Vetenskapligt underlag för BCI - Lågintensiva uppföljningar via vykort och sms
Totalt nio randomiserade kontrollerade studier utvärderade kontaktbaserade uppföljningsinsatser efter självskada, självförgiftning eller suicidförsök, däribland uppföljande vykort, SMS-baserade omsorgsmeddelanden, ”green cards”, kriskort och coping cards. Sammantaget är resultaten blandade. Flera studier fann inga signifikanta effekter på upprepad självskada, självförgiftning eller suicidrelaterade utfall. I en studie rapporterades färre nya suicidförsök i interventionsgruppen, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Andra studier visade däremot färre upprepade självförgiftningsepisoder, lägre förekomst och färre episoder av suicidförsök, lägre odds för suicidförsök eller längre tid till nytt suicidförsök. Sammantaget talar resultaten för att enkla kontakt- och kortbaserade uppföljningsinsatser kan ha suicidpreventiv potential i vissa grupper och vårdkontexter, men effekten är inte entydig och tycks bero på interventionens innehåll, intensitet, målgrupp och vilket utfall som studeras.
Vad innebär insatsen?
Kontaktbaserade uppföljningsinsatser efter självskada, självförgiftning eller suicidförsök är korta och ofta lågintensiva suicidpreventiva insatser som ges efter kontakt med akutmottagning, sjukhusvård eller psykiatrisk vård. Syftet är att minska risken för nya suicidala handlingar genom att erbjuda fortsatt kontakt, stärka känslan av stöd och göra det lättare för personen att söka hjälp vid försämring.
Insatserna kan bestå av återkommande vykort, brev eller SMS med korta stödjande meddelanden, eller av kort som ger tillgång till krisstöd, telefonkontakt, akutbedömning eller återinläggning vid behov. Vissa insatser innehåller även praktiska strategier för att hantera suicidal ideation, exempelvis individuellt anpassade coping cards med påminnelser om hjälpresurser, känsloreglering och kontaktvägar till vård eller krisstöd.
Insatserna ges vanligen som tillägg till sedvanlig vård och kan variera i omfattning från ett kort eller meddelande till återkommande kontakter under flera månader eller upp till ett år. De kräver ofta begränsade resurser och kan därför vara relativt enkla att genomföra i olika vårdkontexter. Forskningen visar dock blandade resultat: vissa studier har rapporterat minskade suicidförsök eller färre upprepade episoder, medan andra inte har funnit någon tydlig effekt på upprepad självskada eller suicidrelaterade utfall.
Översikt av studier
Totalt nio randomiserade kontrollerade studier har utvärderat kontaktbaserade uppföljningsinsatser efter självskada, självförgiftning eller suicidförsök, däribland uppföljande vykort, SMS-baserade omsorgsmeddelanden, ”green cards”, kriskort och coping cards. Studierna omfattade både vuxna, ungdomar, unga vuxna och militär personal, och utvärderade främst upprepade suicidförsök, självskada, självförgiftning eller andra suicidrelaterade utfall.
Resultaten var blandade. Beautrais m.fl. (2010), Evans m.fl. (2005) och Robinson m.fl. (2012) fann inga signifikanta effekter på upprepad självskada eller suicidrelaterade utfall, och Cotgrove m.fl. (1995) fann en lägre andel nya suicidförsök i interventionsgruppen, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Carter m.fl. (2005) fann ingen signifikant skillnad i andelen patienter med ny självförgiftning, men däremot färre upprepade självförgiftningsepisoder i interventionsgruppen. Hassanian-Moghaddam m.fl. (2011) rapporterade både lägre förekomst av suicidförsök och färre suicidförsöksepisoder efter vykortsuppföljning, medan Comtois m.fl. (2019) fann lägre odds för suicidförsök efter SMS-baserade omsorgsmeddelanden, trots att primära suicidriskhändelser inte minskade signifikant. Morgan m.fl. (1993) rapporterade färre faktiska upprepningar av självskada efter ”green card”-insatsen, och Wang m.fl. (2016) fann att coping card som tillägg till case management var associerat med längre tid till nytt suicidförsök under tre månaders uppföljning.
Sammantaget visar studierna att enkla kontakt- och kortbaserade uppföljningsinsatser efter självskada eller suicidförsök i vissa studier är associerade med minskade suicidförsök eller färre upprepade episoder, men resultaten är inte entydiga. Effekterna tycks variera beroende på målgrupp, insatsens innehåll och intensitet, samt vilket suicidrelaterat utfall som studeras.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en begränsad potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som ganska osäker eftersom evidensen visar liten eller ingen tydlig effekt och resultaten saknar ofta statistisk säkerhet. Överförbarheten till svenska förhållanden är dessutom begränsad eftersom flera studier är genomförda i låginkomstkontexter med svaga jämförelser. Det gör det svårt att bedöma vilken effekt man kan förvänta sig i en svensk vårdmiljö. Insatsen är samtidigt mycket skalbar och relativt kostnadseffektiv att genomföra, då den främst kräver en organisation för utskick eller meddelanden. Inga tydliga hinder har identifierats, men det finns vissa integritets- och sekretessaspekter att beakta.