av suicidkris samt praktiska övningar med kliniska fall och rollspel | Demesmaeker, A., Baelde, N., Amad, A., et al. (2023). https://doi.org/10.1177/08919887221149142 | Observationsstudie | Suicidförsök, suiciddödlighet | Suicidförsök minskade från 31 fall före utbildningen till 16 fall efter utbildningen, motsvarande 457 till 172 per 100 000 personår (rate difference = -285,8 [95% CI: -467,5 till -104,2]; p = 0,002). Suiciddödlighet förändrades inte signifikant: 1 fall före och 3 fall efter utbildningen, motsvarande 15 till 32 per 100 000 personår. | Frankrike, 2016–2018 |
| Samhällsbaserat suicidpreventivt program för äldre: hälsoutbildning om depression och suicidrisk samt årlig tvåstegsscreening för depression med uppföljning via primärvård och distriktssköterskor | Oyama, H., Goto, M., Fujita, M., et al. (2006). https://doi.org/10.1027/0227-5910.27.2.58 | Kvasiexperimentell före–efter-studie | Suiciddödlighet bland personer ≥65 år | Bland kvinnor i interventionsområdet minskade suicidrisken signifikant efter interventionen (åldersjusterad IRR = 0,30 [95% CI: 0,14 till 0,67]; p = 0,003). Minskningen var större än den regionala historiska trenden (kvot mellan IRR = 0,43 [95% CI: 0,19 till 0,97]). Ingen signifikant förändring sågs bland män i interventionsområdet eller i referensområdet. | apan, 1978–1998 |
| Samhällsbaserat suicidpreventivt program för äldre: offentlig hälsoutbildning om depression och suicidrisk samt årlig tvåstegsscreening för depression med uppföljning via allmänläkare, distriktssköterskor och psykiatrisk konsultation | Oyama, H., Fujita, M., Goto, M., et al. (2006). https://doi.org/10.1093/geront/46.6.821 | Kvasiexperimentell före–efter-studie | Suiciddödlighet bland personer ≥65 år | Bland kvinnor i interventionsområdet minskade suicidrisken signifikant efter interventionen (åldersjusterad IRR = 0,36 [95% CI: 0,14 till 0,93]; p = 0,049). Minskningen bland kvinnor 65–74 år var större än den regionala sekulära trenden (kvot mellan IRR = 0,23 [90% CI: 0,05 till 0,99]). Ingen signifikant förändring sågs bland män i interventionsområdet eller i referensområdet. | Japan, 1981–2000 |
| Ökad kvalitet inom psykiatrin | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Kvalitetsförbättrande insats för ungdomsdepression i primärvård, med vårdsamordnare, stöd till primärvårdsläkare, utbildning i depressionsbehandling, manualbaserad KBT, läkemedelsalgoritm och möjlighet till behandlingsval utifrån patientens och klinikerns preferenser. | Asarnow, J. R., Jaycox, L. H., Duan, N., et al. (2005). https://doi.org/10.1001/jama.293.3.311 | RCT | Suicidtankar, suicidförsök/avsiktlig självskada | Ingen signifikant effekt sågs på suicidförsök eller avsiktlig självskada vid 6 månader. | USA, 1999–2003. |
| Perfect Depression Care: systemövergripande kvalitetsförbättrande insats för depressionsvård inom psykiatrisk och beteendeinriktad vård; omfattade bl.a. suicidpreventivt vårdprotokoll, riskstratifiering, fokus på tillgång till vapen, patientdelaktighet, planerad vårdmodell, utbildning i KBT, förbättrad tillgänglighet, elektronisk journal, patientregister och webbaserat patientstöd. | Coffey C. E. (2007). https://doi.org/10.1016/s1553-7250(07)33022-5 | Kvalitetsförbättrande före- och efterstudie. Suicidtal jämfördes mellan baslinjeåret, uppstartsperioden, och uppföljningsperioden. | Suicidtal per 100 000 patienter | Suicidtalet minskade från cirka 89 per 100 000 år 2000 till cirka 22 per 100 000 under 2002–2005, motsvarande en minskning med 75% (p = 0,007). Skillnaden mellan baslinjeåret 2000 och uppstartsperioden 2001 var inte signifikant, medan uppföljningsperioden 2002–2005 hade signifikant lägre suicidtal än både baslinjeåret (p = 0,007) och uppstartsperioden (p = 0,022). | USA, 2000–2005 |
| Depressionsvårdsinsats i primärvård för äldre patienter, där en care manager samarbetade med primärvårdsläkare för att ge algoritmbaserad behandling, stöd till behandlingsval och uppföljning av depression. | Gallo, J. J., Bogner, H. R., Morales, K. H., et al. (2007). https://doi.org/10.7326/0003-4819-146-10-200705150-00002 | Klusterrandomiserad kontrollerad studie | Suiciddödlighet, uttryckt som antal suicid och suicid per 1 000 personår. | Bland patienter med depression förekom 1 suicid i interventionsgruppen och 0 i gruppen med sedvanlig vård (0,7 jämfört med 0,0 per 1 000 personår). Inga suicid förekom bland patienter med egentlig depression; det enda suicidfallet sågs bland patienter med kliniskt signifikant lindrig depression i interventionsgruppen. | USA, 1999–2004 |
| Early Psychosis Prevention and Intervention Centre (EPPIC) för unga personer med psykotisk sjukdom: Insatsen gavs som ett specialiserat tidigt psykosprogram med fas-specifik behandling, huvudsakligen i öppenvård, och erbjöd vård under maximalt cirka 18–36 månader beroende på period och patientens ålder. | Harris, M. G., Burgess, P. M., Chant, D. C., et al. (2008). https://doi.org/10.1111/j.1751-7893.2007.00050.x | Retrospektiv kohortstudie | Suicid | Över hela uppföljningsperioden var tidig psykos-vård inte associerad med signifikant lägre suicidrisk. I en sekundär analys var suicidrisken lägre under de första 3 åren efter första vårdkontakt (justerad HR = 0,51 [95% CI: 0,27 till 0,99]; p = 0,048), men inte under 3 till <4,5 år eller ≥4,5 år. | Australien, 1991–1999 |
