Vetenskapligt underlag för Case management
Totalt sex originalstudier utvärderade case management eller liknande uppföljande vårdmodeller för personer som gjort suicidförsök eller sökt vård efter avsiktlig självskada. Sammantaget är resultaten delvis positiva, men inte entydiga. De två randomiserade ACTION-J-studierna från Japan talar för att assertive case management kan minska upprepade suicidala handlingar eller självskadeepisoder, men effekten var tydligast under de första 6 månaderna eller för vissa utfallsmått. En randomiserad studie från Storbritannien fann däremot ingen minskning av återinläggningar efter nytt självskadebeteende, och multipla återinläggningar var vanligare i interventionsgruppen. Observationsstudier från Hongkong och Sydkorea rapporterade lägre suiciddödlighet eller andel fullbordade suicid bland patienter som deltog i uppföljande case management-program, men dessa resultat bör tolkas med hänsyn till studiedesign och risk för selektion. Sammantaget talar resultaten för att case management efter suicidförsök kan ha suicidpreventiv potential, särskilt när insatsen är strukturerad, kontinuerlig och integrerad i akutmottagnings- och psykiatrisk vård, men effekten är inte konsekvent visad och varierar mellan populationer, vårdkontexter, uppföljningstid och utfallsmått.
Vad innebär insatsen?
Case management efter suicidförsök eller avsiktlig självskada är en uppföljande och samordnande vårdmodell som syftar till att minska risken för nya suicidala handlingar efter kontakt med akutmottagning eller annan akut vård. Perioden efter ett suicidförsök innebär en förhöjd risk för upprepade suicidförsök, självskadeepisoder och suicid, samtidigt som många patienter kan ha svårt att själva etablera eller upprätthålla kontakt med psykiatrisk vård och andra stödinsatser.
Insatsen utgår vanligen från en psykosocial bedömning av suicidalitet, psykisk ohälsa, behandlingsbehov, social situation och behov av stödresurser. Därefter kan en individuell plan tas fram, där case managern stödjer patienten i att få kontakt med exempelvis psykiatrisk vård, primärvård, socialtjänst eller andra stödverksamheter. Insatsen kan också omfatta krisstöd, problemlösning, information om vård- och samhällsresurser, stöd till behandlingsföljsamhet samt kontakt med närstående när det är relevant.
Case management kan ges av olika yrkesgrupper med kompetens inom psykisk hälsa, till exempel sjuksköterskor, socionomer, psykologer eller socialarbetare, ofta med psykiatrisk handledning. Kontakten sker ofta genom återkommande fysiska möten eller telefonkontakt under veckor, månader eller flera år efter det akuta vårdtillfället. Evidensen är dock inte entydig; flera studier visar minskad suiciddödlighet eller färre upprepade självskadeepisoder, medan andra studier inte visar någon tydlig effekt på upprepade suicidförsök eller återinläggning.
Översikt av studier
Totalt sex studier har utvärderat case management eller liknande uppföljande vårdmodeller för personer som gjort suicidförsök eller sökt vård efter avsiktlig självskada, med upprepade suicidförsök, självskadeepisoder, återinläggning eller suiciddödlighet som centrala utfall. Chan m.fl. (2011) fann att ett multifacetterat suicidpreventivt program för äldre i Hongkong var associerat med lägre andel fullbordade suicid inom två år, men inte med färre upprepade suicidförsök. Clarke m.fl. (2002) fann däremot ingen minskning av återinläggning efter nytt självskadebeteende efter sjuksköterskeledd case management i Storbritannien, och multipla återinläggningar var vanligare i interventionsgruppen. Kawanishi m.fl. (2014) fann ingen signifikant effekt av assertive case management på första upprepade suicidala beteende över hela uppföljningsperioden i Japan, men en lägre risk upp till 6 månader, medan Furuno m.fl. (2018), baserat på samma ACTION-J-studie, visade en signifikant minskning av upprepade självskadeepisoder per personår. Kim m.fl. (2020) fann att ett flexibelt och kontinuerligt case management-program i Sydkorea var associerat med lägre risk för död genom nytt suicidförsök, och Kim m.fl. (2022) fann i en nationell sydkoreansk studie att suiciddödligheten var lägre bland patienter som deltog i uppföljande case management efter akutmottagningsbesök för suicidförsök. Sammantaget tyder resultaten på att case management efter suicidförsök kan vara associerat med minskad risk för upprepade självskadeepisoder eller suiciddödlighet i vissa sammanhang, men resultaten är inte entydiga och varierar mellan studiedesign, population, utfallsmått och uppföljningstid.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelsens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en stor potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som ganska osäker trots ett större vetenskapligt underlag. Den studien med högst kvalitet visade på icke signifikanta resultat och majoriteten av studierna är genomförda i Asien till vilket hälso- och sjukvårdssystemet skiljer sig från Sverige. Insatsen kan däremot förbättra patienters följsamhet och tillit till vården samt genomföras av flera olika yrkesgrupper, även utanför hälso- och sjukvården såsom personliga ombud. Det gör insatsen relativt genomförbar och skalbar i Sverige, särskilt då liknande strukturer redan finns. I nuläget har patienter med allvarliga psykiatriska diagnoser har ofta en case manager.