Prioriteringsstöd

Prioriteringsstödet listar suicidpreventiva insatser som har prioriterats utifrån deras evidens, övriga potentiella positiva effekter, genomförbarhet, skalbarhet, kostnad och relevans för Sverige. Insatserna är kategoriserade utifrån områden från den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet.

 Läs om metoden bakom prioriteringsstödet

Antal unika insatser (9)

Område 3. Minska åtkomst till metoder och medel för suicid

Prioriteringsgrad 1

Barriärer och nät på broar

  • Beskrivning av insats: Installering av barriärer eller nät vid höga höjder såsom broar, terrasser eller klippor för att förhindra suicidförsök genom hopp från platsen. Exempelvis kan ett säkerhetsnät placeras under ett broräcke eller ett stängsel kan monteras längs kanter av en bro där fallhöjden är hög. Ofta har dessa barriärer och nät rekommenderade dimensioner för att uppnå suicidpreventiva effekter.
  • Syfte: Att minska risken för hopp från höga höjder. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer i offentlig miljö.
  • Utvärderad i kontext: Broar och andra platser på hög höjd i offentlig miljö.

Prioriteringsgrad 2

Åtgärder mellan stationer och plankorsningar

  • Beskrivning av insatsen: Stängsel med en höjd på minst 1800 mm, som avskiljer spårområdet från omkringliggande ytor, installeras längst järnvägsspåren i anslutning till och mellan stationer. Genom att skapa en barriär mellan spåren och den övriga miljön försvåras åtkomsten till en riskmiljö för suicidhandlingar.
  • Syfte: Att begränsa tillträdet till spårväg för bland annat personer som försöker ta sitt liv. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer som vistas på spår i anslutning- och/eller mellan stationer. 
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik.

Blå belysning på plattformar och plankorsningar

  • Beskrivning av insatsen: Blå LED-lampor installeras på plattformar och vid plankorsningar. Detaljer kring hur lamporna bör implementerats i miljöerna, inklusive deras specifikationer, saknas i litteraturen och den bakomliggande teorin för en suicidpreventiv effekt är oklar. Teorier finns om att skenet har en lugnande effekt eller att skenet ska avskräcka från att hoppa framför tåg då blått ljus kan vara förknippat med övervakning.
  • Syfte: Att minska risken för hopp framför tåg från plattformar och plankorsningar.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer på plattformar och plankorsningar i spårtrafiken.
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik och plankorsningar.

Spärrstaket mellan spår vid stationsområden

  • Beskrivning av insatsen: Spärrstaket i minst midjehöjd som installeras mellan två järnvägsspår på stationsområden, exempelvis mellan ett höghastighetsspår och ett pendeltågsspår. Åtgärden är tänkt att förhindra resenärer från att ta genvägar över spåren, samt att stoppa suicidala individer från att beträda spår där tåg åker förbi med hög hastighet.
  • Syfte: Begränsa tillgången till höghastighetsspåren för personer som försöker ta sitt liv.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer som vistas på tågstationer. 
  • Utvärderad i kontext: Stationer med både höghastighetsspår och pendeltågsspår.

Prioriteringsgrad 3

Heltäckande plattformsdörrar

  • Beskrivning av insatsen: Heltäckande plattformsdörrar som sträcker sig från golv till tak och helt blockerar tillgången till järnvägsspår. Dörrarna öppnas endast vid på- och avstigning och omöjliggör att en person kan hoppa framför tåg eller ner på spåret eftersom dörrarna är ogenomträngliga och saknar öppningar längs hela tågplattformen.
  • Syfte: Att minska risken för hopp framför tåg och olaga intrång från plattformar.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer på plattformar i spårtrafiken.
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik.

