Vetenskapligt underlag för insatser mot kolmonoxidförgiftning
Ta fram ingress
Åtgärder som minskar tillgången till kolmonoxid har i ett stort antal studier från flera länder följts av tydliga minskningar av suicid med den specifika metoden, bland annat efter avgiftning av hushållsgas samt införande av katalysatorer och skärpta utsläppskrav. Effekten på den totala suiciddödligheten är däremot mindre entydig, eftersom vissa studier har visat metodsubstitution, till exempel hängning, läkemedelsförgiftning eller andra gaser. Reglerande åtgärder som minskar kolmonoxidhalten i produkter och utsläpp är generellt skalbara, men flera sådana åtgärder är redan införda i Sverige.
Vad innebär insatsen?
Åtgärder för att begränsa suicid genom kolmonoxidförgiftning syftar till att minska tillgången till eller toxiciteten hos källor som kan ge upphov till höga halter av kolmonoxid. Insatsen kan exempelvis bestå av att ersätta kolmonoxidhaltig hushållsgas med mindre toxisk gas, minska kolmonoxidutsläpp från motorfordon genom katalysatorer och utsläppskrav eller begränsa tillgången till grillkol genom förändrad försäljning och förvaring. Tanken är att göra det svårare att genomföra suicid genom kolmonoxidförgiftning och därigenom minska risken för dödsfall.
Översikt av studier
Studier av avgiftning av hushållsgas visar sammantaget stora minskningar av suicid genom gas efter att kolmonoxidhalten reducerats eller kolgas ersatts med naturgas. Minskningar rapporterades i Storbritannien (Kreitman, 1976; Kreitman och Platt, 1984; Hassall och Trethowan, 1972; Gunnell, Middleton och Frankel, 2000; Thomas och Gunnell, 2010), Nordirland och Skottland (Curran och Lester, 1991; Lester och Hodgson, 1992), Schweiz (Lester, 1990), Japan (Lester och Abe, 1989) och Tjeckien (Janík m.fl., 2017). Effekten på totalt suicidtal och metodsubstitution varierade dock: viss substitution rapporterades i Australien, USA, Belgien, Västtyskland och bland unga i Wien (Burvill, 1990; Lester, 1990; Moens m.fl., 1989; Wiedenmann och Weyerer, 1993; Dervic m.fl., 2006), och en jämförande studie visade att minskad gassuicid inte alltid följdes av lägre totalt suicidtal (Clarke och Mayhew, 1989).
För bilavgaser visar flertalet studier att katalysatorer och skärpta utsläppskrav följts av minskade suicid genom motorfordonsavgaser. Sådana minskningar rapporterades i England och Wales, Skottland, USA, Schweiz och Danmark (Amos m.fl., 2001; Kendell, 1998; Lester, 1989; Mott m.fl., 2002; Hampson och Holm, 2015; Hepp m.fl., 2010; Nordentoft m.fl., 2006; Nordentoft m.fl., 2007; Thomsen och Gregersen, 2006). I Skottland ökade samtidigt hängning och totalt suicidtal, vilket var förenligt med metodsubstitution (Skilling m.fl., 2008). I Australien fann en studie ingen minskning efter katalysatorernas införande (Routley och Ozanne-Smith, 1998), medan en senare studie rapporterade en minskning med 57% och ett samband mellan färre äldre fordon och lägre suicidtal (Studdert m.fl., 2010). Översikter bedömde sammantaget att renare bilavgaser minskar metodspecifika suicid, men att resultaten för totalt suicidtal och metodsubstitution är mindre enhetliga (Routley, 2007; Sarchiapone m.fl., 2011).
Även andra kolmonoxidrelaterade insatser har visat positiva resultat. I Sydkorea minskade suicid genom kolförbränning med cirka 19% efter att grillkol hölls utom synhåll och endast lämnades ut på begäran (Jo m.fl., 2019), och på Cheung Chau i Hongkong minskade besökarsuicid från 37 till 6 efter ett integrerat lokalt program (Wong m.fl., 2009). Sammantaget tyder studierna på att minskad tillgång till kolmonoxid kan minska suicid med den aktuella metoden, medan effekten på den totala suiciddödligheten och graden av metodsubstitution varierar.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en begränsad potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som ganska osäker eftersom effekterna varierar kraftigt mellan studier och flera insatser redan är genomförda i Sverige, vilket minskar deras relevans. Idag finns inga försäljningsrestriktioner gällande grillkol i Sverige utöver de frivilliga försäljningsstoppen som butiker själva gör när det råder eldningsförbud. Restriktioner av exempelvis grillkol bedöms ha låg genomförbarhet, både praktiskt och kulturellt. Förvaring i stora förpackningar försvårar hanteringen i butik, och försäljningsförbud kan vara svårt att genomföra i svensk kontext.