Prioriteringsstöd

Prioriteringsstödet listar suicidpreventiva insatser som har prioriterats utifrån deras evidens, övriga potentiella positiva effekter, genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans för Sverige. Insatserna är kategoriserade utifrån områden från den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet.

 Läs om metoden bakom prioriteringsstödet

Antal unika insatser (22)

Område 1. Fånga upp personer i svåra livssituationer tidigt för att minska sociala och ekonomiska riskfaktorer kopplade till suicid och suicidförsök

Prioriteringsgrad 1

Välfärdssatsningar

  • Beskrivning av insatsen: Välfärdssatsningar är komplexa och omfattade. I det vetenskapliga underlaget består dessa av en rad olika åtgärder som på olika sätt ökar det ekonomiska stödet och det sociala skyddet för individer och familjer. De omfattar exempelvis arbetsmarknadsrelaterade åtgärder som en mer generös arbetslöshetsförsäkring och regleringar av minimilöner. Andra åtgärder är olika slags bidrag, eller avdrag, såsom kontantbidrag, skatteavdrag, bidrag till mat och bostadsstöd. 
  • Syfte: Minska social och ekonomisk utsatthet samt förbättra levnadsvillkor.
  • Utvärderad i målgrupp: Individer och familjer i socioekonomisk utsatthet.
  • Utvärderad i kontext: Välfärdsrelaterade system och strukturer.

Lagar om alkoholskatt

  • Beskrivning av insatsen: Lagar som höjer skatten på alkoholhaltiga drycker, antingen på specifika drycker såsom sprit, vin och öl eller alla drycker som innehåller alkohol leder ofta till en lägre konsumtion i befolkningen i flera länder som undersökt detta samband. Alkohol ökar generellt sett impulsivitet och aggression, vilket kan leda till förhastade beslut i en situation av upplevd kris och lidande. Utöver detta är alkoholmissbruk en vanligt förekommande faktor vid många självmordshandlingar, i synnerhet bland män.

  • Syfte: Att minska alkoholkonsumtionen i befolkningen. 
  • Utvärderad i målgrupp: Alla över 18 år som konsumerar alkohol. 
  • Utvärderad i kontext: Skattelagstiftningen.

Lagar om försäljning och import av alkoholdrycker

  • Beskriving av insatsen: Lagar som begränsar tillgängligheten till alkoholdrycker i befolkningen genom reglering av försäljning och tillverkning. I det vetenskapliga underlaget omfattar dessa restriktioner åtgärder som påverkar var och när alkohol får säljas, exempelvis genom ändrade öppettider och förbud mot försäljning i varuautomater. Studier har också undersökt påverkan av tätheten av försäljningsställen, avprivatisering (införandet av monopol), samt stängning av alkoholproduktionsanläggningar. Alkohol kan, utöver den långsiktiga risk som är kopplad till alkoholmissbruk, även ha akuta effekter på exempelvis impulsivitet och aggressivitet, vilket kan öka risken för suicidala handlingar.
  • Syfte: Att minska alkoholkonsumtion samt indirekt minska suicidrisk.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer med laglig tillgång till alkohol.
  • Utvärderad i kontext: Alkoholpolitik och reglering av alkoholtillgänglighet.

Prioriteringsgrad 3

Förhöjd åldersgräns vid köp av alkohol

  • Beskrivning av insatsen: En förhöjd åldersgräns för köp av alkohol gör att unga personer får en senare debut till alkohol. En senare debut till alkohol minskar risken för problematiskt drickande senare i livet. Utöver den förhöjda suicidrisk som alkoholmissbruk medför så har alkoholintag en tillfällig påverkan på bland annat aggressivitet och impulsivitet, vilka i sig är faktorer som inverkar negativt på suicidprocesser. 

  • Utvärderad i målgrupp: Alla över 18 år som konsumerar alkohol. 

  • Utvärderad i kontext: Skattelagstiftningen.

