Prioriteringsstöd

Prioriteringsstödet listar suicidpreventiva insatser som har prioriterats utifrån deras evidens, övriga potentiella positiva effekter, genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans för Sverige. Insatserna är kategoriserade utifrån områden från den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet.

 Läs om metoden bakom prioriteringsstödet

Antal unika insatser (4)

Area 1. Fånga upp personer i svåra livssituationer tidigt för att minska sociala och ekonomiska riskfaktorer kopplade till suicid och suicidförsök

Prioriteringsgrad 1

Välfärdssatsningar

  • Beskrivning av insatsen: Välfärdssatsningar är komplexa och omfattade. I det vetenskapliga underlaget består dessa av en rad olika åtgärder som på olika sätt ökar det ekonomiska stödet och det sociala skyddet för individer och familjer. De omfattar exempelvis arbetsmarknadsrelaterade åtgärder som en mer generös arbetslöshetsförsäkring och regleringar av minimilöner. Andra åtgärder är olika slags bidrag, eller avdrag, såsom kontantbidrag, skatteavdrag, bidrag till mat och bostadsstöd. 
  • Syfte: Minska social och ekonomisk utsatthet samt förbättra levnadsvillkor.
  • Utvärderad i målgrupp: Individer och familjer i socioekonomisk utsatthet.
  • Utvärderad i kontext: Välfärdsrelaterade system och strukturer.

Prioriteringsgrad 2

Insatser utformade för äldre

  • Beskrivning av insatsen: Socialtjänstpersonal eller allmänläkare identifierar äldre som bor hemma och som upplevs vara i behov av extra stöd. Det rör sig ofta om exempelvis funktionsnedsättningar, social isolering, eller psykiska problem. Insatsen består dels av ett portabelt dygnet-runt-larmsystem (Tele-Help) med snabb medicinsk eller psykologisk hjälp, dels av en telefonbaserad insats där patienten rings upp av utbildad personal cirka två gånger i veckan, för en kort undersökning av den äldres hälsa och för att erbjuda emotionellt stöd (Tele-Check).
  • Syfte: Att minska suicidrisk hos äldre genom ökad tillgänglighet till stöd.
  • Utvärderad i målgrupp: Äldre personer med ökad risk för psykisk ohälsa, ensamhet eller suicid.
  • Utvärderad i kontext: Äldre i kontakt med socialtjänst eller allmänläkare. 

Prioriteringsgrad 3

Insatser utformade för specifika riskgrupper

  • Beskrivning av insatsen: Breda insatser riktade till specifika riskgrupper såsom urfolk, frihetsberövade och veteraner. Insatserna i det vetenskapliga underlaget innefattar främst utbildning om psykisk ohälsa och copingstrategier, men det förekommer även screening, case management och psykiatrisk behandling. I enstaka fall erbjuds målgruppsspecifika komponenter som exempelvis ekonomiskt boendestöd till veteraner för att minska hemlöshet, terapi och stödgrupper för ungdomar placerade i fosterhem samt förändringar i utformningen av fängelseceller och erbjudande om kamratstöd till frihetsberövade.
  • Syfte: Att genom riktade, anpassade och behovsstyrda insatser minska suicidrisk bland grupper med förhöjd sårbarhet.
  • Utvärderad i målgrupp: Identifierade riskgrupper med ökad förekomst av psykisk ohälsa och suicid, såsom urfolksgrupper, frihetsberövade och veteraner. 
  • Utvärderad i kontext: Samhällsbaserade verksamheter, kriminalvård och socialtjänst.

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Hjälplinjer och stödchattar

  • Beskrivning av insatsen: Hjälplinjer och stödchattar är telefon- eller internetbaserade tjänster som personer med suicidtankar eller andra psykiska besvär självmant kan kontakta för stöd. Eftersom många undviker att söka formell hjälp kan dessa tjänster utgöra en viktig eller ibland den enda möjligheten att tala med någon om sina problem. I de flesta fall är man dessutom anonym när man kontaktar hjälplinjerna- och stödchattarna vilket kan sänka tröskeln för att söka hjälp. Tjänsternas öppettider kan variera från några timmar i veckan till dygnet runt. Sådana stödinsatser finns både i Sverige och internationellt och drivs ofta av frivilligorganisationer.
  • Syfte: Att erbjuda stödjande samtal där personen får möjlighet att berätta om sina svårigheter, känna sig lyssnad på och få stöd att fortsätta leva samt att söka ytterligare hjälp vid behov.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag och uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet. Underlaget är begränsat (få studier) och studierna är ofta äldre och är metodologiskt svaga. Dessutom utvärderas hjälplinjer ofta som del av multikomponentinsatser (exempelvis i kombination med gatekeeper-utbildning eller informationsinsatser), vilket gör det svårt att bedöma den specifika effekten av insatsen på självmord och självmordsförsök.

Hjälp- och stödchattar anses dock erbjuda ett värdefullt stöd till personer med suicidtankar och deras anhöriga samt bidra till att avlasta hälso- och sjukvården. Den höga belastningen på verksamheterna som erbjuder dessa tjänster tyder på ett fortsatt behov av verksamheter som erbjuder sådana stödinsatser.