| Tillgång till psykiatriska sjukhusplatser på delstatsnivå, mätt som antal psykiatriska vårdplatser per 100 000 invånare. | Gibbons, R. D., Hur, K., & Mann, J. J. (2017). https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2017.1227 | Ekologisk longitudinell studie | Suicidtal på delstatsnivå | Lägre tillgång till psykiatriska sjukhusplatser var associerad med högre suicidtal mellan delstater (RR = 0,987 [95% CI: 0,981 till 0,993]; p < 0,001), motsvarande 1,32% högre årligt suicidtal per 1 färre psykiatrisk vårdplats per 100 000 invånare. Däremot sågs inget samband mellan förändringar i psykiatriska vårdplatser inom delstater och förändringar i suicidtal. | USA, 1999–2013 |
| Förändrade resurser inom specialistpsykiatrin på regional nivå, inklusive antal årsarbetare, utskrivningar, öppenvårdskonsultationer, slutenvårdsdygn och psykiatriska vårdplatser per 1 000 invånare. | Johannessen, H. A., Dieserud, G., Claussen, B., & Zahl, P. H. (2011). https://doi.org/10.1186/1472-6963-11-68 | Ekologisk studie | Suiciddödlighet per 100 000 invånare | Suicidtalet minskade under studieperioden, men inga av de analyserade vårdresursvariablerna inom specialistpsykiatrin var signifikant associerade med suiciddödlighet i justerade analyser, varken bland kvinnor eller män. Studien ger därmed inget stöd för ett tydligt samband mellan förändrade psykiatriska vårdresurser och suiciddödlighet på regional nivå. | Norge, 1990–200 |
| Tillgång till akutpsykiatriska vårdplatser inom Veterans Health Administration, mätt som beläggningsgrad per kvartal. | Kaboli, P. J., Augustine, M. R., Haraldsson, B., et al. (2022). https://doi.org/10.1136/bmjqs-2020-012975 | Retrospektiv kohortstudie | Suicid | Beläggning >95% på akutpsykiatriska vårdplatser var associerad med högre suicidrisk jämfört med ≤85% beläggning (IRR = 1,10 [95% CI: 1,01 till 1,19]), motsvarande uppskattningsvis 0,45 ytterligare suicid per kvartal. Ingen ökad suicidrisk sågs vid 85,1%–90% eller 90,1%–95% beläggning. | USA, 2011–2016 |
| Systemövergripande förändringar inom psykiatrisk vård, inklusive policyer för uppföljning efter utskrivning, ökad avdelningssäkerhet, kris- och hembehandlingsteam, assertive outreach-team, utbildning i suicidriskhantering | Kapur, N., Ibrahim, S., While, D., et al.(2016). https://doi.org/10.1016/S2215-0366(16)00063-8 | Nationell observationsstudie | Suicidtal per 10 000 kontakter med psykiatrisk vård | Alla serviceförändringar var associerade med signifikant lägre suicidtal efter implementering (IRR = 0,71 till 0,79; p < 0,0001). Policy för uppföljning av patienter efter utskrivning var associerad med lägre suicidtal efter implementering. Suicidtalet minskade från 11,93 till 9,30 per 10 000 kontakter med psykiatrisk vård (IRR = 0,78 [95% CI: 0,76 till 0,80]; p < 0,0001). Resultatet bör tolkas försiktigt eftersom studien var observationell och det inte framgår om enskilda patienter faktiskt fick uppföljning. | Storbritannian, 1997–2012 |
| Tillgång till psykiatriska vårdplatser på befolkningsnivå, mätt som antal psykiatriska vårdplatser per 100 000 invånare. | Lee, E. H. M., Hui, C. L. M., Chan, P. Y., et al. (2018). https://doi.org/10.1176/appi.ajp.2017.17070766 | Ekologisk studie | Suicidtal per 100 000 invånare | Förändringar i antalet psykiatriska vårdplatser var inte associerade med förändringar i suicidtal. | Hongkong, 1999–2015 |
| Omstrukturering av psykiatrisk vård genom deinstitutionalisering, neddragning av psykiatrisk slutenvård och decentralisering av mentalvårdsansvar till kommunal nivå. Förändringen innebar kortare vårdtider och en större förskjutning mot öppenvård och samhällsbaserade insatser. | Pirkola, S., Sohlman, B., Heilä, H., & Wahlbeck, K. (2007). https://doi.org/10.1176/ps.2007.58.2.221 | Retrospektiv registerstudie | Suicid | Omstruktureringen var inte associerad med ökade suicid efter utskrivning. Risken var högre under 1985–1991 än under 1995–2001 både inom en vecka efter utskrivning (RR = 1,50 [95% CI: 1,38 till 1,62]) och inom ett år efter utskrivning (RR = 1,25 [95% CI: 1,19 till 1,30]). | Finland, 1985–2001 |
| Samhällsbaserade och öppenvårdsorienterade mentalvårdstjänster för vuxna, mätt som antal typer av öppenvårdstjänster, förhållandet mellan öppenvårds- och slutenvårdstjänster, tillgång till mobila öppenvårdstjänster samt tillgång till akuta mentalvårdstjänster dygnet runt. | Pirkola, S., Sund, R., Sailas, E., & Wahlbeck, K. (2009). https://doi.org/10.1016/S0140-6736(08)61848-6 | Ekologisk studie | Suicidrisk | Efter justering för socioekonomiska faktorer, organisatoriska förändringar och psykiatrisk slutenvårdsanvändning var en högre andel öppenvårds- jämfört med slutenvårdstjänster associerad med lägre suicidrisk på kommunnivå (RR = 0,94 [95% CI: 0,90 till 0,98]). Resultaten tyder på att mer öppenvårdsorienterade och samhällsbaserade mentalvårdstjänster var förknippade med lägre suicidtal än mer slutenvårdsorienterade vårdstrukturer. | Finland, 2000–2005 |
