Vetenskapligt underlag för förhöjd åldersgräns vid köp av alkohol
Totalt åtta originalstudier utvärderade sambandet mellan suicidtal och alkoholrelaterad lagstiftning, främst med kvasi-experimentella studiedesigner. Sammantaget tyder resultaten på att striktare reglering av alkoholtillgänglighet kan ha en skyddande effekt på suicidtal, både bland unga och i befolkningen i stort, även om effekterna ofta är tydligare bland män. Studier har visat att lägre åldersgränser för alkoholkonsumtion är associerade med högre suicidtal, medan införandet av nolltoleranslagar vid bilkörning, ungdomsinriktade alkoholpolicyer samt bredare tillgänglighetsbegränsande åtgärder har kopplats till minskade suicidtal i vissa grupper. Samtidigt är resultaten inte helt entydiga, då vissa studier inte har funnit några tydliga samband på befolkningsnivå, och i stället pekar på skillnader mellan kön och åldersgrupper.
Vad innebär insatsen?
Impulsivitet är en känd riskfaktor för de suicidförsök som kännetecknas av mindre planering avseende val av tidpunkt, plats och metod. Obduktionsstudier har visat att alkohol i blodet är vanligt förekommande hos personer som tagit sina liv. Alkohol ökar generellt sett impulsivitet och aggression, vilket kan leda till förhastade beslut i en situation av upplevd kris och lidande. Utöver detta är alkoholmissbruk en vanligt förekommande faktor vid många självmordshandlingar, i synnerhet bland män. Alkoholmissbruk kan bidra till en långvarigt förhöjd risk för ytterligare självmordshandlingar och fullbordat självmord. Lagar och policyer som syftar till att reglera befolkningens alkoholkonsumtion kan innefatta bland annat förhöjda skatter, förbud mot alkoholimport, alkoholtillgänglighet (i form av lokala försäljningsställen eller restauranter som serverar alkohol), nolltoleranslagar vid bilkörning, förhöjda kvalitetskrav eller licens för att kunna producera/distribuera alkohol, marknadsföring av alkoholhaltiga drycker, statlig eller privat försäljning och så vidare. Alla sådana regleringar är dock inte evidensbaserade.
Översikt av studier
Flera studier har undersökt sambandet mellan alkoholrelaterad lagstiftning och suicidtal bland unga. Birckmayer & Hemenway (1999) fann högre suicidtal i delstater med lägre åldersgräns för alkoholkonsumtion. Carpenter (2004) samt Markowitz m.fl. (2003) visade att nolltoleranslagar var associerade med minskade suicidtal, särskilt bland unga män. Carpenter och Dobkin (2009) fann en ökning i suicidtal i samband med att unga nådde den lagliga åldersgränsen för alkoholkonsumtion. Grucza m.fl. (2012) fann däremot inga generella skillnader i suicidtal beroende på åldersgräns, men noterade en ökad risk bland kvinnor. Choi m.fl. (2025) fann att införandet av ungdomsinriktade alkoholpolicyer var associerat med minskade suicidtal bland ungdomar 10–19 år, där en signifikant minskning främst sågs efter införandet av åldersgränsskyltning i butik. Murphy m.fl. (2024) fann däremot att ökad restriktivitet i den samlade alkoholpolicyn inte var tydligt associerad med förändringar i suicidtal på befolkningsnivå. I en studie från Slovenien visade Pridemore och Snowden (2009) att en nationell alkoholpolicy med restriktioner i tillgänglighet, inklusive minimiålder och begränsningar i försäljningstid och försäljningsställen, var associerad med en omedelbar och varaktig minskning av suicid bland män, medan ingen signifikant effekt observerades bland kvinnor. Sammantaget tyder resultaten på att striktare alkoholrelaterad lagstiftning kan ha en skyddande effekt på suicidtal bland unga, även om resultaten varierar mellan studier och kön.
Gå till den detaljerade översikten av alla studier
Delfipanelens bedömning
Insatsen uppskattas att ha en begränsad potential att förebygga suicid i Sverige. Denna uppskattning bedöms som osäker eftersom den bygger på ett begränsat antal studier. De är genomförda i USA som har en högre åldersgräns, 21 år, men en mindre restriktiv alkoholförsäljning än i Sverige vilket kan ifrågasätta hur stor ytterligare effekt insatsen skulle ha. Unga dricker dessutom mindre idag vilket är också är något att ta i beaktning. Samtidigt har insatsen flera fördelar, såsom minskad risk för alkoholrelaterade skador, förbättrad fysisk hälsa, låg kostnad och god spridning, vilket underlättar en bred implementering.