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Hjälplinjer och stödchattar

  • Beskrivning av insatsen: Hjälplinjer och stödchattar är telefon- eller internetbaserade tjänster som personer med suicidtankar eller andra psykiska besvär självmant kan kontakta för stöd. Eftersom många undviker att söka formell hjälp kan dessa tjänster utgöra en viktig eller ibland den enda möjligheten att tala med någon om sina problem. I de flesta fall är man dessutom anonym när man kontaktar hjälplinjerna- och stödchattarna vilket kan sänka tröskeln för att söka hjälp. Tjänsternas öppettider kan variera från några timmar i veckan till dygnet runt. Sådana stödinsatser finns både i Sverige och internationellt och drivs ofta av frivilligorganisationer.
  • Syfte: Att erbjuda stödjande samtal där personen får möjlighet att berätta om sina svårigheter, känna sig lyssnad på och få stöd att fortsätta leva samt att söka ytterligare hjälp vid behov.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag och uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet. Underlaget är begränsat (få studier) och studierna är ofta äldre och är metodologiskt svaga. Dessutom utvärderas hjälplinjer ofta som del av multikomponentinsatser (exempelvis i kombination med gatekeeper-utbildning eller informationsinsatser), vilket gör det svårt att bedöma den specifika effekten av insatsen på självmord och självmordsförsök.

Hjälp- och stödchattar anses dock erbjuda ett värdefullt stöd till personer med suicidtankar och deras anhöriga samt bidra till att avlasta hälso- och sjukvården. Den höga belastningen på verksamheterna som erbjuder dessa tjänster tyder på ett fortsatt behov av verksamheter som erbjuder sådana stödinsatser.

Område 3. Minska åtkomst till metoder och medel för suicid

Prioriteringsgrad 1

Barriärer och nät på broar

  • Beskrivning av insats: Installering av barriärer eller nät vid höga höjder såsom broar, terrasser eller klippor för att förhindra suicidförsök genom hopp från platsen. Exempelvis kan ett säkerhetsnät placeras under ett broräcke eller ett stängsel kan monteras längs kanter av en bro där fallhöjden är hög. Ofta har dessa barriärer och nät rekommenderade dimensioner för att uppnå suicidpreventiva effekter.
  • Syfte: Att minska risken för hopp från höga höjder. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer i offentlig miljö.
  • Utvärderad i kontext: Broar och andra platser på hög höjd i offentlig miljö.

Prioriteringsgrad 2

Säker förvaring av skjutvapen

  • Beskrivning av insatsen: Lagar och rutiner om säker förvaring av skjutvapen innefattar bland annat restriktioner som kräver att skjutvapen förvaras oladdade och separat från ammunition, eller är inlåsta i skåp, särskilt i hem med barn och i yrken där skjutvapen används i tjänst.
  • Syfte: Att begränsa obehörig tillgång och minska risken för olyckor, självskador och suicid med skjutvapen.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer med tillgång till skjutvapen, privat eller genom sin arbetsplats.
  • Utvärderad i kontext: Lagstiftning och reglering.

Åtgärder mellan stationer och plankorsningar

  • Beskrivning av insatsen: Stängsel med en höjd på minst 1800 mm, som avskiljer spårområdet från omkringliggande ytor, installeras längst järnvägsspåren i anslutning till och mellan stationer. Genom att skapa en barriär mellan spåren och den övriga miljön försvåras åtkomsten till en riskmiljö för suicidhandlingar.
  • Syfte: Att begränsa tillträdet till spårväg för bland annat personer som försöker ta sitt liv. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer som vistas på spår i anslutning- och/eller mellan stationer. 
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik.