| Deinstitutionalisering och minskad tillgång till offentliga psykiatriska vårdplatser, mätt som antal offentliga psykiatriska vårdplatser per 100 000 invånare. Studien analyserade även icke-vinstdrivande och vinstdrivande privata psykiatriska vårdplatser samt utgifter för samhällsbaserad mentalvård. | Yoon, J., & Bruckner, T. A. (2009). https://doi.org/10.1111/j.1475-6773.2009.00986.x | Longitudinell ekologisk studie | Suicidtal per 100 000 invånare | Minskad tillgång till offentliga psykiatriska vårdplatser var associerad med högre suicidtal: en minskning med 1 offentlig vårdplats per 100 000 invånare var associerad med 0,025 fler suicid per 100 000 invånare och år (β = -0,0252; p < 0,001). Ingen tydlig suicidpreventiv kompensation sågs av icke-vinstdrivande eller vinstdrivande privata vårdplatser. Högre utgifter för samhällsbaserad mentalvård tycktes dämpa den negativa effekten av minskade offentliga vårdplatser. | USA, 1982–1998 |
| Uppföljningsbesök hos psykiatriker | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Tidig psykiatrisk öppenvårdsuppföljning efter utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård; första uppföljningsbesök inom ≤7 dagar, 8–14 dagar eller 15–30 dagar jämfört med ingen uppföljning inom 30 dagar. | Che, S. E., Gwon, Y. G., & Kim, K. H. (2023). https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2023.36767 | Populationsbaserad retrospektiv kohortstudie | Suicid efter utskrivning från psykiatrisk vård | Totalt dog 1 536 patienter i suicid under uppföljningen. Suicidtalet var 783,1 per 100 000 personår (95% CI: 744,1 till 822,1). Öppenvårdsuppföljning inom 7 dagar var associerad med lägre suicidrisk jämfört med ingen uppföljning inom 30 dagar (HR = 0,82 [95% CI: 0,80 till 0,83]); efter 8–14 dagar (HR = 0,83 [95% CI: 0,82 till 0,85]) och 15–30 dagar (HR = 0,86 [95% CI: 0,84 till 0,89]). | Sydkorea, 2017–2021 |
| Systemövergripande förändringar inom psykiatrisk vård, inklusive policyer för uppföljning efter utskrivning, ökad avdelningssäkerhet, kris- och hembehandlingsteam, assertive outreach-team, utbildning i suicidriskhantering | Kapur, N., Ibrahim, S., While, D., et al.(2016). https://doi.org/10.1016/S2215-0366(16)00063-8 | Nationell observationsstudie | Suicidtal per 10 000 kontakter med psykiatrisk vård | Alla serviceförändringar var associerade med signifikant lägre suicidtal efter implementering (IRR = 0,71 till 0,79; p < 0,0001). Policy för uppföljning av patienter efter utskrivning var associerad med lägre suicidtal efter implementering. Suicidtalet minskade från 11,93 till 9,30 per 10 000 kontakter med psykiatrisk vård (IRR = 0,78 [95% CI: 0,76 till 0,80]; p < 0,0001). Resultatet bör tolkas försiktigt eftersom studien var observationell och det inte framgår om enskilda patienter faktiskt fick uppföljning. | Storbritannian, 1997–2012 |
| Prioriterat uppföljningsbesök hos psykiater inom 7 dagar efter utskrivning från akutmottagning efter suicidförsök | Martínez-Alés, G., Jiménez-Sola, E., Román-Mazuecos, E., et al. (2019). https://doi.org/10.1111/sltb.12542 | Observationell före- och efterstudie | Nytt suicidförsök som ledde till återbesök på akutmottagning | Nytt suicidförsök under uppföljningen var lägre under interventionsperioden än under kontrollperioden (18,3% jämfört med 24,1%; p < 0,01). Interventionen var associerad med lägre risk för nytt suicidförsök i både ojusterad analys (HR = 0,72 [95% CI: 0,60 till 0,82]) och justerade modeller (HR = 0,69 [95% CI: 0,54 till 0,87]). | Spanien, 2010–2015 |
| Policy om uppföljning av patienter inom 7 dagar efter utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård | While, D., Bickley, H., Roscoe, A., et al. (2012). https://doi.org/10.1016/S0140-6736(11)61712-1 | Nationell observationsstudie | Suicidtal per 10 000 patienter i kontakt med psykiatrisk vård; suicid inom 7 dagar respektive 3 månader efter utskrivning. | Implementering av policy för uppföljning inom 7 dagar efter utskrivning var inte associerad med en signifikant minskning av det övergripande suicidtalet i före- och efteranalysen. Ingen signifikant minskning av suicid sågs inom 7 dagar efter utskrivning, men suicid inom 3 månader efter utskrivning minskade signifikant efter implementering (2,48 till 1,95 per 10 000 patienter per år; p < 0,0001). | Storbritannian, 1997–2006 |
| Säkerhetsplanering riktad till vuxna | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Säkerhetsplanering i primärvård: patienter med frekventa suicidtankar identifierades via strukturerad suicidriskbedömning, och patienter med suicidavsikt/plan erbjöds säkerhetsplanering samma dag. Insatsen ingick i ett bredare vårdprogram. | Angerhofer Richards, J., Cruz, M., Stewart, C., et al. (2024). https://doi.org/10.7326/M24-0024 | Stepped-wedge, klusterrandomiserad studie | Dokumenterad säkerhetsplanering inom 14 dagar, suicidförsök eller suiciddöd med självskadeavsikt inom 30, 60 och 90 dagar efter primärvårdsbesök. | Säkerhetsplanering ökade under perioden med suicidvård (38,3 jämfört med 32,8 per 10 000 patientbesök; skillnad = 5,5 [95% CI: 2,3 till 8,7]). Suicidförsök eller suiciddöd inom 90 dagar var lägre än vid sedvanlig vård (4,5 jämfört med 6,0 per 10 000 patientbesök; skillnad = -1,5 [95% CI: -2,6 till -0,4]); inom 60 dagar var utfallet ochså lägre (3,4 jämfört med 4,5; skillnad = -1,1 [95% CI: -2,1 till -0,1]), medan skillnaden inom 30 dagar inte var statistiskt säkerställd. | USA, 2015–2018 |
