Vetenskapligt underlag för insatser utformade för specifika arbetsplatser

Sammantaget tyder resultaten på att flerkomponentsbaserade och organisationsförankrade suicidpreventiva program kan vara kopplade till minskade suicidtal eller suicidrelaterade utfall i uniformerade och arbetsplatsbaserade miljöer. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet eftersom flera studier hade små antal, kort uppföljning, deskriptiv design eller saknade kontrollgrupp, och eftersom det ofta är oklart vilka komponenter i flerkomponentsprogrammen som bidrog mest till effekterna. Mer konsekvent positiva resultat sågs för U.S. Air Force Suicide Prevention Program, Israel Defense Forces Suicide Prevention Program och polisprogrammet Together for Life, där insatserna var associerade med minskade suicidtal eller lägre suicidrisk. Även flera militära program i Serbien och Montenegro, Ukraina och USA rapporterade minskade suicidtal eller suicidförsök efter programstart, men dessa studier saknade ofta kontrollerad effektanalys eller hade begränsad statistisk prövning.

Samtidigt var resultaten inte entydiga. R4 visade ingen signifikant effekt i huvudanalysen, men högre användning av stödet var associerad med färre suicidförsök i en delanalys. Mates in Construction visade en minskning av suicidtal bland byggarbetare, men resultatet var inte statistiskt signifikant. Houston Fire Department Suicide Prevention Program rapporterade en period utan suicid efter implementering, men saknade kontrollerad effektanalys och senare inträffade nya suicid. ASIST inom Army Reserve visade preliminära positiva resultat för suicidrelaterade utfall, men studien var liten.

Vad innebär insatsen?

Suicidpreventiva insatser i arbetsplats- och organisationsmiljöer syftar till att stärka organisationens förmåga att identifiera, stödja och följa upp personer i risk. Insatserna kan omfatta utbildning i suicidrisk och varningssignaler, rutiner för krisintervention och uppföljning, ledarskapsstöd, minskad tillgång till dödliga metoder, tillgång till psykologiskt stöd samt postvention efter suicid. Sådana rutiner är särskilt relevanta i verksamheter där personal möter suicidala kriser i arbetet, exempelvis inom psykiatrisk vård, socialtjänst, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Forskningen omfattar även arbetsmarknads- och välfärdsrelaterade insatser, där resultat för exempelvis arbetslöshetsstöd, relaterad lagstiftning, skattelättnader och minimilöner har varit blandade men i vissa fall suicidpreventiva.

Samtliga arbetsgivare har ansvar för sina anställdas arbetsmiljö, vilket även omfattar psykisk hälsa, välmående och sociala behov. Arbetsmiljöarbetet bör därför inte enbart inriktas på att förebygga skador, olyckor, kränkningar och trakasserier, utan också på att hantera situationer där medarbetare drabbas av suicidala kriser, exempelvis suicidtankar, självskadande beteenden eller suicidförsök. Det kan också handla om den kris som uppstår när en medarbetare tar sitt liv, eller när personal påverkas av suicidhot eller suicid bland patienter, klienter eller brukare.

Översikt av studier

Totalt fjorton originalstudier och en metaanalys utvärderade suicidpreventiva insatser i arbetsplats- och organisationsmiljöer med förhöjd eller särskild suicidrisk, framför allt inom militär, polis, räddningstjänst och byggbransch. Insatserna omfattade breda organisationsprogram, ledarskapsstöd, gatekeeper- och peer-baserad utbildning, minskad tillgång till vapen, utbildning i suicidrisk och varningssignaler, minskad stigma kring hjälpsökande, förbättrad tillgång till mentalvård, krisintervention, strukturerad uppföljning av högriskpersoner, postvention och arbetsplatsbaserat stöd. Majoriteten av studierna hade kvasiexperimentell före-/efterdesign, retrospektiv kohortdesign, tidsserieanalys eller deskriptiv programuppföljning, medan vissa saknade kontrollerad jämförelse eller statistisk effektanalys. Studierna genomfördes i bland annat USA, Kanada, Australien, Israel, Ukraina, Serbien och Montenegro samt Irakbaserade militära insatser.

Resultaten pekade i flera fall på minskade suicidtal eller suicidrelaterade utfall efter implementering, men resultaten varierade mellan program och studiedesign. Knox m.fl. (2003, 2010) fann minskade suicidtal efter U.S. Air Force Suicide Prevention Program, och Shelef m.fl. (2016) rapporterade lägre suicidrisk efter Israel Defense Forces Suicide Prevention Program, särskilt bland män. Mishara och Martin (2012) samt Mishara och Fortin (2022) fann minskade suicidtal efter polisprogrammet Together for Life i Montréal, medan Martin m.fl. (2016) fann en icke-signifikant minskning efter Mates in Construction. Curley m.fl. (2024) fann inga signifikanta skillnader mellan interventions- och kontrollgrupp i huvudanalysen av R4, men högre användning av stödet var associerad med lägre förekomst av suicidförsök i en delanalys före covid-19. Finney m.fl. (2015) rapporterade att inga suicid inträffade bland aktivt tjänstgörande brandmän under flera år efter införandet av Houston Fire Department Suicide Prevention Program, men studien saknade kontrollerad effektanalys. McDaniel m.fl. (1990) rapporterade minskade suicidförsök efter instruktörsutbildning vid ett utbildningskommando, och Smith-Osborne m.fl. (2017) fann preliminära förbättringar i suicidrelaterade utfall efter ASIST inom Army Reserve. Flera deskriptiva militära program, bland annat Dedic och Panic (2007), James och Kowalski (1996), Rozanov m.fl. (2002) och Warner m.fl. (2011), rapporterade lägre suicidtal eller positiva utvecklingar efter programstart, men ofta utan kontrollerad effektanalys. I den metaanalysen av Witt m.fl. (2017) var suicidpreventiva program för personal inom militär, polis och räddningstjänst sammantaget associerade med lägre suicidtal efter intervention, men författarna betonade att få program inkluderade primärpreventiva arbetsplatsinsatser och att studiekvaliteten generellt var begränsad. Sammantaget tyder studierna på att breda, organisationsförankrade och flerkomponentsbaserade suicidpreventiva program kan vara associerade med minskade suicidtal eller suicidrelaterade utfall i arbetsplats- och uniformerade miljöer, men resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom flera studier hade begränsad studiedesign, små antal, kort uppföljning eller saknade kontrollerade analyser.

Gå till den detaljerade översikten av alla studier

Delfipanelens bedömning

Insatsen uppskattas att ha en begränsad potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som osäker eftersom evidensen främst bygger på studier från specifika riskmiljöer som byggsektorn, polis och militär. Generaliserbarheten till hela den arbetande befolkningen är begränsad, då insatserna ofta är yrkesanpassade och består av flera komponenter, vilket försvårar bedömningen av effekt. Genomförbarheten varierar med arbetsplatsens storlek, där större organisationer har bättre förutsättningar än små. Samtidigt kan insatserna bidra till minskat stigma, ökad kunskap och ökat hjälpsökande.