Blå belysning på plattformar och plankorsningar

  • Beskrivning av insatsen: Blå LED-lampor installeras på plattformar och vid plankorsningar. Detaljer kring hur lamporna bör implementerats i miljöerna, inklusive deras specifikationer, saknas i litteraturen och den bakomliggande teorin för en suicidpreventiv effekt är oklar. Teorier finns om att skenet har en lugnande effekt eller att skenet ska avskräcka från att hoppa framför tåg då blått ljus kan vara förknippat med övervakning.
  • Syfte: Att minska risken för hopp framför tåg från plattformar och plankorsningar.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer på plattformar och plankorsningar i spårtrafiken.
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik och plankorsningar.

Spärrstaket mellan spår vid stationsområden

  • Beskrivning av insatsen: Spärrstaket i minst midjehöjd som installeras mellan två järnvägsspår på stationsområden, exempelvis mellan ett höghastighetsspår och ett pendeltågsspår. Åtgärden är tänkt att förhindra resenärer från att ta genvägar över spåren, samt att stoppa suicidala individer från att beträda spår där tåg åker förbi med hög hastighet.
  • Syfte: Begränsa tillgången till höghastighetsspåren för personer som försöker ta sitt liv.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer som vistas på tågstationer. 
  • Utvärderad i kontext: Stationer med både höghastighetsspår och pendeltågsspår.

Restriktiva lagar för skjutvapen

  • Beskrivning av insats: Lagar och restriktioner som syftar till att begränsa tillgången till skjutvapen, som är en relativt vanlig självmordsmetod i särskilt USA där de flesta studier har genomförts. Restriktionerna avser bland annat införande av strängare licens- och tillståndskrav, bakgrundskontroller, väntetider, förhöjda åldersgränser, samt tillfälliga omhändertaganden eller innehavsförbud för högriskindivider.
  • Syfte: Att minska tillgången till skjutvapen som en självmordsmetod.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer som äger eller söker tillstånd att köpa skjutvapen.
  • Utvärderad i kontext: Lagstiftning och reglering.

Prioriteringsgrad 3

Heltäckande plattformsdörrar

  • Beskrivning av insatsen: Heltäckande plattformsdörrar som sträcker sig från golv till tak och helt blockerar tillgången till järnvägsspår. Dörrarna öppnas endast vid på- och avstigning och omöjliggör att en person kan hoppa framför tåg eller ner på spåret eftersom dörrarna är ogenomträngliga och saknar öppningar längs hela tågplattformen.
  • Syfte: Att minska risken för hopp framför tåg och olaga intrång från plattformar.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer på plattformar i spårtrafiken.
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik.

Halvhöga plattformsdörrar

  • Beskrivning av insatsen: Halvhöga plattformsdörrar (i ungefär brösthöjd) som blockerar tillgången till järnvägsspår och öppnas endast när tågen har stannat vid stationen. Sådana dörrar finns i flera tunnelbanesystem internationellt, bland annat i Japan, som en åtgärd för att förebygga suicid och olyckor på spårområden. Genom att skapa en fysisk barriär mellan plattformen och spåren begränsas möjligheten till impulsiva suicidhandlingar och obehörigt tillträde till järnvägsspåren.
  • Syfte: Att minska risken för hopp framför tåg och olaga intrång från plattformar.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer på plattformar i spårtrafiken.
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik.

Insatser mot kolmonoxidförgiftning

  • Beskrivning av insatsen: Åtgärder på olika samhällsnivåer som minskar risken för kolmonoxidförgiftning. De insatser som omfattas av det vetenskapliga underlaget är bland annat införande av krav på avgasrening i nytillverkade bilar, övergång till natur- och biogas från gas baserad på kol och olja i privata hushåll, samt införande av striktare försäljningspolicyer för grillkol och briketter till privatpersoner.
  • Syfte: Att minska risken för exponering till kolmonoxid i suicidsyfte.
  • Utvärderad i målgrupp: Hela befolkningen.
  • Utvärderad i kontext: Miljö- och energisystem samt reglering av farliga ämnen i vardagsmiljöer.