| MeMind: Personlig, digital säkerhetsplanering efter akutbesök för suicidalt beteende: konfigurerat tillsammans med psykiater, med flikar för varningssignaler, interna och externa copingstrategier, personliga och professionella kontakter, säkra miljöer och skäl att leva. | Barrigón, M. L., Schmidt C., Elices, M., et al. (2025). https://doi.org/10.2196/70253 | Kvasiexperimentell studie | Återbesök på akutmottagning på grund av suicidtankar eller suicidförsök | Totalt återkom 24 av 78 deltagare (31%) till akutmottagning på grund av suicidalt beteende under uppföljningen. Deltagare som aktiverade säkerhetsplanen hade lägre frekvens av akutbesök än de som inte aktiverade den (16,6% jämfört med 29,1%; χ² = 37,48; p < 0,001) och lägre sannolikhet för återbesök (HR = 0,50 [95% CI: 0,34 till 0,73]; p < 0,001). | Spanien, 2022–2024 |
| Säkerhetsplaneringsliknande insatser: korta, personanpassade säkerhetsplaner där patienten identifierar copingstrategier och stödkällor att använda vid suicidala kriser. | Nuij, C., van Ballegooijen, W., de Beurs D., et al. (2021). https://doi.org/10.1192/bjp.2021.50 | Meta-analys | Suicidalt beteende, definierat som suicidförsök, suicid eller båda | Säkerhetsplaneringsliknande insatser var associerade med lägre risk för suicidalt beteende jämfört med kontrollvillkor (RR = 0,57 [95% CI: 0,41 till 0,80]; p = 0,001). Resultaten bör tolkas med viss försiktighet eftersom endast sex studier inkluderades och fyra bedömdes ha hög risk för bias. | USA, Taiwan och Schweiz; publicerade 2013–2018 |
| Contact and Safety Planning (CASP): regelbunden kontakt från utbildade frivilliga i flyktingläger samt individuell säkerhetsplan med copingstrategier och kontaktuppgifter till stödpersoner | Vijayakumar, L., Mohanraj, R., Kumar, S., et al. (2017). https://doi.org/10.1177/0020764017723940 | Kontrollerad före- och efterstudie | Suicid, suicidförsök | Antalet suicid och suicidförsök minskade från 13 till 6 i interventionslägret medan ingen förändring observerades i kontrollägret. Skillnaden mellan grupperna för det kombinerade utfallet suicid och suicidförsök var 519 per 100 000 personer och år (95% CI: 136 till 902; p = 0,01). | Indien, studieperiod ej tydligt angiven |
| Säkerhetsplanering i psykiatrisk öppenvård: planen togs fram gemensamt av patient och kliniker och innehöll varningssignaler, stressfaktorer, coping- och välmåendestrategier, stödpersoner och kontaktvägar, krisåtgärder samt hjälpsamma läkemedel. | Zonana, J., Simberlund J. & Christos, P. (2018). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000495 | Retrospektiv journalgranskning | Suicidförsök, fullbordade suicid, under 6 månader före respektive efter säkerhetsplanering | Antalet suicidförsök minskade från 5 till 1 efter säkerhetsplanering, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd. Inga suicid inträffade. | USA, 2012–2016 |
| BCI – Lågintensiva uppföljningar via telefon | |||||
| Typ av insats | Referens | Typ av studie | Utfallsmått | Studiens slutsats | Land och år |
| Brief contact interventions (BCI); lågintensiva uppföljningskontakter efter suicidförsök, exempelvis via telefonsamtal, SMS, vykort, brev eller kriskort, med syfte att minska risken för upprepat suicidförsök. | Azizi, H., Fakhari, A., Farahbakhsh, M., et al. (2023). https://doi.org/10.1007/s10935-023-00747-x | Metaanalys | Upprepat suicidförsök efter tidigare suicidförsök | BCI var associerat med lägre risk för upprepat suicidförsök jämfört med sedvanlig vård (RD = 4% [95% CI: 2 till 6%]; RR = 0,62 [95% CI: 0,48 till 0,77]). Interventioner >12 månader hade starkare samband med minskad risk (RR = 0,46 [95% CI: 0,10 till 0,82]) än interventioner ≤12 månader (RR = 0,67 [95% CI: 0,54 till 0,80]). | Flera länder; publicerade 2002–2022 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök; strukturerade samtal efter 1 vecka, 1, 3, 6, 9 och 12 månader för att bedöma suicidrisk, följsamhet till behandling och behov av snabbare vårdkontakt. | Cebrià, A. I., Parra, I., Pàmias, M., et al. (2013). https://doi.org/10.1016/j.jad.2012.11.016 | Populationsbaserad, kontrollerad multicenterstudie | Tid till nytt suicidförsök; andel patienter med upprepat suicidförsök inom ett år. | Telefonuppföljning var associerad med längre tid till nytt suicidförsök jämfört med både baslinjeåret (346,47 dagar jämfört med 316,46 dagar; p < 0,0005) och kontrollområdet (346,47 dagar jämfört med 300,36 dagar; p < 0,0005). Andelen patienter med upprepat suicidförsök minskade i interventionsområdet från 14% till 6% (skillnad = 8% [95% CI: 2 till 12%]; p = 0,005) och var lägre än i kontrollområdet under interventionsåret (6% jämfört med 14%; p = 0,005). | Spanien, 2007–2008 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök; strukturerade samtal efter 1 vecka, 1, 3, 6, 9 och 12 månader för att bedöma suicidrisk, följsamhet till behandling och behov av snabbare vårdkontakt. | Cebrià, A. I., Pérez-Bonaventura, I., Cuijpers, P., et al. (2015). