Vetenskapligt underlag för universella skolprogram för socioemotionellt lärande

Sammantaget tyder resultaten på att skolbaserade suicidpreventiva och psykisk-hälsa-främjande insatser kan bidra till minskade suicidförsök, suicidtankar eller andra suicidrelaterade utfall bland barn och ungdomar, men resultaten är inte entydiga. Mer konsekvent positiva resultat sågs för universella och elevinriktade insatser som kombinerade mental health literacy, aktiv elevmedverkan, copingstrategier, hjälpsökande och stärkta skyddande nätverk. Detta gällde särskilt YAM, Good Behavior Game och senare studier av Sources of Strength, där insatserna var kopplade till minskade suicidförsök, suicidtankar eller suiciddödlighet. Även bredare metaanalyser av skolbaserade och utbildningsbaserade insatser gav stöd för att universella program kan minska suicidrelaterade utfall, även om resultaten påverkades av studiedesign, utfallsmått och metodologisk kvalitet.

Samtidigt var resultaten blandade. Skills for Life visade ingen signifikant effekt på suicidförsök, Mastery Learning visade ingen signifikant effekt, och varken QPR eller ProfScreen gav tydliga effekter på suicidrelaterade utfall i den större europeiska studien. Den Harry Potter-baserade mental health literacy-insatsen förbättrade ett sammansatt mått på suicidalitet, men inte det separata suicidförsöksutfallet. Den tidiga studien av Sources of Strength visade förbättringar i skyddande normer och hjälpsökande, men ingen tydlig effekt på kortsiktiga suicidtankar. En bredare metaanalys av psykosociala insatser för ungdomar fann inte heller tydliga effekter på suicidförsök jämfört med kontrollgrupper.

Resultaten taler för att skolbaserade suicidpreventiva program kan vara en viktig del av det förebyggande arbetet, särskilt när insatserna är universella, strukturerade och riktade direkt till elever snarare än enbart till skolpersonal eller screeningprocesser. Effekterna verkar dock skilja sig mellan program, elevgrupper, uppföljningstider och utfallsmått. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet, särskilt eftersom flera sammanställningar pekar på metodologiska begränsningar i det samlade forskningsunderlaget och eftersom vissa positiva effekter inte återfanns för mer specifika suicidförsöksutfall.

Vad innebär insatsen?

Skolbaserade suicidpreventiva och psykisk-hälsa-främjande program för barn och ungdomar syftar ofta till att stärka skyddande faktorer i skolmiljön, öka kunskap om psykisk hälsa och suicidrisk samt göra det lättare för elever att söka hjälp för egen del eller för en vän. Insatserna kan rikta sig till alla elever i en skola eller årskurs, till skolpersonal, eller till utvalda elevrepresentanter som får i uppdrag att sprida budskap om hjälpsökande, vuxenstöd och copingstrategier i sina sociala nätverk. Vissa insatser består av undervisning om psykisk hälsa, suicidtankar, affektreglering, problemlösning och hjälpsökande, medan andra bygger på screening, gatekeeper-utbildning, klassrumsbaserad beteendehantering eller socialt och emotionellt lärande. Peer leader-program fokuserar på att förändra normer i elevgruppen och uppmuntra elever att identifiera stödresurser, prata med betrodda vuxna och hjälpa kamrater att komma i kontakt med stöd vid behov.

Översikt av studier

Totalt åtta studier utvärderade skolbaserade suicidpreventiva eller psykisk-hälsa-främjande insatser för barn och ungdomar. Studierna omfattade universella skolprogram för socialt och emotionellt lärande, psykisk hälsa och hälsobeteenden, mental health literacy-insatser med KBT-inslag, klassrumsbaserad beteendehantering, screening och gatekeeper-insatser samt peer leader-program med fokus på hjälpsökande, vuxenstöd och skyddsfaktorer. Majoriteten av studierna var randomiserade eller klusterrandomiserade kontrollerade studier, medan en studie använde en icke-randomiserad pre–post-design med interventions- och kontrollskolor och en studie var en poolad analys av tre klusterrandomiserade studier. Därutöver inkluderades tre metaanalyser som sammanställde skolbaserade, utbildningsbaserade eller bredare psykosociala insatser för unga: Itzhaky m.fl. (2022), Kiran m.fl. (2024) och Walsh m.fl. (2022).

