Vetenskapligt underlag för välfärdssatsningar
Totalt 16 originalstudier utvärderade sambandet mellan suicidtal eller suicidförsök och ekonomiska trygghetssystem, arbetsmarknadspolicyer eller bredare ekonomiska villkor. Sammantaget tyder resultaten på att ekonomiskt stöd och starkare sociala skyddsnät kan vara kopplade till lägre suicidtal, särskilt bland personer som lever med låg inkomst, arbetslöshet eller annan ekonomisk utsatthet. Insatsen bedöms ha en måttlig potential att förebygga suicid i Sverige, men uppskattningen är förknippad med relativt stor osäkerhet. Detta beror på att underlaget omfattar studier med varierande kvalitet, metoder och kontext, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser om den förväntade effekten i Sverige.
Flera studier av kontantstödsprogram i Brasilien och Indonesien visade samband med lägre suicidtal. Studier från USA visade också att skattereduktioner för arbetande låginkomsttagare och matstöd till låginkomsthushåll i vissa fall var associerade med lägre suicidtal eller färre suicidförsök. Studier av minimilön, arbetslöshetsersättning, anställningsskydd och aktiva arbetsmarknadsprogram pekade i liknande riktning; insatser som stärker ekonomisk trygghet eller möjligheten att behålla eller återgå i arbete kan minska suicidtal eller försvaga sambandet mellan arbetslöshet och suicid. Samtidigt är resultaten inte helt entydiga, eftersom vissa studier inte fann tydliga effekter i hela populationen och flera resultat varierade mellan kön, åldersgrupper, utbildningsnivåer och arbetslöshetsnivåer.
Vad innebär insatsen?
Ekonomisk utsatthet och arbetslöshet kan påverka människors psykiska hälsa. Att förlora arbete eller inkomst kan leda till oro, stress, sämre framtidstro och svårigheter att klara vardagen. För personer som redan har små ekonomiska marginaler kan sådana förändringar bli särskilt belastande.
Ekonomiska trygghetssystem och arbetsmarknadspolitiska insatser kan minska dessa påfrestningar. Det kan till exempel handla om ekonomiskt stöd till fattiga hushåll, matstöd, skattereduktioner för personer med låg inkomst, arbetslöshetsersättning, höjd minimilön, starkare anställningsskydd eller stöd för att hitta eller behålla arbete. Sådana insatser kan bidra till ökad ekonomisk trygghet och minska den stress som kan uppstå vid arbetslöshet eller låg inkomst.
Samtidigt är sambandet mellan ekonomiska insatser och suicid inte enkelt. Effekten kan bero på hur stödet är utformat, hur generöst det är, vilka grupper som nås och hur det ekonomiska läget i samhället ser ut. Alla ekonomiska eller arbetsmarknadspolitiska insatser kan därför inte antas minska suicid, men flera typer av stöd har studerats i relation till suicidtal och suicidförsök.
Översikt av studier
Flera studier har undersökt sambandet mellan ekonomiska trygghetssystem, arbetsmarknadspolicyer och suicidtal. Studier av villkorade kontantstödsprogram visade genomgående samband med lägre suicidtal: Alves m.fl. (2019) och Machado m.fl. (2022) fann att Bolsa Família i Brasilien var associerat med lägre suicidtal, och Christian m.fl. (2019) fann att Program Keluarga Harapan i Indonesien var associerat med lägre suicidtal i den nationella analysen. Resultaten från Christian m.fl. (2019) var dock mer osäkra i det mindre randomiserade urvalet.
Flera studier från USA har även undersökt ekonomiskt stöd till låginkomsttagare och arbetslösa. Lenhart (2019) fann att högre delstatlig Earned Income Tax Credit (EITC) var associerad med lägre suicidtal, och Morgan m.fl. (2021) fann att högre återbetalningsbar EITC var associerad med färre suicidförsök samt färre suicid och suicidförsök sammantaget. Rambotti (2020) fann däremot att sambandet mellan delstatlig EITC och suicidtal inte kvarstod efter justering, medan högre deltagande i Supplemental Nutrition Assistance Program (SNAP) var associerat med lägre suicidtal totalt och bland män. Studier av arbetslöshetsersättning visade blandade men delvis skyddande samband: Cylus m.fl. (2014) fann att mer generös arbetslöshetsersättning försvagade sambandet mellan arbetslöshet och suicidtal, medan Kaufman m.fl. (2020b) inte fann någon tydlig effekt i hela populationen men såg skyddande samband i vissa grupper med högre suicidrisk.
Andra studier har undersökt arbetsmarknadsvillkor, minimilön och bredare ekonomiska policyer. Gertner m.fl. (2019) och Kaufman m.fl. (2020a) fann att höjd minimilön var associerad med lägre suicidtal, särskilt i grupper som var mer sannolika att påverkas av minimilönehöjningar och vid hög arbetslöshet. Kim och Cho (2017) fann att lägre anställningsskydd var associerat med högre suicidtal bland unga vuxna i OECD-länder, särskilt bland män. Antonakakis och Collins (2015) fann att minskade offentliga utgifter i eurozonens periferi var associerade med ökade suicidtal, särskilt bland äldre män, medan Norström och Grönqvist (2015), Reeves m.fl. (2015) och Stuckler m.fl. (2009) visade att ökande arbetslöshet var associerad med högre suicidtal, framför allt bland män och personer i arbetsför ålder. Dessa studier indikerade också att sambandet var svagare i länder med starkare arbetslöshetsskydd eller högre utgifter för aktiva arbetsmarknadsprogram. Aquin m.fl. (2017) fann däremot ingen signifikant effekt av Housing First på suicidförsök bland hemlösa vuxna med allvarlig psykisk sjukdom. Sammantaget tyder resultaten på att ekonomiska trygghetssystem, kontantstöd, arbetsmarknadsstöd och vissa inkomsthöjande policyer kan vara associerade med lägre suicidtal eller suicidförsök, men resultaten varierar mellan insatser, populationer och studiedesigner.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en måttlig potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som ganska osäker eftersom den bygger på studier med viss variation i kvalitet och metod, vilket medför osäkerhet i hur resultaten ska tolkas. Underlaget tyder på att åtgärder som stärker ekonomisk trygghet kan ha effekt, men storleken på denna är svår att fastställa och påverkas av faktorer såsom befintliga välfärdssystem och målgrupper. Samtidigt finns förutsättningar i Sverige för genomförande genom befintlig struktur och styrning, även om insatsen kräver politiska beslut och långsiktighet. Åtgärderna kan innebära höga kostnader vid implementering, men också ge samhällsekonomiska vinster över tid. Effekterna kan uppstå både på kort och lång sikt, men ytterligare satsningar från en viss nivå behöver inte nödvändigtvis ge större effekt.