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000331 | Icke-randomiserad kontrollerad parallell uppföljningsstudie | Antal personer med nytt suicidförsök, antal återfall, tid till första nytt suicidförsök och suicid under uppföljningstiden. | Effekten som observerades under första året kvarstod inte vid femårsuppföljning. Minst ett nytt suicidförsök rapporterades hos 31,4% i interventionsgruppen och 34,8% i kontrollgruppen; incidensen skilde sig inte signifikant mellan grupperna. Tid till första nytt suicidförsök var 97 dagar längre i interventionsgruppen men inte signifikant skild från kontrollgruppen. | Spanien, 2008–2013 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: två semistrukturerade telefonkontakter efter 4 och 8 månader, med syftade till att öka eller bibehålla motivation till professionell behandling. | Cedereke, M., Monti, K., Öjehagen, A. (2002). https://doi.org/10.1016/S0924-9338(02)00632-6 | RCT | Upprepade suicidförsök | Ingen skillnad sågs mellan grupperna i upprepade suicidförsök under 1–12 månader: 17% i interventionsgruppen och 17% i kontrollgruppen; interventionsgruppen gjorde 26 suicidförsök och kontrollgruppen 27 suicidförsök. | Sverige, 1997–1998 |
| Tele-Help/Tele-Check består dels av ett portabelt trygghetslarm (Tele-Help) och dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av tränad personal ca 2 gånger per vecka, för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-check). | De Leo, D., Carollo, G., & Dello Buono, M. (1995). https://doi.org/10.1176/ajp.152.4.632 | Longitudinell observationsstudie | Suicidtal hos äldre | Lägre suiciddödlighet bland användare av Tele-Help/Tele-Check än förväntat i jämförelsepopulationen (SMR = 13,44% [95% CI: 0,3 till 74,8]; p < 0,05). | Italien, 1988–1991 |
| Tele-Help/Tele-Check består dels av ett portabelt trygghetslarm (Tele-Help) och dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av tränad personal ca 2 gånger per vecka, för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-check). | De Leo, D., Dello Buono, M., & Dwyer, J. (2002). https://doi.org/10.1192/bjp.181.3.226 | Longitudinell observationsstudie | Suicidtal hos äldre | Lägre suiciddödlighet bland användare av TeleHelp–TeleCheck än förväntat i jämförelse-populationen (SMR = 28,8% [95% CI: 11,5 till 62,5]; p < 0,001). Resultaten var statistiskt signifikanta bland kvinnor (SMR = 16,7% [95% CI: 2,0 till 59,9]; p < 0,01), men inte bland män. | Italien, 1988–1998 |
| Gatekeeper-utbildning för personal på äldreboenden: tvådagarsutbildning på 14 timmar om suicid hos äldre, bedömning och hantering av suicidkris samt praktiska övningar med kliniska fall och rollspel | Demesmaeker, A., Baelde, N., Amad, A., et al. (2023). https://doi.org/10.1177/08919887221149142 | Observationsstudie | Suicidförsök, suiciddödlighet | Suicidförsök minskade från 31 fall före utbildningen till 16 fall efter utbildningen, motsvarande 457 till 172 per 100 000 personår (rate difference = -285,8 [95% CI: -467,5 till -104,2]; p = 0,002). Suiciddödlighet förändrades inte signifikant: 1 fall före och 3 fall efter utbildningen, motsvarande 15 till 32 per 100 000 personår. | Frankrike, 2016–2018 |
| Tidig telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: 3 strukturerade samtal efter 8, 30 och 60 dagar med bedömning av suicidrisk. | Exbrayat, S., Coudrot, C., Gourdon, X., et al. (2017). https://doi.org/10.1186/s12888-017-1258-6 | Singelcenter, kontrollerad studie | Upprepat suicidförsök inom ett år efter indexförsöket; tid till första upprepade suicidförsök. | Upprepade suicidförsök var mindre vanliga i interventionsgruppen än i kontrollgruppen (12,6% jämfört med 17,8%; p = 0,037). Telefonuppföljning var skyddande i både univariat analys (OR = 0,67 [95% CI: 0,45 till 0,98]; p = 0,034) och multivariat analys (OR = 0,45 [95% CI: 0,26 till 0,78]; p = 0,004). Tid till första upprepade suicidförsök var längre i interventionsgruppen (143,9 dagar jämfört med 107,0 dagar; p = 0,05), och kumulativ incidens skilde sig mellan grupperna (log-rank p = 0,02). | Frankrike, 2010 |
| VigilanS: regionalt system med brief contact interventions efter suicidförsök, där patienter får ett resurskort med telefonnummer, uppföljande telefonsamtal efter behov och vid 6 månader, samt vykort om patienten inte nås. | Fossi Djembi, L., Vaiva, G., Debien, C., et al. (2020). https://doi.org/10.1186/s12888-020-2443-6 | Regional implementeringsstudie | Relativ förändring i antal suicidförsök mellan 2014 och 2018 per center | Högre täckningsgrad för VigilanS var associerad med större minskning av suicidförsök (β = −1,13; R² = 0,63; p = 3×10⁻⁵). Modellen skattade att 25%, 50% respektive 75% täckningsgrad motsvarade 12%, 41% respektive 69% minskning av suicidförsök. Resultaten tyder på en möjlig effekt av VigilanS, men bör tolkas försiktigt eftersom analysen bygger på data på centernivå. | Frankrike, 2014–2018 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: 5 korta samtal under 6 månader, genomförda av utbildade sjuksköterskor, med bedömning av aktuell suicidrisk, stöd till behandlingsföljsamhet, psykoedukation och krisintervention vid akut risk. | Gabilondo, A., Aristegi, E., Gonzalez-Pinto, A., et al. (2020). https://doi.org/10.1111/sltb.12576 | Icke-randomiserad kontrollerad studie | Tid till första upprepat suicidförsök; Andel patienter med upprepat suicidförsök inom 12 månader; Antal upprepade suicidförsök per patient | Ingen signifikant minskning sågs i upprepade suicidförsök vid 12 månader: 10,6% i interventionsgruppen jämfört med 9,3% i kontrollgruppen. Antal upprepade suicidförsök per patient skilde sig inte heller signifikant. Tid till första upprepat suicidförsök var längre i interventionsgruppen, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. | Spanien, 2014–2017 |