Resultaten från originalstudierna var blandade men flera studier rapporterade positiva effekter på suicidrelaterade utfall. Wasserman m.fl. (2015) fann att YAM var associerat med lägre förekomst av incidenta suicidförsök och svår suicidal ideation efter uppföljning, medan QPR och ProfScreen inte visade signifikanta effekter. Wilcox m.fl. (2008) fann att Good Behavior Game i den första kohorten var associerat med lägre risk för suicidtankar och suicidförsök, men resultaten var svagare i den andra kohorten och Mastery Learning visade ingen signifikant effekt. Kim m.fl. (2020) fann att kontrollgruppen rapporterade fler suicidförsök än interventionsgruppen efter ett skolbaserat program för psykisk hälsa. Wyman m.fl. (2010) fann att Sources of Strength förbättrade skyddande normer och hjälpsökande, men inte gav någon signifikant skillnad i kortsiktiga suicidtankar. I senare studier av Sources of Strength rapporterade Wyman m.fl. (2023) färre suicid i interventionsskolor, medan Wyman m.fl. (2025) fann minskade nya suicidförsök, även om effekten tycktes vara svagare eller utebli bland elever med erfarenhet av sexuellt kontaktvåld. Fekkes m.fl. (2016) fann ingen signifikant skillnad i suicidförsök efter Skills for Life, och Klim-Conforti m.fl. (2021) fann förbättringar i ett sammansatt mått på suicidalitet men inte i det separata suicidförsöksutfallet. 

Metaanalyserna gav delvis olika men kompletterande resultat. Itzhaky m.fl. (2022) fann i en metaanalys av psykosociala insatser för ungdomar 10–18 år inga signifikanta effekter på suicidförsök jämfört med kontrollgrupper. Kiran m.fl. (2024) fann däremot i en nätverksmetaanalys av insatser i utbildningsmiljöer för unga 12–25 år att universella insatser var associerade med lägre odds för suicidtankar och suicidbeteenden, även om majoriteten av de inkluderade studierna hade hög risk för bias. Walsh m.fl. (2022) fann i en metaanalys av klusterrandomiserade studier i högstadie- och gymnasieskolor att skolbaserade suicidpreventiva insatser var associerade med lägre odds för suicidförsök.

Sammantaget tyder originalstudierna och metaanalyserna på att vissa universella skolbaserade insatser kan minska suicidförsök eller suicidrelaterade utfall bland barn och ungdomar. Resultaten är dock inte entydiga. Effekterna varierar mellan program, uppföljningstider, utfallsmått och elevgrupper, och metaanalyserna visar att resultaten påverkas av studiedesign, risk för bias och om utfallen analyseras som suicidtankar, självskadebeteenden, suicidförsök eller bredare suicidrelaterade utfall.

Gå till den detaljerade översikten av alla studier

Delfipanelens bedömning

Insatsen uppskattas att ha en begränsad potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som osäker eftersom evidensen visar varierande resultat och präglas av metodologiska begränsningar, såsom låg power och bristande kontroll över validitetshot. Interventionerna skiljer sig avsevärt i innehåll, vilket försvårar identifieringen av verksamma komponenter. Samtidigt kan insatsen bidra till förbättrade sociala färdigheter, bättre klassrumsklimat och ökat psykiskt välbefinnande. Den är i grunden genomförbar och skalbar, men kräver ofta betydande tidsresurser och ibland extern personal, vilket kan försvåra implementeringen i praktiken.