Prioriteringsstöd

Prioriteringsstödet listar suicidpreventiva insatser som har prioriterats utifrån deras evidens, övriga potentiella positiva effekter, genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans för Sverige. Insatserna är kategoriserade utifrån områden från den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet.

 Läs om metoden bakom prioriteringsstödet

Antal unika insatser (7)

Area 5. Minska stigmatiseringen och öka kunskapen om suicid och suicidalitet

Prioriteringsgrad 1

Rekommendationer för ansvarsfull medierapportering

  • Beskrivning av insatsen: Rekommendationer, utbildning och kunskapshöjande insatser om hur journalister och andra professioner inom media och kommunikation kan rapportera om suicid på ett ansvarsfullt och balanserat sätt, exempelvis genom att undvika beskrivningar av metoden och platsen för självmordet. De innefattar även vägledning om hur kommunikationen kan utformas för att försöka främja hjälpsökande beteende. 
  • Syfte: Att förebygga negativa imitationseffekter (efterföljande självmordshandlingar) vid medierapportering om suicid.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala och sårbara personer som tar del av nyhetsrapportering och annat medieinnehåll.
  • Utvärderad i kontext: Nyhetsmedier och andra informationsspridningsplattformar.

Insatser utformade för specifika arbetsplatser

  • Beskrivning av insatsen: Ofta bestående av flera komponenter som tillsammans syftar till att minska stigma kring hjälpsökande genom att öka kunskapen om suicid och kapaciteten för medarbetare att hjälpa upptäcka och hjälpa kollegor som mår dåligt. De vanligaste komponenterna är utbildning för chefer och personal i att känna igen och agera på varningssignaler, samt främjande av hänvisning till stödresurser och tjänster. I vissa fall ingår även åtgärder för att begränsa tillgången till suicidmedel som anställda har tillgång till i sitt arbete, till exempel skjutvapen. 
  • Syfte: Att öka medvetenheten om självmord, förbättra tidig identifiering av psykisk ohälsa och minska stigma kring hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Anställda i yrkesgrupper med förhöjd suicidrisk, såsom soldater, poliser, och byggnadsarbetare.
  • Utvärderad i kontext: Arbetsplatser.

Prioriteringsgrad 2

Universella skolprogram för socioemotionellt lärande

  • Beskrivning av insatsen: Skolprogrammen inleds ofta med strukturerade lektioner där elever får grundläggande kunskap om psykisk hälsa och självmord. Den utmärkande komponenten är däremot att eleverna själva leder och deltar i aktiviteter och workshops med fokus på socioemotionellt lärande, suicidprevention och stärkande av sin egen och andra elevers motståndskraft. Tanken är att lärandet ska grunda sig i den sociala interaktionen och gemensamma kunskapen mellan eleverna.
  • Syfte: Att stärka elevers egen copingförmåga och känsloreglering samt igenkänning av varningssignaler hos sig själva och andra.
  • Utvärderad i målgrupp: Elever inom grundskola och gymnasieskola.
  • Utvärderad i kontext: Skolmiljö.

Informations- och upplysningskampanjer om psykisk hälsa

  • Beskrivning av insatsen: Informations- och upplysningskampanjer syftar till att vara hälsofrämjande, öka hjälpbeteende och fungera preventivt för hela befolkningen i att förebygga suicid. Kampanjer syftar ofta till att sprida kunskap om psykisk hälsa, att suicidalitet och depression är behandlingsbart, och att man bör prata om dessa problem när de uppstår. Dessa budskap sprids exempelvis i TV, tidningar, radio, broschyrer samt via reklamskyltar och webbplatser, för att skapa en ökad medvetenhet hos befolkningen om problemet.
  • Syfte: Att öka medvetenheten och kunskap om suicid, minska stigma och förbättra kännedom om stödresurser samt främja hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer och som nås genom offentlig kommunikation.
  • Utvärderad i kontext: Offentlig kommunikation och informationsspridning.

Prioriteringsgrad 3

Insatser i skolan för hbtqi-elever

  • Beskrivning av insatsen: Strukturella förändringar och policyer som syftar till att stödja elever som identifierar sig som hbtqi. Komponenter som undersökts i det vetenskapliga underlaget är elevledda stödgrupper, fortbildning av skolpersonal om hur man skapar en trygg och stödjande miljö för hbtqi elever, trygga rum (”safe spaces”) och en antimobbningspolicy som explicit inkluderar sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
  • Syfte: Att stärka trygghet, inkludering och socialt stöd i skolmiljön för att minska suicidrisk och psykisk ohälsa bland hbtqi elever.
  • Utvärderad i målgrupp: Hbtqi elever med suicidrisk.
  • Utvärderad i kontext: Skolmiljö och utbildningsverksamhet.

Skolprogram med screening och utbildning i varningssignaler

  • Beskrivning av insatsen: Program i skolmiljö där elever genomgår strukturerad screening för tecken på psykisk ohälsa, som sedan styr hänvisning av elever som uppvisar en viss mängd symptom till stödinsatser. I samband med screeningen är det vanligt att man utbildar både personal och elever i att känna igen varningssignaler för psykisk ohälsa och självmordsrisk.
  • Syfte: Att förbättra tidig upptäckt av elever med psykisk ohälsa och säkerställa att snabb kontakt med lämplig vård eller annan stödinsats.
  • Utvärderad i målgrupp: Elever inom grundskola och gymnasieskola.
  • Utvärderad i kontext: Grund- och gymnasieskola.

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Utbildning av gatekeepers

  • Beskrivning av insatsen: Utbildningsinsatser som riktar sig till personer som genom sin roll eller funktion har större sannolikhet att komma i kontakt med suicidala individer, så kallade gatekeepers. Utbildningarna behandlar vanligtvis suicidprevention, varningstecken och riskfaktorer för suicid, identifiering av suicidnära personer samt hur stöd kan erbjudas eller vidare hänvisning till vård och andra stödinsatser kan ske. Gatekeepers kan utgöras av personer i allmänbefolkningen eller av specifika yrkesgrupper.
  • Syfte: Att öka kunskaperna om suicidprevention, stärka förmågan att identifiera och bemöta personer i risk för suicid, minska stigma kring psykisk ohälsa och suicid samt främja hjälpsökande och stödjande beteenden.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag gällande effekten på självmord eller självmordsförsök och uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet. Underlaget var svårt att bedöma eftersom gatekeeper-utbildning ofta ingick i bredare flerkomponentsinsatser. I flera studier verkade suicid och suicidförsök dessutom vara sekundära utfall snarare än det huvudsakliga fokus som insatsen utvärderades mot.

Utbildning av gatekeepers är en förutsättning för det suicidförebyggande arbetet genom spridandet av relevant och aktuell kunskap om suicid och suicidprevention. På grund av suicidproblematikens komplexitet krävs grundläggande kunskaper i yrkesgrupper som möter suicidnära individer.