| VigilanS: regionalt system med brief contact interventions efter suicidförsök, där patienter får ett resurskort med telefonnummer, uppföljande telefonsamtal efter behov och vid 6 månader, samt vykort om patienten inte nås. | Gallien, Y., Broussouloux, S., Demesmaeker, A., et al. (2025). https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2025.25671 | Retrospektiv kohortstudie | Tid till första nytt suicidförsök/suicidrelaterad död inom 12 månader; Antal upprepade suicidförsök | Exponering för VigilanS var associerad med lägre risk för nytt suicidförsök/suicidrelaterad död (aHR = 0,62 [95% CI: 0,59 till 0,67]). Kumulativ incidens efter 12 månader var 14,2% [95% CI: 13,6 till 14,9%] i interventionsgruppen och 20,4% [95% CI: 19,7 till 21,2%] i kontrollgruppen. Antalet upprepade suicidförsök var också lägre i interventionsgruppen (justerad IRR = 0,76 [95% CI: 0,71 till 0,81]). Effekten sågs både bland personer med och utan tidigare suicidförsök samt bland både män (aHR = 0,68 [95% CI: 0,61 till 0,76]) och kvinnor (aHR = 0,59 [95% CI: 0,54 till 0,68]). | Frankrike, 2015–2018 |
| Ett rapid-response outpatient team för suicidala ungdomar med psykiater och psykiatrisjuksköterska som snabbt tog telefonkontakt, planerade uppföljning, bedömde stödbehov samt erbjöd fortsatt öppenvård tills långsiktig vårdkontakt kunde ordnas. | Greenfield, B., Larson, C., Hechtman, L., et al. (2002). https://doi.org/10.1176/appi.ps.53.12.1574 | Prospektiv kontrollerad studie | Suicidalitet, nya suicidförsök | Inga signifikanta skillnader sågs i suicidalitet över uppföljningen, och inga signifikanta skillnader sågs i nya suicidförsök under 6 månader (23 i interventionsgruppen jämfört med 14 i kontrollgruppen). | Kanada, 1996–1998 |
| BIC: lågintensiva uppföljningsinsatser efter suicidalitet, allvarlig självskada eller suicidförsök, exempelvis via vykort, SMS, telefonuppföljning eller hembesök. | Hu, F.-H., Xu, J., Jia, Y.-J., et al. (2024). https://doi.org/10.1016/j.ajp.2024.103913 | Metaanalys | Suicidförsök vid längst tillgängliga uppföljningstid | BIC var associerat med lägre odds för suicidförsök jämfört med sedvanlig vård i primäranalysen (OR = 0,65 [95% CI: 0,44 till 0,94]). I analyser stratifierade efter uppföljningstid var BIC signifikant bättre än sedvanlig vård vid ≤6 månader (OR = 0,49 [95% CI: 0,19 till 0,95]), men inte vid 6–12 månader. | Flera länder; publicerade 1978–2022 |
| Aktiv kontakt och uppföljning efter suicidförsök: insatser som initierades i samband med akutvård och kunde omfatta intensifierad uppföljning, uppsökande kontakt, brief intervention and contact, vykort/brev, telefonkontakt eller kombinationer av skriftlig och telefonbaserad kontakt. | Inagaki, M., Kawashima, Y., Kawanishi, C., et al. (2015). https://doi.org/10.1016/j.jad.2014.12.048 | Metaanalys | Upprepat suicidförsök inom 12 och 24 månader; Suiciddödlighet och död oavsett orsak inom 12 månader. | Aktiv kontakt och uppföljning minskade risken för upprepat suicidförsök inom 12 månader (n = 5 319; RR = 0,83 [95% CI: 0,71 till 0,97]). Effekten var inte signifikant vid 24 månader. Ingen tydlig effekt sågs på suiciddödlighet inom 12 månader eller död oavsett orsak. | Flera länder; publicerade 1978–2013 |
| Kontaktbaserad uppföljningsinsats efter självskada: informationsblad med hjälpresurser, 2 telefonsamtal inom de första 2 veckorna samt 6 brev under 12 månader. | Kapur, N., Gunnell, D., Hawton, K., et al. (2013). https://doi.org/10.1192/bjp.bp.113.126425 | RCT | Upprepad självskada med sjukhuskontakt inom 12 månader; antal upprepade självskadeepisoder | Efter justering för kliniska baslinjefaktorer var andelen personer med upprepad självskada inte signifikant högre i interventionsgruppen, men antalet upprepade episoder var högre i interventionsgruppen (justerad IRR = 7,16 [95% CI: 1,6 till 32,8]; p = 0,011). | Storbritannien, 2010–2012 |
| BIC: kort utbildningsinsats före utskrivning, informationsbroschyr och hänvisning till social akutservice och telefonlinje, följt av telefonuppföljning under 12 månader efter suicidförsök, med stöd, påminnelse om hjälpresurser och uppmuntran till kontakt med vård och krisstöd. | Malakouti, S. K., Nojomi, M., Ghanbari, B., et al. (2022). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000754 | RCT | Upprepat suicidförsök; Tid till första upprepade suicidförsök; Suicid under uppföljningstiden | Upprepat suicidförsök var mindre vanligt i BIC-gruppen än i kontrollgruppen (11% jämfört med 25%). I analyserat urval gjorde 14/129 personer i BIC-gruppen ett nytt suicidförsök, medan 33/129 i TAU-gruppen gjorde ett eller flera nya suicidförsök. Kontrollgruppen hade högre risk för upprepat suicidförsök (HR = 2,57 [95% CI: 1,4 till 5,9]), och tiden till första upprepade suicidförsök var längre i BIC-gruppen än i TAU-gruppen (log-rank χ² = 12,48; p < 0,001). Inga suicid rapporterades under uppföljningen. | Iran, 2014–2015 |