Förskrivnings- och förpackningsrestriktioner av paracetamol

  • Beskrivning av insatsen: Restriktioner av olika slag som syftar till att begränsa möjligheten att enkelt samla på sig eller använda dödliga mängder paracetamol i ett självmordsförsök. Det vetenskapliga underlaget omfattar bland annat restriktioner som begränsar hur mycket paracetamol som får köpas vid ett och samma tillfälle, minskning av antalet tabletter per förpackning eller begränsningar av förskrivning till vissa åldersgrupper eller kliniska indikationer.
  • Syfte: Att minska tillgången till potentiellt dödliga doser av paracetamol.
  • Utvärderad i målgrupp: Personer med suicidrisk som har tillgång till eller förskrivs större mängder paracetamol. 
  • Utvärderad i kontext: Läkemedelsförskrivning och reglering av läkemedelstillgänglighet.

Borttagning av plankorsningar

  • Beskrivning av insatsen: Plankorsningar, där vägar eller gångvägar korsar järnvägsspår, utgör riskmiljöer för självmordshandlingar. Åtgärder för att avlägsna plankorsningar har utvärderats i det vetenskapliga underlaget, bland annat genom att järnvägsspår sänks ned under marknivå, eller att broar och tunnlar byggs för bil- och gångtrafik. Dessa åtgärder syftar till att minska tillgången till järnvägsspår och därigenom förebygga suicidhandlingar. 
  • Syfte: Att minska tillgången till spårområden.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer vid plankorsningar.
  • Utvärderad i kontext: Plankorsningar, järnvägsövergångar.

Suicide pits

  • Beskrivning av insatsen: Säkerhetsutrymmen under eller tätt intill järnvägsspåren som ökar utrymmet mellan tåget och marken, med syftet att öka sannolikheten för överlevnad vid fall eller hopp ned på spåren. Konstruktionen består vanligtvis av en nedsänkt ränna mellan rälerna som gör det möjligt för personer att undvika direkt kontakt med tåget om de hamnar på spåren. Ursprungligen utvecklades dessa utrymmen för att förbättra dränering och ventilation.
  • Syfte: Att minska dödligheten alternativt allvarlighetsgraden av skada vid hopp eller oavsiktligt fall i spårområde. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer och andra med riskbeteenden (såsom berusade) i spårmiljöer.
  • Utvärderad i kontext: Stationer och spårområden i spårbunden trafik.

Område 5. Minska stigmatiseringen och öka kunskapen om suicid och suicidalitet

Prioriteringsgrad 1

Rekommendationer för ansvarsfull medierapportering

  • Beskrivning av insatsen: Rekommendationer, utbildning och kunskapshöjande insatser om hur journalister och andra professioner inom media och kommunikation kan rapportera om suicid på ett ansvarsfullt och balanserat sätt, exempelvis genom att undvika beskrivningar av metoden och platsen för självmordet. De innefattar även vägledning om hur kommunikationen kan utformas för att försöka främja hjälpsökande beteende. 
  • Syfte: Att förebygga negativa imitationseffekter (efterföljande självmordshandlingar) vid medierapportering om suicid.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala och sårbara personer som tar del av nyhetsrapportering och annat medieinnehåll.
  • Utvärderad i kontext: Nyhetsmedier och andra informationsspridningsplattformar.

Insatser utformade för specifika arbetsplatser

  • Beskrivning av insatsen: Ofta bestående av flera komponenter som tillsammans syftar till att minska stigma kring hjälpsökande genom att öka kunskapen om suicid och kapaciteten för medarbetare att hjälpa upptäcka och hjälpa kollegor som mår dåligt. De vanligaste komponenterna är utbildning för chefer och personal i att känna igen och agera på varningssignaler, samt främjande av hänvisning till stödresurser och tjänster. I vissa fall ingår även åtgärder för att begränsa tillgången till suicidmedel som anställda har tillgång till i sitt arbete, till exempel skjutvapen. 
  • Syfte: Att öka medvetenheten om självmord, förbättra tidig identifiering av psykisk ohälsa och minska stigma kring hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Anställda i yrkesgrupper med förhöjd suicidrisk, såsom soldater, poliser, och byggnadsarbetare.
  • Utvärderad i kontext: Arbetsplatser.