Halvhöga plattformsdörrar

  • Beskrivning av insatsen: Halvhöga plattformsdörrar (i ungefär brösthöjd) som blockerar tillgången till järnvägsspår och öppnas endast när tågen har stannat vid stationen. Sådana dörrar finns i flera tunnelbanesystem internationellt, bland annat i Japan, som en åtgärd för att förebygga suicid och olyckor på spårområden. Genom att skapa en fysisk barriär mellan plattformen och spåren begränsas möjligheten till impulsiva suicidhandlingar och obehörigt tillträde till järnvägsspåren.
  • Syfte: Att minska risken för hopp framför tåg och olaga intrång från plattformar.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer på plattformar i spårtrafiken.
  • Utvärderad i kontext: Stationer i spårbundentrafik.

Borttagning av plankorsningar

  • Beskrivning av insatsen: Plankorsningar, där vägar eller gångvägar korsar järnvägsspår, utgör riskmiljöer för självmordshandlingar. Åtgärder för att avlägsna plankorsningar har utvärderats i det vetenskapliga underlaget, bland annat genom att järnvägsspår sänks ned under marknivå, eller att broar och tunnlar byggs för bil- och gångtrafik. Dessa åtgärder syftar till att minska tillgången till järnvägsspår och därigenom förebygga suicidhandlingar. 
  • Syfte: Att minska tillgången till spårområden.
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer vid plankorsningar.
  • Utvärderad i kontext: Plankorsningar, järnvägsövergångar.

Suicide pits

  • Beskrivning av insatsen: Säkerhetsutrymmen under eller tätt intill järnvägsspåren som ökar utrymmet mellan tåget och marken, med syftet att öka sannolikheten för överlevnad vid fall eller hopp ned på spåren. Konstruktionen består vanligtvis av en nedsänkt ränna mellan rälerna som gör det möjligt för personer att undvika direkt kontakt med tåget om de hamnar på spåren. Ursprungligen utvecklades dessa utrymmen för att förbättra dränering och ventilation.
  • Syfte: Att minska dödligheten alternativt allvarlighetsgraden av skada vid hopp eller oavsiktligt fall i spårområde. 
  • Utvärderad i målgrupp: Suicidala personer och andra med riskbeteenden (såsom berusade) i spårmiljöer.
  • Utvärderad i kontext: Stationer och spårområden i spårbunden trafik.

Område 5. Minska stigmatiseringen och öka kunskapen om suicid och suicidalitet

Rekommenderas trots bristande vetenskapligt underlag

Utbildning av gatekeepers

  • Beskrivning av insatsen: Utbildningsinsatser som riktar sig till personer som genom sin roll eller funktion har större sannolikhet att komma i kontakt med suicidala individer, så kallade gatekeepers. Utbildningarna behandlar vanligtvis suicidprevention, varningstecken och riskfaktorer för suicid, identifiering av suicidnära personer samt hur stöd kan erbjudas eller vidare hänvisning till vård och andra stödinsatser kan ske. Gatekeepers kan utgöras av personer i allmänbefolkningen eller av specifika yrkesgrupper.
  • Syfte: Att öka kunskaperna om suicidprevention, stärka förmågan att identifiera och bemöta personer i risk för suicid, minska stigma kring psykisk ohälsa och suicid samt främja hjälpsökande och stödjande beteenden.

Insatsen har ett mycket begränsat vetenskapligt underlag gällande effekten på självmord eller självmordsförsök och uppfyllde därför inte de förutbestämda kriterierna för att ingå i prioriteringsstödet. Underlaget var svårt att bedöma eftersom gatekeeper-utbildning ofta ingick i bredare flerkomponentsinsatser. I flera studier verkade suicid och suicidförsök dessutom vara sekundära utfall snarare än det huvudsakliga fokus som insatsen utvärderades mot.

Utbildning av gatekeepers är en förutsättning för det suicidförebyggande arbetet genom spridandet av relevant och aktuell kunskap om suicid och suicidprevention. På grund av suicidproblematikens komplexitet krävs grundläggande kunskaper i yrkesgrupper som möter suicidnära individer.