| Indirekta psykosociala och beteendemässiga interventioner: insatser riktade mot symtom eller stödbehov kopplade till suicidrisk, exempelvis aktiv uppföljningskontakt. | Meerwijk, E. L., Parekh, A., Oquendo, M. A., et al. (2016). https://doi.org/10.1016/S2215-0366(16)00064-X | Metaanalys | Suicid, suicidförsök | Indirekta interventioner var inte signifikanta direkt efter behandling men hade effekt vid längre uppföljning (OR = 0,82 [95% CI: 0,70 till 0,96]. Aktiv uppföljningskontakt var den enda indirekta interventionstypen med signifikant effekt både direkt efter behandling (OR = 0,75 [95% CI: 0,57 till 0,99]) och vid längre uppföljning (OR = 0,80 [95% CI: 0,66 till 0,97]). | Flera länder; studier publiserade fram till 2015 |
| AlgoS: brief contact intervention efter suicidförsök. Personer med första suicidförsök fick ett kriskort med tillgång till ett avgiftsfritt telefonnummer dygnet runt, medan personer med tidigare suicidförsök fick telefonuppföljning efter 10–21 dagar och vid behov vykort samt akut konsultation. | Messiah, A., Notredame, C.-E., Demarty, A.-L., et al. (2019). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0210778 | Post-hoc-analys av en RCT | Nytt suicidförsök inom 6 månader respektive 13–14 månader efter indexförsöket | Kriskort var associerat med lägre risk för nytt suicidförsök bland personer med första suicidförsök vid 6 månader (RR = 0,46 [95% CI: 0,25 till 0,85]) och 13–14 månader (RR = 0,50 [95% CI: 0,31 till 0,81]). För personer med tidigare suicidförsök sågs ingen signifikant skillnad jämfört med sedvanlig vård vid 6 eller 13–14 månader. iIngen signifikant riskminskning sågs bland personer med tidigare suicidförsök. | Frankrike, 2010–2014 |
| ED-SAFE-intervention: akutmottagningsbaserad suicidpreventiv insats med universell screening, fördjupad suicidriskbedömning, säkerhetsplan, utskrivningsresurser och upp till sju uppföljande telefonsamtal under 52 veckor. | Miller, I. W., Camargo, C. A., Arias, S. A., et al. (2017). https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2017.0678 | Multicenterstudie med sekventiell fasdesign | Suicidförsök; Totalt antal suicidförsök | Interventionen var associerad med lägre andel patienter med suicidförsök än sedvanlig vård (18,3% jämfört med 22,9%; RR = 0,80 [95% CI: 0,63 till 1,02]; NNT = 22) och färre totala suicidförsök (IRR = 0,72 [95% CI: 0,52 till 1,00]; p = 0,05). I justerade analyser var interventionen associerad med lägre risk för suicidförsök (HR = 0,73 [95% CI: 0,55 till 0,97]; p = 0,03) och färre totala suicidförsök (IRR = 0,75 [95% CI: 0,57 till 0,98]; p = 0,04). | USA, 2010–2014 |
| Brief contact interventions (BCI); lågintensiva uppföljningskontakter efter suicidförsök, exempelvis via telefonsamtal, SMS, vykort, brev eller kriskort, med syfte att minska risken för upprepat suicidförsök. | Milner, A. J., Carter, G., Pirkis, J., et al. (2015). https://doi.org/10.1192/bjp.bp.114.147819 | Metaanalys | Ny självskada eller nytt suicidförsök; Antal upprepade episoder av självskada eller suicidförsök per person; Suicid. | Brief contact interventions minskade inte signifikant oddsen för ny självskada eller nytt suicidförsök. Antalet upprepade episoder av självskada eller suicidförsök per person var däremot lägre i interventionsgrupperna (IRR = 0,66 [95% CI: 0,54 till 0,80]; p < 0,001), baserat på tre studier. Ingen signifikant minskning sågs för suicid. | Flera länder; publicerade 1993–2013 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: en inledande sjukhusintervju följd av sju telefonkontakter under 6 månader, med bedömning av psykiskt mående, suicidtankar, etc. | Mousavi, S. G., Zohreh, R., Maracy, M. R., et al. (2014). https://doi.org/10.4103/2277-9175.142043 | RCT | Upprepat suicidförsök | Ingen signifikant skillnad sågs i upprepade suicidförsök efter 6 månader (1,4% i interventionsgruppen jämfört med 5,76% i kontrollgruppen; p = 0,18). | Iran, 2010–2011 |
| Telefonbaserade interventioner efter suicidförsök eller avsiktlig självskada: insatserna omfattade antingen aktiv telefonuppföljning efter utskrivning eller kriskort med telefonnummer för tillgång till krisstöd vid behov. Telefonkontakterna varierade från ett enstaka samtal till 12 samtal. | Noh, D., Park, Y.-S., Oh, E. G. (2016). https://doi.org/10.1016/j.apnu.2015.10.012 | Metaanalys | Upprepat suicidförsök, suicid, upprepad avsiktlig självskada. | Telefonuppföljning minskade inte signifikant upprepade suicidförsök eller suicid under det efterföljande året. Kriskort med telefonnummer minskade inte signifikant upprepad avsiktlig självskada. | Flera länder; publicerade 1993–2013 |