Prioriteringsgrad 2

Informations- och upplysningskampanjer om psykisk hälsa

  • Beskrivning av insatsen: Informations- och upplysningskampanjer syftar till att vara hälsofrämjande, öka hjälpbeteende och fungera preventivt för hela befolkningen i att förebygga suicid. Kampanjer syftar ofta till att sprida kunskap om psykisk hälsa, att suicidalitet och depression är behandlingsbart, och att man bör prata om dessa problem när de uppstår. Dessa budskap sprids exempelvis i TV, tidningar, radio, broschyrer samt via reklamskyltar och webbplatser, för att skapa en ökad medvetenhet hos befolkningen om problemet.
  • Syfte: Att öka medvetenheten och kunskap om suicid, minska stigma och förbättra kännedom om stödresurser samt främja hjälpsökande.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer och som nås genom offentlig kommunikation.
  • Utvärderad i kontext: Offentlig kommunikation och informationsspridning.

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Utbildning av gatekeepers

  • Beskrivning av insatsen: Utbildningsinsatser som riktar sig till personer som genom sin roll eller funktion har större sannolikhet att komma i kontakt med suicidala individer, så kallade gatekeepers. Utbildningarna behandlar vanligtvis suicidprevention, varningstecken och riskfaktorer för suicid, identifiering av suicidnära personer samt hur stöd kan erbjudas eller vidare hänvisning till vård och andra stödinsatser kan ske. Gatekeepers kan utgöras av personer i allmänbefolkningen eller av specifika yrkesgrupper.
  • Syfte: Att öka kunskaperna om suicidprevention, stärka förmågan att identifiera och bemöta personer i risk för suicid, minska stigma kring psykisk ohälsa och suicid samt främja hjälpsökande och stödjande beteenden.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag gällande effekten på självmord eller självmordsförsök och uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet. Underlaget var svårt att bedöma eftersom gatekeeper-utbildning ofta ingick i bredare flerkomponentsinsatser. I flera studier verkade suicid och suicidförsök dessutom vara sekundära utfall snarare än det huvudsakliga fokus som insatsen utvärderades mot.

Utbildning av gatekeepers är en förutsättning för det suicidförebyggande arbetet genom spridandet av relevant och aktuell kunskap om suicid och suicidprevention. På grund av suicidproblematikens komplexitet krävs grundläggande kunskaper i yrkesgrupper som möter suicidnära individer.

Område 6. Utveckla stödet till personer som har begått suicidförsök, anhöriga vid suicidförsök och till efterlevande efter suicid

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Efterlevandestöd

  • Beskrivning av insatsen: Insatser som riktar sig till personer som har förlorat en närstående genom suicid. Efterlevande kan inkludera familj, släktingar, vänner samt skol- och arbetskamrater. Stödet kan omfatta psykosocialt stöd, krisstöd och uppföljande insatser efter det akuta skedet. 
  • Syfte: Att ge stöd till efterlevande i samband med suicid för att minska risken för psykisk ohälsa och suicidhandlingar, samt att möta behov av information, krisstöd och fortsatt hjälp i den akuta och efterföljande sorgen.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag eftersom den i nuläget saknar studier med rätt utfallsmått, det vill säga effekt på antingen självmord eller självmordsförsök. Den uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet.

Verksamheter som erbjuder efterlevandestöd anses dock utgöra en viktig del av det suicidpreventiva arbetet och att de fyller en central funktion i att ge stöd till personer som drabbas av ett suicid i sin närhet. Att förlora en anhörig genom suicid är ett svårt trauma och medför en högre risk för allvarlig psykisk ohälsa och suicidhandlingar hos de efterlevande. Det innebär en mycket påfrestande livssituation och förändring för de efterlevande, där behovet av stöd ofta är både akut och långvarigt.