| Telefonbaserad uppföljning efter psykiatrisk heldygnsvård hos ungdomar: upp till sex korta samtal under 90 dagar efter utskrivning, med bedömning av suicidrisk, genomgång av säkerhetsplan, stöd kring behandlingsuppföljning, samt information om kris- och öppenvårdsresurser. | Rengasamy, M. & Sparks, G. (2019). https://doi.org/10.1176/appi.ps.201800421 | Kvasi-randomiserad studie | Suicidalt beteende inom 90 dagar, definierat som avbrutna, avvärjda, faktiska eller fullbordade suicidförsök | Upprepade telefonkontakter var associerade med lägre förekomst av suicidalt beteende än ett enstaka samtal (6% jämfört med 17%; OR = 0,28; p = 0,037). Sambandet kvarstod efter justering för ålder, kön, etnicitet och depressionsdiagnos (OR = 0,25 [95% CI: 0,07 till 0,89]; p = 0,032), och Cox-regression visade lägre hazard ratio för suicidalt beteende i gruppen med upprepade samtal (HR = 0,27 [95% CI: 0,07 till 0,99]; p = 0,048). | USA, 2017–2018 |
| WHO:s brief intervention and contact (BIC): omfattade en kort utbildningsinsats om suicidprevention följd av regelbunden kontakt med utbildad personal via telefon eller personligt möte under upp till 18 månader. | Riblet, N. B. V., Shiner, B., Young-Xu, Y., et al. (2017). https://doi.org/10.1192/bjp.bp.116.187799 | Metaanalys | Suicid | WHO:s BIC var associerat med signifikant lägre suiciddödlighet jämfört med kontrollvillkor: 3/1 041 i interventionsgrupperna och 24/987 i kontrollgrupperna dog i suicid (OR = 0,20 [95% CI: 0,09 till 0,42]; p < 0,0001). | Flera länder; studier publiserade fram till 2015 |
| Distansbaserade suicidpreventiva interventioner: omfattade humanstödda insatser, exempelvis telefonsamtal, videobaserad behandling, personliga brev eller e-post, samt autonoma insatser, exempelvis appar, webbprogram och icke-individualiserade brev eller e-post. | Schmeckenbecher, J., Rattner, K., Cramer, R. J., et al. (2022). https://doi.org/10.1192/bjo.2022.526 | Metaanalys | Suicidalt beteende: självskada, suicidförsök och suicid | Distansbaserade interventioner minskade suicidtankar och suicidalt beteende sammantaget (SMD = −0,121 [95% CI: −0,166 till −0,077]). Effekten var större för suicidtankar och planer (SMD = −0,174 [95% CI: −0,238 till −0,110]) än för suicidalt beteende, inklusive självskada, suicidförsök och suicid (SMD = −0,059 [95% CI: −0,087 till −0,032]). Humanstödda och autonoma distansinterventioner skilde sig inte signifikant i effekt. | Flera länder; studier publiserade 1999–2020 |
| Caring Contacts: lågintensiva, återkommande textbaserade uppföljningskontakter efter psykiatrisk krisvård eller vårdkontakt vid suicidrisk via brev, vykort, SMS eller e-post. | Skopp, N. A., Smolenski, D. J., Bush, N. E., et al. (2023). https://doi.org/10.1037/ser0000645 | Metaanalys | Suicid, suicidförsök | Caring Contacts var associerat med lägre risk för suicidförsök vid 1 års uppföljning (RR = 0,57 [95% CI: 0,40 till 0,80]), men effekten var inte säkerställd vid 2 år eller i analysen baserad på senaste tillgängliga uppföljningstid. Ingen säkerställd effekt sågs för suicid vid 1 år, 2 år eller 5 år. | Flera länder; studier publiserade 1976–2020 |
| Telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök genom självförgiftning: ett telefonsamtal med psykiater 1 eller 3 månader efter utskrivning från akutmottagning för att följa upp rekommenderad behandling, stödja behandlingsföljsamhet och vid behov initiera krisintervention eller hänvisa till akut vård. | Vaiva, G., Ducrocq, F., Meyer, P., et al. (2006). https://doi.org/10.1136/bmj.332.7552.1241 | RCT | Upprepat suicidförsök, suicid | Ingen signifikant skillnad sågs i sammansatt negativt utfall mellan kontrollgruppen och grupperna som fick telefonkontakt efter 1 respektive 3 månader. Bland patienter som nåddes efter 1 månad var nytt suicidförsök mindre vanligt än i kontrollgruppen (12% jämfört med 22%; p = 0,03; [95% CI: 2 till 18%]), medan motsvarande skillnad inte var signifikant för kontakt efter 3 månader. Två suicid inträffade i kontrollgruppen, ett i gruppen med telefonkontakt efter 3 månader och inget i gruppen som kontaktades efter 1 månad. | Frankrike, Rekryteringsåret anges inte tydligt |
| AlgoS: brief contact intervention efter suicidförsök. Personer med första suicidförsök fick ett kriskort med tillgång till ett avgiftsfritt telefonnummer dygnet runt, medan personer med tidigare suicidförsök fick telefonuppföljning efter 10–21 dagar och vid behov vykort samt akut konsultation. | Vaiva, G., Berrouiguet, S., Walter, M., et al. (2018). https://doi.org/10.4088/JCP.17m11631 | RCT | Nytt suicidförsök inom 6 och 13 månader; sammansatt negativt utfall bestående av suicidförsök eller bortfall från uppföljning | Ingen signifikant skillnad sågs i nytt suicidförsök vid 6 eller 13 månader jämfört med i kontrollgruppen. Det sammansatta utfallet suicidförsök eller bortfall från uppföljning var lägre i ALGOS-gruppen vid både 6 månader (19,5% jämfört med 25,1%; RR = 0,78 [95% CI: 0,61 till 0,98]; p = 0,034) och 13 månader (30,8% jämfört med 38,1%; RR = 0,81 [95% CI: 0,68 till 0,96]; p = 0,017). | Frankrike, 2010–2013 |
| Kognitiv terapi och telefonbaserad uppföljning efter suicidförsök: kognitiv terapi planerades som 10 sessioner under 3 månader, medan telefoninterventionen bestod av 12 veckovisa samtal under 3 månader med psykologiskt stöd, aktivt lyssnande och problemlösning. | Wei, S., Liu, L., Bi, B., et al. (2013). https://doi.org/10.1027/0227-5910/a000181 | RCT | Upprepat suicidförsök | Ingen signifikant skillnad sågs i upprepade suicidförsök mellan grupperna efter 12 månader. | Kina, 2007–2009 |